Utskriven 2021-12-02 11:13:41

Hans Olof Öberg har avlidit:
Han blir ihågkommen för sitt stora engagemang

Hasns-Olof ÖbergHans Olof föddes i Luleå 1943 i en arbetarfamilj, men växte upp i Piteå.
    I början av 70-talet studerade han i Uppsala till civilingenjör. 1981 kom han till Karlskrona. Han gjorde en uppfinning som fann användning i ubåtar och på den grunden blev han egenföretagare tillsammans med hustrun Birgitta.
    Under åren i Uppsala hade Hans Olof engagerat sig i rörelsen för solidaritet med Vietnam och i den unga vänster som föddes i dess spår. När vänstervinden mojnade hörde Hans Olof till dem som stod fast i sin övertygelse om sanning och rätt. Och detta inte bara i tanke utan också i gärning, trots sina mellanhavanden å yrkets vägnar med krigsmaterielinspektionen och Försvarets Materielverk.
    Hans Olof var en intellektuell i ordets egentliga mening, en kulturellt, historiskt och politiskt medveten person. Han var mångspråkig och beläst, gjorde översättningar från engelska och franska språken för Ordfronts och Folket i Bilds räkning. I den senare tidningen medverkade han också med egen lyrik.
    De senaste åren var Hans Olof aktiv i föreningen bakom tidningen Folket i Bild/Kulturfront, satt i dess centrala styrelse och var sekreterare i lokalavdelningen i Blekinge.
    Hans Olof avled hastigt den 31 januari. Det är en stor förlust för den rörelse i vilken han var en del.

Ulf Bjerén, Folket i Bild 

_____________________
Fler röster om Hans Olof

Peter Curman Stockholm:
Listan (FiBforum) har nog fler läsare än skribenter. Själv tillhör jag den tysta och anonyma skara som nyfiket följer nästan allt vad som skrivs, sägs, tycks och debatteras. När något remarkabelt eller oväntat hänt kollar jag genast upp kommentarer och reaktioner på listan. För mig har den blivit något av en tidsseismograf där man kan avläsa stämningar och laddningar som ännu inte kommit i tryck någon annanstans. De publika organen är ofta tröga och förutsägbara medan listan är motstridig, kvick och respektlös och blandar stort och smått. Den är ingen föreläsningssal men heller inte en skvallercentral. Den lyfter helt enkelt fram våra inre monologer och eftertankar. Ofta tänker den vad vi själva känner.
    Det är därför med djup förstämning jag nu inser att en av de signaturer HOÖ- som jag med särskild inlevelse och respekt läste har tystnat. Han hade en sällsynt förmåga att lyfta debatten över ögonblickets upprördhet, att ge saker och ting proportion utan ett uns av dryghet eller magisteraktighet. Hans klarsynta och humoristiska närvaro syresatte listan på ett särskilt sätt. Han fick också andra skribenter att växa. Jag kan inte säga att jag kände honom personligen men jag kände honom ändå tack vare listan som en vän och förtrogen. Jag kommer att sakna honom och därför förvänta mig att listan gör vad den kan för att leva upp till hans minne! Tack, Hans-Olof.

Eva Wernlid Stockholm:
Det blir inga fler bokmässor för Hans-Olofs del. Och det blir med stor saknad och sorg som vi nu måste arbeta vidare med bokklubb/bokmässa utan Hans-Olof. Givetvis måste vi hedra hans minne efter allt vad vi förmår.

Bengt Edorsson Göteborg:
Kan bara instämma och tillägga att hans grundmurade klasståndpunkt bröt igenom mångas känslopansar. Tack för Det HOÖ.

Lasse Wilhelmson Täby:
Hans Olof var en person som man gärna har som vän. Principfast, lyhörd och uppmuntrande. Sådana personer lämnar alltid ett större tomrum efter sig.

Dennis Zackrisson Uppsala:
En mycket kunnig, intressant och engagerad debattör och organisatör har lämnat oss. Av Hans-Olof Öberg fick man alltid nya lärdomar och impulser i diskussionerna på forumet och hans många bidrag i pappers- och nättidningen.
   
Han tog sitt arbete i kulturfronten på allvar och var ett föredöme för oss alla.
   
Vi hedrar honom bäst genom att fortsätta arbeta i hans anda.

Kjell Martinsson Göteborg:
Hans-Olof Öberg har lämnat oss. När man får ett meddelande av den sorten vill man inte kännas vid det. Det var inte länge sedan Hans-Olof och hans kära Birgitta besökte Göteborg för en hundmässa. Vi åt en bättre middag hemma hos Gunnar Olofsson och hade väldigt trevligt. 
    Mina bästa minnen från Hans-Olof är annars i föreningsstyrelsearbetet i FiB/K. Ständigt på hugget för att göra kortare och längre inlägg. Med Hans-Olof hade man aldrig tråkigt och hela tiden kunde man lära sig saker, eftersom när han smålog, så fanns det alltid någon litterär parallell eller en dubbeltydning som man kunde få reda på efteråt, vid smörgåsarna och den röda paprikan, strax intill pentryt på Bondegatan. På bokmässorna gjorde Hans-Olof ett enormt arbete. Han organiserade och planerade. Och hemma i Karlskrona var han lite av "gatans parlament - hård som cement".
    Våra tankar går till Birgitta och barnen och deras respektive. En mycket stor förlust för oss alla som lärde känna Hans-Olof!
    Men artiklarna finns kvar i Folket i Bild. Vi skall alltid minnas dig!

Kenneth Rasmusson FiBforum:
Ja, det var mycket tråkigt och sorgligt. Jag räknade ihop hela 716 inlägg från Hans Olof mellan 051015 och det sista som kom den 18 januari. Oftast både klarsynta och klargörande.
    Nästan alltid humorfyllda. Klart att han kommer att saknas i diskussionerna. Ett stort tack & fred över hans minne.

Pie Blume Stockholm:
Hans-Olof, ja beskedet om din död är svårt, vi har i Dig förlorat en värdefull kamrat. Vi som deltog i det senaste styrelsemötet kommer att minnas denna dag och ditt deltagande ur ett alldeles särskilt perspektiv. Som vanligt bidrog du med kloka, skarpa och eftertänksamma perspektiv, som vanligt blickade du framåt mot nästa strid i kampen för FiB/K och vårt gemensamma arbete, som vanligt medverkade du till goda samtal och beslut.
    Du saknas redan. Jag tror inte att vi kan hedra dig bättre än att fortsätta att arbeta i din, i vår gemensamma, anda. 

Knut Lindelöf Uppsala:
Man tappar andan. Hans-Olof har inte varit sig riktigt lik senaste året. Något har tryckt honom och gjort honom olikt lågmäld. Det har jag tänkt flera gånger när vi träffats. Men han verkade jobba på igen och var på väg tillbaka i full aktivitet - trodde jag. Senast med den fina översättningen av Memorandum av Edwin Samuel Montagu, som ligger på hemsidan.
    Vi har förlorat en av de allra mest hängivna och folkligt medvetna kämparna i våra led. Heder över hans minne. Som sagt, man tappar andan.

Alexandra Ellis Umeå:
Gud så sorgligt. Vad underligt det känns, vi träffade ju honom nyss.

Kristoffer Larsson Uppsala:
Ni som meddelat detta har förstört min dag. Visst var jag medveten om att Hans-Olofs hälsa var vacklande, men jag hade aldrig kunnat ana att det skulle sluta så här. Ändå sedan vi träffades för första gången för några år sedan har jag alltid upplevt Hans-Olof som en väldigt trevlig och intressant och oerhört kunnig person. Jag kommer inte bara att alltid minnas Hans-Olof utan också sakna våra politiska diskussioner. Må han vila i frid, amen.

Gunnar Olofsson Göteborg:
Så sent som i lördags, efter FiB-styrelsemötet, satt vi på Södergruvan och snackade över pizza och öl. Han verkade vara i god form, klagade inte över några särskilda krämpor. Vi diskuterade det framväxande stasi-samhället. Helt obegripligt. Varför dör alltid de goda först?

Hans Johansson Karlstad:
Jag är mycket ledsen, för Hans Olof Öberg tog stor plats inte bara som en kämpe inom FiB, utan också som människa och det blir ett stort tomrum. Det känns än
sorgligare att inte jag kunde vara med på de senaste styrelsemötena så att jag hade fått träffa honom och prata med honom en gång till.

Jan Bengtsson FiBforum:
Jag instämmer verkligen med övriga här i uttrycket för att det är en smärtsam förlust vid detta meddelande om Hans-Olof Öbergs bortgång.
    Jag tillhör själv inte den inre kretsen av FiB-forumfolket, och har därför aldrig haft möjlighet att personligen träffa Hans-Olof. Men efter att under flera år med stort intresse följt debatten och inläggen här på FiB-forum, så upplever man till slut en relation till de mest aktiva debattörerna — varje debattör har ju sin alldeles personliga stil och uppfattningar som man efterhand lär känna och antingen sympatisera med och uppskatta eller ogilla och vilja kritisera, men någon form av intellektuell relation blir det ju fråga om - och till den gruppen av flitiga debattörer och skribenter hörde ju definitivt Hans-Olof.
    En röst bland oss har alltså tystnat; en röst, som enligt min uppfattning, innehållit mycken kunskap och klokhet. En röst som vi nu tyvärr ej längre kan få ta del av. En klok röst mindre — och dit räknar jag Hans-Olofs röst efter att ha läst många av hans inlägg - i den allt viktigare samhällsdebatten. Dels på FiBforum och i samhällsdebatten i övrigt, i en tid då vi verkligen behöver alla seriöst analyserande och genomtänkta röster. Detta i ett samhälls- & mediaklimat där ju sådana seriöst analyserande och granskande tankar och åsikter inte precis står högt i kurs. Just därför är ju FiBforums existens och och debatten där så viktig. Och när sådana röster tystnar i debatten är det en förlust för oss alla, inte minst här på FiBforum. 



Publicerad på www.fib.se 2007-02-21

Prenumerera på tidningen.

För allt material inom FiB/K:s nätutgåva gäller upphovsrättslagen.