Utskriven 2019-10-15 01:20:01
Det sägs att den svenska skolan är världens dyraste. Som lärare har jag sett hur skolan fallit i kvalitet. Jag vågar nog påstå att de som gick ut den sexåriga folkskolan var bättre utbildade i att skriva och räkna än många av dagens gymnasieungdomar.

Nya rapporter duggar tätt om det ökade antalet elever med läs- och skrivsvårigheter i våra skolor. Det finns två aspekter på detta. Dels har skolan i sig en skuld till detta, dels har problemet uppmärksammats mer.

Många i årskurs tre på gymnasiet kan inte skriva en hel mening utan flera fel. Jag talar här om elever som gått nio år i den svenska skolan utan att ha haft några krav på sig att prestera något. Som genom tidigare lärares ”goda hjärta” fått godkänt för att de ska kunna komma in på gymnasiet.

Vi ska inte skuldbelägga de elever som har dokumenterad dyslexi. Det är ett helt annat problem. Inte heller vill jag här peka ut någon enskild skola. Det här är en nationell katastrof. Baskunskaperna är ibland plus minus noll. Försöker man sedan som lärare att ge eleverna lite ”baser” att stå på så möts man av suckar och stön samt av ifrågasättande att man inte ger dem fritt spelrum att jobba själva.

Sedan förväntas det att de ska kunna hantera nya arbetssätt med att söka sin kunskap bl a via internet. Vad händer? Eleverna drar ut alla sidor om ett visst ämne och tycker sig ha varit duktiga och gjort vad som förväntats av dem. När läraren inte ger MVG (mycket väl godkänt) så undrar de varför.

”Jag har ju gjort alla uppgifter”, får man höra. När läraren motiverar betyget och säger ”att dra ut kopior av information från internet utan att sovra bland informationen kan inte ge ett MVG” så står eleven som ett stort frågetecken. Kvalitetstänkandet brister!

Samtidigt fattas det ofta läromedel och i vissa ämnen väljer man att arbeta med eget material (läs: lärarens producerade material). Detta är arbetsbelastande i högsta grad men i många skolor finns det inga alternativ p g a brist på pengar till nya läromedel. Detta främjar inte inlärningen på något sätt. Tvärtom. Eleverna får en massa lösa blad i olika ämnen som de ska hålla reda på. Lösryckta blad som tillsammans inte ger något meningsfullt innehåll till skillnad från en god lärobok som tagits fram av bra läromedelsförfattare.

Skolan kan inte kosta mer. Vi måste inse att vi helt enkelt inte har råd att låta den kosta mer, i synnerhet som vår ekonomi balanserar på ruinens rand. Föräldrarna måste nog tyvärr bekosta sina barns läroböcker så att var och en har en bok i varje ämne. Genom att eleverna har egna böcker så har man ett fullgott material att läsa i lugn och ro hemma.
Eventuella syskon kan ärva böckerna. Det skulle underlätta om skolorna kunde hålla sig till samma litteratur ett antal år. Man behöver inte byta böcker i språk, naturvetenskapliga ämnen, matematik etc varje år.

Vissa ämnen kräver dock förnyelse som t ex samhällskunskap, som förändrar sig snabbt. Staten bör subventionera läromedlen genom att bl a ta bort momsen. Jag har personligen alltid varit för fria läromedel i den svenska skolan. Men det man får är man sällan rädd om och det gäller i högsta grad läroböcker i skolan. Det finns ingen skola i Europa som har dessa förmåner som vi har, men jag tror säkert att skolorna absolut inte är sämre än i Sverige – tvärtom.

Visst finns det familjer som inte klarar av detta och då måste man komma på en lösning för att kunna hjälpa dessa familjer. Varför inte återinföra skattekolumn 4 för ensamföräldrar? Alla barn oavsett bakgrund ska kunna gå i den svenska skolan.

Men gör vi inget nu väntar bara högre skatter och detta drabbar självklart alla oavsett om de har råd eller inte. Högre skatter är inte alltid lösningen. Men allra viktigast – sätt press på grundskolorna vad gäller avgångsbetygen i årskurs nio. Det går inte att sätta G (godkänt) när eleven saknar all elementär kunskap i ämnet eller inte klarar av matematik för årskursen. Då slipper vi kanske köra med grundskolematematik på gymnasiet.

Sätt press på gymnasieskolorna i samma avseende. Högskolorna kan inte och ska inte sänka sina krav. Krafttagen måste sättas in i grundskolan från första läsdagen.

Byt ut olämpliga skolledare som tycker det är viktigare att eleverna får leka än att lära. Alltför många förskollärare avancerar till rektorer för grundskolan utan att ha adekvat kunskap om vad grundskolan är för något.

Låt inte elever gå och dra år ut och år in på gymnasiet utan att prestera något. Byt flumpedagogiken mot kunskapskrav.

Vi vill väl ändå våga promenera över våra broar i framtiden och gå till doktorn om vi blir sjuka och inte känna oss rädda för att ingenjörerna missat viktiga fundament i brobygget eller att läkaren behandlar fel kroppsdel p g a bristande kunskaper? Gör något nu innan skolan förblöder!

Yvonne Astelius
gymnasielärare i Storstockholm

från SvD 7 januari 2004


Publicerad på www.fib.se 2004-12-31

Prenumerera på tidningen.

För allt material inom FiB/K:s nätutgåva gäller upphovsrättslagen.