Utskriven 2017-09-24 21:17:07

Jag var en arier

En kontrafaktisk roman är en roman som ändrar de historiska premisserna. Om inte om hade varit, kanske kunde man med ett vardagligt ord säga en ”alternativ” berättelse. I sin nya och av många efterlängtade roman Jag var en arier utgår Tony Samuelsson från antagandet att Tyskland inte förlorade kriget. Han skriver därmed in sig i en stolt tradition med föregångare som Philip Roths Konspirationen mot Amerika , Philip K. Dicks Mannen i det höga slottet och – för att nämna ett svenskt exempel – Hans Alfredsons Attentat i Pålsjö skog .
    Nazisterna vann. De segrade på de flesta av fronterna. Sovjetunionen är kuvat och annekterat. En separatfred med västmakterna har ingåtts. Den europeiska kontinenten är ett enda stort rike under svastikans fanor.
    Adolf Hitler – eller ”Urführern” som han numera kallas – är sedan många år död, även om hans hjärna hålls vid liv på konstgjord väg i ett laboratorium på samma sätt som i P C Jersilds roman En levande själ . Ledare för det Stortyska riket är Albert Speer, den alltid följsamme arkitekten och tystlåtne beundraren av ledaren, där han numera tronar i sitt eget Germania (före detta Berlin).
    I romanens verklighet är det åter svenskt sjuttiotal. Maj månad har anlänt med fagra sommarlöften även detta år 1976. Thomas Robladh är en ung sportjournalist med egen krönika – den populära ”Idrottsminnen” – i tidningen Iakttagelser . Han bor i en liten etta på Odengatan. Han kommer från en fin och framstående familj. Hans far sitter i de 444:s råd, en parlamentarisk riksdag – med säte i Stockholm – med främst intellektuella. Självfallet är deras funktion endast rådgivande. Den reella makten är koncentrerad till en person, Führern Albert Speer. Familjen Robladh framställs ofta i pressen och andra offentliga sammanhand som en ”modell för den nationalsocialistiska idealfamiljen”.
    Intrigen i Jag var en arier vävs främst av två trådar. Dels är Thomas flickvän Karin – honom ovetandes – medlem i en hemlig motståndsorganisation, kallad ”Josef K”. Cellen planerar ett attentat mot Albert Speer som snart ska dyka upp i den nazistiska mönsterstaten Sverige, närmare bestämt på en middag hemma hos familjen Robladh. Den andra intrigen rör sig kring Thomas förflutna. Vem är han egentligen? Är han verkligen en renrasig arier av äkta blod och obesudlade gener?
    Tony Samuelssons avsikter är flerfaldiga. Då romanen utspelar sig i främst intellektuella kretsar vill han visa hur de flesta författare och konstnärer reservationslöst är beredda att tjäna vilken makt som helst. Undfallenhet och anpasslighet är deras mest framträdande egenskaper. Trängseln vid köttgrytorna är sig lik. Frågan är: Vem av oss hade idag inte varit nazist om kriget hade slutat med tysk seger? Det är skrämmande fråga som med en stekels hänsynslösa envishet borrar sig ner i medvetandet under läsningen.
    Och här behandlar Tony Samuelsson en mycket väsentlig sanning, en sanning vilken de fåtaliga överlevande har vittnat om. Det var inte bödlarna som var det värsta. Det var inte de aktiva anhängarna, de hängivna och hårdhudade. Värst var alla som teg. Som valde att inte agera, inte protestera. Alla som stod tysta och bara såg vad som skedde. Som lät det ofattbara ske utan att lyfta ett finger, som aldrig höjde sin röst till protest.
    Tony Samuelsson, född 1961, är en av sin generations mest angelägna och viktiga författare. Hans språkbehandling är, som vanligt, suveränt exakt och den nya romanen är lika övertygande som hans tidigare – som till exempel Gäst hos borgerligheten och En grind av mörker för att bara nämna två. 
    Jag var en arier är skriven med en träffande och trovärdig detaljrikedom, en påträngande autenticitet, som ständigt väcker liv i frågan hur stort är egentligen avståndet till barbariet. Den viktigaste poängen, den bistra och hårdsmälta sensmoral, som romanen förmedlar är att det mesta är sig förödande likt det svenska sjuttiotal som verkligen passerade. 
    Det kunde ha varit du, det kunde ha varit jag, som stod där och hyllade Führern med höjd högerarm och förblindad hänryckning i blicken.

Crister Enander

enander@kajen.com


Tony Samuelsson

”Jag var en arier. En nordisk fantasi”

(Wahlström & Widstrand)



Publicerad på www.fib.se 2009-08-25

Prenumerera på tidningen.

För allt material inom FiB/K:s nätutgåva gäller upphovsrättslagen.