Utskriven 2021-12-02 10:49:05

Tidningsdiskussion i Uppsala

Tidningen Folket i Bild har haft i stort sett samma prenumerantupplaga i 20 år. Den varken ökar eller minskar. Vad vi än gör med utformningen förblir upplagan densamma. Vad förklarar detta?
    En gissning är att några få faller bort då och då av olika skäl, främst av att de avlider eller flyttar till något annat land. Ungefär lika många tillkommer för att de kanske finner tidningen på ett bibliotek, får ett tips eller annat. Tillkommande och bortfallande prenumeranter tar ut varnadra ungefär, varpå upplagan förblir konstant - i stort sett.
    Denna förbluffande trogna prenumerantkader (drygt 1000) kommer förmodligen att ha tidningen till dom dör oavsett hur vi ändrar formen (nästan). Att ha FiB är en politisk solidaritetshandling. Men med vår politiska plattform borde vi kunna nå nya läsare. Jag menar inte bara ungdomar. Går det att spekulera om vad nya läsare söker, som skulle kunna få upplagan att stiga till 3000? Vad skulle kunna locka 2000 nya att prenumerera på FiB? Något är fel, fast allt är så rätt.
    Om vi skulle starta en ny tidning idag, hur skulle då den utformas? Skulle det överhuvudtaget vara en papperstidning? Det är i alla fall jag övertgad om, så låt oss släppa de allra mest spektakulära mediaspekulationerna och tänka periodisk papperstidning i alla fall.
    Är det kanske så att vi fibbare försöker få två älsklingsföreteelser att mötas och älska varandra som inte längre går ihop på ett enkelt sätt; folkhemsmagasinet och folket. Vi har en mycket prydlig och väldesignad produkt som kanske trots allt är något annat än den först signalerar. Försöker den se ut som ett modernt populärmagasin, men vid närmare inblick visar sig vara en hårt politiserad skrift. Vi själva verkar vara formmässigt fast i gamla Folket i Bild - mallen (masspridd populärtidning), men gör en politisk tidning från första till sista sidan, tungt innehåll i lättsam förpackning. Är det det som är felet? Har vi förlorat förmågan att se detta själva, vi 1000-talet troget köpande ideella slitvargar?
    För att kunna nå 3000 prenumeranter kanske vi ska göra tidningen med längre texter på tunnare papper, mindre bilder och mera intellektuell, politisk, fräck och plump - allt på en gång. Kanske en novell någon gång, men mycket åsiktsbrytande i kulturfrågor och religionsfrågor. Man ska kunna tala mycket fritt inom parollernas vida ram. Inga pekpinnar. Gamla loggan ska tillbaka. Att vi släppte den var som att sälja sig på designtorget. Det enda vi behöver för att hålla vår tradition vid liv är loggan och parollerna.
    Ungefär så här gick diskussionen, lite trevande, på Uppsalas avdelningsmöte (7 medlemmar) den 19 oktober 2006. Vi beslutade att tänka vidare på det här och kanske skriva en motion till stämman i april. Kanske vi kan få diskussion här på hemsidan redan före det.

Knut Lindelöf



Publicerad på www.fib.se 2006-10-19

Prenumerera på tidningen.

För allt material inom FiB/K:s nätutgåva gäller upphovsrättslagen.