Utskriven 2022-01-24 12:25:53
Riksförsäkringsverkets (RFV) generaldirektör Anna Hedborgs artikel på DN-debatt om attityderna till sjukskrivningarna är ett typiskt exempel på hur man riggar en debatt.

Bild: Bearbetning K. LindelöfMed rubriken 'Trötta sjukskriver sig' skriver hon om att en ny RFV-studie visar att 'Fyra av tio anser att trötthet räcker för sjukpenning' och att '20 procent av de tillfrågade att det är godtagbart att vara sjukskriven om det är strejk på barnets dagis. Ytterligare 24 procent säger att det i vissa fall kan vara godtagbart.' Alla medier hakade på, indignationen flammade upp, Kd-ordförande tog till brösttoner och talade upprört om stöld.

Nu är väl inte strejk på dagis så väldigt frekvent och dessutom skulle de tillfrågade instämma i påståenden (tex är det är godtagbart att sjukskriva sig för trötthet) i skala från 1 till 10 där 1 = aldrig godtagbart och 10 = alltid godtagbart. I sådana skalor finns en tendens att svaren koncentreras till både ytterkanterna (1 och 10) men framförallt mittensiffran (5). I frågan om trötthet var det bara 3 procent som ansåg att alltid är godtagbart att
sjukskriva sig. Det mest frekventa svaret, 20 procent, var
mittenalternativet (5). För att kunna säga att 'fyra av tio anser att det är godtagbart att sjukskriva sig för trötthet' måste man räkna in svaren på mittenvärdet. Det är alltså en metodologiskt tveksam att göra detta.

Men hur relevant är denna undersökning för att förklara den ökade sjukfrånvaron? Mycket litet enligt min uppfattning. Ty de refererade frågorna har bara relevans för de sjukskrivningar som den enskilde själv kan göra och som arbetsköparen betalar som sjuklön (från 1 till 20 dagar,
med första dagen som karensdag - efter 7:de dagen måste man ha läkarintyg).

Nu är det inte denna korttidssjukskrivning som är boven i de skenande sjukskrivningstalen, det är långtidssjukskrivningarna som står för hela ökningen.
Enligt SAF hade korttidssjukskrivningarna sjunkit från ca 5 procent 1988 till ca 2 procent 1998. Siffrorna för de sjukskrivningar som varade från en till fem dagar minskade de under samma tid från ca 2,7 till ca 1,3 procent.

Enligt SCB så har de korttidssjukskrivna (mindre än 20 dagar) ökat från 2,2 procent 1998 till 2,3 procent 2002 medan de långtidssjukskrivna (mer än 20 dagar) under samma tid ökade från 1,5 till 3,2 procent.

Som jag ser det försöker Anna Hedborg blanda bort korten, fokusera på fel problem d v s folkets moral. Detta gör hon antagligen för att bereda vägen för försämringar i sjukförsäkringen. De ökade långtidssjukskrivningarna beror till stor del på att andelen äldre i arbetskraften har ökat och att stressen i arbetslivet har ökat.


Publicerad på www.fib.se 2004-12-31

Prenumerera på tidningen.

För allt material inom FiB/K:s nätutgåva gäller upphovsrättslagen.