Till startsidan
 
 
Skriv ditt skord i fltet nedan.
  
  Hem     Fr en folkets kultur     FiB i landet     Tidningen/arkiv     Studier  

I januari frra ret samlades vi i tusental i Porto Alegre i Brasilien och deklarerade - upprepade - att 'En annan vrld r mjlig'. Ngra tusen kilometer lngre norrut, i Washington, tnkte George Bush och hans rdgivare samma sak.

Vrt projekt var Vrldssocialt forum. Deras - att frmja vad mnga kallar 'Projektet fr ett nytt amerikanskt rhundrade'.

I Europas och Amerikas storstder, dr det fr ngra r sedan bara skulle ha viskats om sdana saker, talar man nu ppet om imperialismens positiva sida och om behovet av ett starkt imperium fr att kontrollera en bngstyrig vrld. De nya missionrerna vill ha ordning p bekostnad av rttvisa. Disciplin p bekostnad av vrdighet. Och makt till vilket pris som helst. Emellant inbjuds vissa av oss att 'debattera' frgan p 'neutrala' podier som tillhandahlls av mediebolagen. Att debattera imperialismen r ungefr som att debattera fr- och nackdelar med vldtkt. Vad kan vi sga? Att vi verkligen saknar den?

I vilket fall som helst r den nya imperialismen redan hr. Det r en omdanad, strmlinjeformad version av det system vi en gng knde. Fr frsta gngen i historien tnjuter ett enskilt imperium med en vapenarsenal som skulle kunna utplna vrlden p en eftermiddag total, ensidig, ekonomisk och militr hegemoni. Det anvnder olika slags vapen fr att ppna olika marknader. Det finns inte ett land p Guds jord som inte sitter i klm mellan den amerikanska kryssningsmissilen och IMF:s checkhfte. Argentina r frebilden om du vill vara den nyliberala kapitalismens omslagspojke, Irak om du r det svarta fret.

Fattiga lnder som r av strategiskt geopolitiskt vrde fr imperiet, eller som har en aldrig s liten 'marknad', eller infrastruktur som kan privatiseras, eller, gud frbjude, vrdefulla naturtillgngar - olja, guld, diamanter, kobolt, kol - mste gra som de blir tillsagda, annars utses de till militra mltavlor. De som har de strsta naturtillgngarna lper strst risk. Om de inte frivilligt verlter sina resurser till storfretagsmaskineriet s kommer inre oroligheter att underblsas, eller krigshandlingar inledas.

I denna nya imperialistiska tidslder, d ingenting r vad det synes vara, tillts direktrer i storfretag pverka utrikespolitiska beslut som inverkar p deras balansrkning. Center for Public Integrity i Washington fann att nio av de 30 medlemmarna i den amerikanska regeringens Defence Policy Board hade kopplingar till fretag som tilldelades frsvarskontrakt vrda 76 miljarder dollar mellan 2001 och 2002. George Shultz, fre detta amerikansk utrikesminister, var ordfrande i Kommittn fr Iraks befrielse. Han sitter ocks med i styrelsen fr Bechtel Group. Nr han fick frgan om det frelg en intressekonflikt i hndelse av ett krig i Irak sade han: 'Jag kan inte se att Bechtel skulle gynnas srskilt av det. Men om det finns jobb som behver gras s r Bechtel den sortens fretag som skulle kunna gra det. Men ingen ser det hr som ngot man drar nytta av.' Efter kriget undertecknade Bechtel ett kontrakt fr teruppbyggnad i Irak vrt 680 miljoner dollar.


Denna brutala planritning har anvnts om och om igen i Latinamerika och Afrika, i centrala och sydstra Asien. Den har kostat miljontals liv. Det sger sig sjlvt att varje krig som imperiet utkmpar blir ett rttfrdigt krig. Detta beror till stor del p den roll som mediebolagen spelar. Det r viktigt att frst att mediebolagen inte bara stdjer det nyliberala projektet. De r det nyliberala projektet. Detta r inte en moralisk position som de har valt att inta, det r en strukturell position. Den r inbyggd i det stt p vilket massmedierna fungerar ekonomiskt.

De flesta nationer br p tillrckligt ohyggliga familjehemligheter. S det r inte ofta som medierna behver ljuga. Det r en frga om vad som lyfts fram och vad som ignoreras. Lt oss till exempel anta att Indien blev utsett till mltavla fr ett rttfrdigt krig. Det faktum att omkring 80 000 mnniskor har ddats i Kashmir sedan 1989, de flesta av dem muslimer, de flesta av dem av indiska skerhetsstyrkor (vilket allts ger en genomsnittlig rlig ddssiffra p omkring 6 000); det faktum att mer n 2 000 muslimer ddades p Gujarats gator i februari och mars 2002, och att kvinnor utsattes fr gruppvldtkter och barn brndes levande och 150 000 mnniskor frdrevs frn sina hem medan polis och myndigheter stod och sg p, och ibland tog aktiv del i illdden; det faktum att ingen har bestraffats fr dessa brott och att den regering som var ansvarig fr dem blev omvald' allt detta skulle utgra perfekta rubriker i internationella tidningar under frberedelsefasen infr ett krig.

Innan vi visste ordet av skulle vra stder raseras med kryssningsmissiler och vra byar inhgnas med taggtrd, amerikanska soldater skulle patrullera vra gator och Narendra Modi, Pravin Togadia eller ngon annan av vra populra bigotta ledare skulle, precis som Saddam Hussein, sitta i fngsligt frvar hos amerikanerna och f sitt hr avlusat och sina plomber underskta p bsta sndningstid i tv.

Men s lnge vra 'marknader' r ppna, s lnge storfretag som Enron, Bechtel, Halliburton och Arthur Andersen ges fria hnder kan vra 'demokratiskt valda' ledare ofrfrat sudda ut skiljelinjerna mellan demokrati, majoritetsvlde och fascism.

Vr regerings fega villighet att verge Indiens stolta tradition av alliansfrihet, dess brdska att trnga sig lngst fram i kn av Totalt Allierade (uttrycket p modet r 'naturliga allierade' - Indien, Israel och USA r 'naturliga allierade'), har gjort det mjligt fr den att frvandlas till en repressiv regim utan att dess legitimitet ventyras.

En regerings offer r inte bara de den ddar och fngslar. De som tvngsfrflyttas och frdrivs och dms till ett liv i svlt och frsakelse mste ocks rknas dit. Miljontals mnniskor har drivits bort frn sina hem p grund av 'utvecklingsprojekt'. Under de senaste 55 ren har enbart byggandet av stora dammar lett till tvngsfrflyttning av mellan 33 och 55 miljoner mnniskor i Indien. De har ingen mjlighet att f rttvisa.


Under de senaste tv ren har det frekommit en rad incidenter d polisen har skjutit mot fredliga demonstranter, de flesta av dem ursprungsinvnare och kastlsa daliter. Nr det gller de fattiga, och srskilt ursprungsinvnare och daliter, s mrdas de fr att de gr intrng p skogsmark, och de mrdas nr de frsker frsvara skogsmark mot intrng - p grund av dammar, gruvor, stlverk och andra 'utvecklingsprojekt'. I nstan varje fall av skottlossning har regeringens strategi varit att hvda att polisen ppnade eld efter att ha provocerats av en vldshandling. De som blir beskjutna beskrivs genast som militanta aktivister.

Runtom i landet har tusentals oskyldiga mnniskor, inklusive minderriga, arresterats i enlighet med POTA (Prevention of Terrorism Act, lagen om frebyggande av terrorism) och hlls fngslade p obestmd tid och utan rttegng. I denna tid av krig mot terrorismen hller man p att stadkomma en slug sammanfltning av fattigdom och terrorism. I storfretagsglobaliseringens tid r fattigdom ett brott. Att protestera mot ytterligare utarmning r terrorism. Och nu sger vr hgsta domstol att strejker r brottsliga. Att kritisera domstolen r naturligtvis ocks ett brott. De hller p att tppa till utgngarna.

I likhet med den gamla imperialismen frlitar sig ven den nya imperialismen p ett ntverk av agenter - korrumperade lokala eliter som tjnar imperiet. Den dvarande regeringen i Maharashtra undertecknade ett avtal om energileveranser som gav Enron vinster som motsvarade 60 procent av hela Indiens utvecklingsbudget fr landsbygden. Ett enda amerikanskt bolag garanterades en vinst motsvarande de belopp som anvnds fr utveckling av infrastruktur fr 500 miljoner mnniskor!

Till skillnad frn frr i tiden behver inte den nya imperialisten slpa sig fram i tropikerna och riskera att drabbas av malaria eller diarr eller en frtidig dd. Den nya imperialismen kan bedrivas med e-post. Den gamla imperialismens vulgra, ppna rasism r frlegad. Den nya imperialismens hrnsten r den nya rasismen.


Den traditionella 'kalkonbendningen' i USA r en fantastisk allegori ver den nya rasismen. Sedan 1947 fr USA:s president varje r p tacksgelsedagen en kalkon av National Turkey Federation. Varje r, som en uppvisning i ceremoniell storsinthet, skonar presidenten just denna fgel (och ter en annan). Efter att ha bendats av presidenten skickas den utvalda till Frying Pan Park i Virginia fr att leva sitt naturliga liv. Resten av de 50 miljoner kalkoner som fds upp till tacksgelsefirandet slaktas och ts p tacksgelsedagen. ConAgra Foods, det fretag som levererar presidentens kalkoner, uppger att man trnar upp de lyckosamma fglarna s att de blir sllskapliga och kan interagera med dignitrer, skolbarn och pressen. (Snart kommer de till och med kunna prata engelska!)

Det r s som den nya rasismen i storfretagens tid fungerar. Ngra f omsorgsfullt uppfdda kalkoner - de lokala eliterna i olika lnder, en koloni av frmgna immigranter, bankdirektrer, ngon enstaka Colin Powell eller Condoleezza Rice, ngra sngare, ngra frfattare (som jag sjlv) - fr absolution och fribiljett till Frying Pan Park. De terstende miljonerna frlorar sina jobb, vrks frn sina hem, fr sitt vatten och sin elektricitet avstngda, och dr i aids. De ska ner i grytan helt enkelt. Men de lyckligt lottade fjderfna i Frying Pan Park klarar sig bra. Vissa av dem arbetar till och med fr IMF och WTO - s vem kan anklaga de organisationerna fr att vara emot kalkoner? Vissa sitter i styrelsen fr kalkonbendningskommittn - s vem kan sga att kalkoner r emot tacksgelsefirandet? De deltar i det! Vem kan sga att de fattiga r emot storfretagsglobaliseringen? Alla kmpar ju fr att komma in i Frying Pan Park. n sen om de flesta gr under p vgen?



Ett inslag i den nya rasismens projekt r det nya folkmordet. I denna tid av msesidigt ekonomiskt beroende kan nya folkmord underlttas genom ekonomiska sanktioner. Det innebr att man skapar frhllanden som leder till massdd utan att faktiskt g ut och mrda mnniskor. Denis Halliday, FN:s humanitra samordnare i Irak mellan 1997 och 1998 (han avgick sedan i protest), anvnde begreppet folkmord fr att beskriva sanktionerna mot Irak. I Irak vertrffade sanktionerna Saddam Husseins strsta prestationer genom att krva mer n en halv miljon barns liv.

I denna nya tid r apartheid som formell politik frldrad och ondig. Internationella handels- och finansinstrument vervakar ett invecklat system av multilaterala handelslagar och finansiella avtal som hller kvar de fattiga i deras bantustanomrden i vilket fall. Hela syftet med detta system r att institutionalisera ojmlikheten. Varfr skulle annars USA beskatta ett kldesplagg som gjorts av en bangladeshisk tillverkare 20 gnger mer n det beskattar ett kldesplagg tillverkat i Storbritannien? Varfr skulle annars lnder som odlar 90 procent av vrldens kakaobnor bara producera fem procent av vrldens choklad? Varfr skulle annars lnder som odlar kakaobnor, som Elfenbenskusten och Ghana, beskattas bort frn marknaden om de frsker gra choklad av dem? Varfr skulle annars lnder som spenderar mer n en miljard dollar per dag p subventioner till bnder krva att fattiga lnder som Indien ska avskaffa samtliga jordbrukssubventioner, inklusive subventionerad elektricitet? Varfr skulle det annars vara s att fre detta kolonier, efter att ha blivit plundrade av kolonialregimer i mer n ett halvt rhundrade, fortfarande r nedtyngda av skulder till just de regimerna och betalar tillbaka 382 miljarder dollar om ret till dem?

Av alla dessa orsaker var det faktum att handelsverlggningarna i Cancn sprade ur av avgrande betydelse fr oss. ven om vra regeringar frsker ta t sig ran fr detta s vet vi att det var ett resultat av flera rs kamp som tskilliga miljoner mnniskor bedrivit i mnga, mnga lnder. Vad Cancn lrde oss r att om lokala motstndsrrelser ska kunna tillfoga verklig skada och tvinga fram radikala frndringar s mste de bygga internationella allianser. Av Cancn lrde vi oss hur viktigt det r att globalisera motstndet.


Ingen enskild nation kan p egen hand st upp mot storfretagsglobaliseringens projekt. Om och om igen, nr det gller det nyliberala projektet, har vi sett hur vr tids hjltar pltsligt frminskas. Fantastiska, karismatiska mn, jttar medan de r i opposition, blir maktlsa p den globala scenen nr de vertar makten och blir statsverhuvuden. Jag tnker nu p president Lula i Brasilien. Lula var frra rets hjlte p Vrldssocialt forum. I r har han fullt upp med att implementera IMF:s freskrifter, skra ner pensioner och rensa ut radikaler ur arbetarpartiet. Jag tnker ocks p Sydafrikas ex-president Nelson Mandela. Inom tv r efter att den tilltrdde 1994 hade hans regering bjt kn infr marknadsguden nstan utan protest. Den genomfrde ett massivt privatiserings- och strukturanpassningsprogram som har gjort miljoner mnniskor hemlsa och arbetslsa och bervat dem tillgng till vatten och elektricitet.


Varfr hnder detta? Det r inte srskilt meningsfullt att sl sig fr brstet och knna sig frrdd. Lula och Mandela r, enligt alla kriterier, storartade mn. Men i samma gonblick som de vergr frn att vara i opposition till att sitta i regeringen s blir de tagna som gisslan av en rad hot - det mest illvilliga av dessa r hotet om kapitalflykt, som kan krossa vilken regering som helst ver en natt. Om man tror att en ledares personliga karisma och motstndsmeriter ska kunna pverka storfretagskartellen s har man inte frsttt hur kapitalismen fungerar, eller fr den delen hur makten fungerar. Radikal frndring kan inte frhandlas fram av regeringar; den kan bara tvingas fram av mnniskor.

P Vrldssocialt forum samlas ngra av de smartaste mnniskorna i vrlden fr att utbyta ider om vad som hnder runt omkring oss. Dessa samtal utvecklar vr vision av den sorts vrld vi kmpar fr. Det r en viktig process som inte fr undermineras. Om emellertid all vr energi gnas t denna process p bekostnad av verkliga politiska aktioner s riskerar Vrldssocialt forum, som har spelat en s avgrande roll inom rrelsen fr global rttvisa, att bli en tillgng fr vra fiender. Vad vi verkligen behver diskutera r motstndsstrategier. Vi behver sikta in oss p verkliga mltavlor, bedriva verklig kamp och tillfoga verklig skada. Gandhis saltmarsch var inte bara politisk teater: nr tusentals indier gjorde motstnd genom att helt enkelt marschera till havet och gra sitt eget salt s brt de mot lagen om beskattning av salt. Detta slog direkt mot det brittiska imperiets ekonomiska grundvalar. Det var verkligt. ven om vr rrelse har vunnit ngra viktiga segrar s fr vi inte lta ickevldsmotstndet frtvina till ineffektiv, harmls politisk teater. Det r ett mycket vrdefullt vapen som stndigt mste slipas och teruppfinnas. Vi kan inte tillta att det frvandlas till blott ett spektakel, en uppvisning fr medierna.


Det var underbart, och ett imponerande uttryck fr offentlig moral, att 10 miljoner mnniskor p fem kontinenter marscherade mot kriget i Irak den 15 februari frra ret. Det var underbart, men det var inte tillrckligt. Den 15 februari infll p en helg. Ingen behvde vara borta ens en enda dag frn arbetet. Helgdemonstrationer stoppar inte krig. George Bush vet det. Det sjlvfrtroende med vilket han nonchalerade en vervldigande allmn opinion br vara en lxa fr oss alla. Bush tror att Irak kan ockuperas och koloniseras - s som har skett med Afghanistan, s som har skett med Tibet, s som sker med Tjetjenien, s som en gng skedde med sttimor och s som fortfarande sker med Palestina. Han tror att det enda han behver gra r att sitta nerhukad och vnta p att de krisstyrda medierna, efter att ha exploaterat denna kris in p bara benen, ska slppa den och g vidare. Snart kommer kadavret att halka ut frn bstsljarlistorna, och alla vi som har varit upprrda kommer tappa intresset. Det r tminstone vad han hoppas.


Vr rrelse behver en stor, global seger. Det rcker inte att ha rtt. Ibland, om s bara fr att testa vr beslutsamhet, r det viktigt att vinna ngonting. Fr att kunna vinna ngonting behver vi vara verens om ngonting. Detta ngot behver inte vara en vergripande, p frhand bestmd ideologi som vi ska ptvinga vra hrligt upproriska, trtgiriga jag. Det behver inte vara blind lojalitet mot den ena eller andra formen av motstnd med uteslutande av allting annat. Det skulle kunna vara en minimal gemensam dagordning.

Om vi alla verkligen r emot imperialismen och det nyliberala projektet, lt oss d vnda blickarna mot Irak. Irak r den oundvikliga kulmen p bda. Mnga antikrigsaktivister har retirerat i frvirring sedan Saddam Hussein tillfngatogs. r det inte bttre fr vrlden att Saddam Hussein r borta? frgar de frlget.

Lt oss se denna frga i vitgat en gng fr alla. Att appldera USA-armns gripande av Saddam Hussein och med anledning av detta i efterhand rttfrdiga invasionen och ockupationen av Irak, r som att upphja Jack Uppskraren till gud fr att han har skurit upp magen p Bostonstryparen. Och detta efter tjugofem r av kompanjonskap d uppskrandet och strypandet var ett gemensamt fretag. Det rr sig om ett internt brk. De r kompanjoner som kom ihop sig om en smutsig affr. Jack r vd.


S om vi r emot imperialismen, kan vi d komma verens om att vi r emot USA:s ockupation och att vi anser att USA mste dra sig tillbaka frn Irak och betala skadestnd till det irakiska folket fr de skador som kriget har frorsakat?

Hur ska vi brja organisera vrt motstnd? Lt oss brja med ngot mycket litet. Frgan handlar inte om att stdja motstndet inne i Irak mot ockupationen eller om att diskutera vilka exakt det r som str fr motstndet. (r det gamla mordiska baathpartimedlemmar eller islamiska fundamentalister?)

Vi mste bli det globala motstndet mot ockupationen.


Vrt motstnd mste brja med en vgran att acceptera legitimiteten i den amerikanska ockupationen av Irak. Detta innebr att vi mste vidta mtt och steg fr att gra det materiellt omjligt fr imperiet att uppn sina ml. Detta innebr att soldater br vgra att slss, att reservare br vgra att rycka in, att arbetare br vgra att lasta skepp och flygplan med vapen. Detta innebr sannerligen att vi i lnder som Indien och Pakistan mste stta stopp fr den amerikanska regeringens planer p att f indiska och pakistanska soldater skickade till Irak fr att stda upp efter USA.

Jag freslr att vi, p ett eller annat stt, vljer ut tv av de storfretag som tjnar pengar p frstrelsen av Irak. Vi skulle sedan kunna gra en lista p alla projekt som de r inblandade i. Vi skulle kunna leta reda p deras kontor i varenda stad och varenda land runtom i vrlden. Vi skulle kunna jaga dem. Vi skulle kunna stnga deras verksamhet. Det handlar om att rikta hela vr kollektiva visdom och vra erfarenheter frn tidigare strider mot en enda mltavla. Det handlar om viljan att vinna.

Projektet fr ett nytt amerikanskt rhundrade har som ml att vidmakthlla ojmlikheten och etablera amerikansk hegemoni till vilket pris som helst, ven om priset blir apokalyptiskt. Vrldssocialt forum krver rttvisa och verlevnad.


Av dessa skl mste vi betrakta oss som indragna i krig.


Arundhati Roy

Fotnot: Texten r ett tal som under rubriken Do Turkeys Enjoy Thanksgiving?, hlls vid ppningsceremonin vid Vrldssocialistiskt Forum i Mumbai 16 januari 2004. Copyright Arundhati Roy 2004.

Artikeln publicerades i Aftonbladet den 24 januari.


Publicerad p www.fib.se 2004-12-31

Prenumerera p tidningen.

Fr allt material inom FiB/K:s ntutgva gller upphovsrttslagen.

« Tillbaka
  Br Sverige erknna folkmordet?
  Hjlp barnen p Haiti!
  To shoot an elephant
  Protestera mot kade insatser i Afghanistan
  Israel nekar lkare tillstnd att delta i konferens i Gaza
  Valet av Ahtisaari - en skandal
  Vad fr vi sga om Kurdistan?
  TERRORISTJAKTEN och RTTSSKERHETEN
  Sverige - det nya DDR
  Condoleezza Rice is a War Criminal
  Svensk vapenexport
  Nya numret
  Akademiker mot statlig kampanjhistoria
  Justerad FRA-lag kan rstas igenom ikvll!
  Satirarkivet
  Nu gller det Kosovo
  Ls IB-materialet i original
  Den havererade skolpolitiken
  Lambertz vill skrota TF
  Debatt om ktenskapet
  Oljeintressen militrregimens
  Vsterlndska medier frvrnger islambilden
  Jugoslavienkrigen r inte slut
  Stoppa utvisningarna till Afghanistan!
  Vstbodaskolan i graven! (demokratin ocks )
  Vad gr dom med Kambodja?
  Och vad hnde med Tobinskatten?
  Irak, Palestina och Afghanisatan r samma ockupation
  CIA om Kina, Indien och EU?
  Miljpartiet svnger om svenska trupper i Afghanista
  Nu kommer uppropet mot svensk trupp i Afghanistan
  Angreppen p kollektivavtalen
  Avtalet i Mecka
  Imperialistiska klimatfrndringar
  Ska vi dma Hitler efter vsterlandet eller vsterlandet efter Hitler?
  FiB satsar p satirbilder
  SR och SVT vill vara makten till lags
  Framtiden mrknar p Hornet
  A-kassan
  Ellsbergmte
  verilad rfil efter pistolhot skl fr avsked
  Slow Food, julmatens rtter och traditioner
  Hll tassarna borta frn tryckfrihetsfrordningen!
  FiB svarar Malm
  Sionismen r judisk nationalsocialism
  Svenska hjlparbetare brutalt attackerade av israeliska bosttare
  Hur kritisera Ryssland?
  Ngra rd till en utrikesminister frn Sverker strm
  Carl Bildt farligare n sina brudar!
  Tycker du att magdans r ett turkiskt nje?
  Back to basics!
  Grattis Fredrik!
  En annan Annan?
  Imperiets sista strid?
  r man antisemit om man frsvarar de palestinska flyktingarnas rtt att tervnda?
  Var och en som har, t honom skall varda givet
  11:e september ifrgasatt
  Konspirationer finns det gott om
  Lars Drake vs. Cecilia Wikstrm
  Valets icke- frgor
  Lraktiga ungliberaler
  Folkpartiet
  Besviken p Junilistan
  Var gr grnsen fr Israel?
  Pudelns krna
  Istllet fr B-52:ors bombmattor ver Gaza
  ppet brev TV4 Nyheterna och Rolf Porseryd
  Avskaffa skolans vrdegrund
  Kulturfront gav ut boken Kampuchea mellan tv krig
  JO-anmlan
  Malmkonferensen
  Manipulerade av Pol Pots leende
  En bjrntjnst gr ju ingen glad
  Pressmeddelande
  Svenskar och amerikaner under gemensamt befl i Afghanistan
  Den dr natten nr Olof Palme skts
  Fgelinfluensan har drabbat medierna
  M a a nidbilder av profeten Muhammed och yttrandefriheten
  FiB:s Mohamedteckning
  Sverige r med i Nato
  Upprop mot terroristlagarna
  Svenska r inte lagstadgat majoritetsprk
  Frste stupade svensken i USA:s krig
  KAN DET BLI VRRE?
  Hv bannlysningen av Ahmed Yusuf!
  Pinter har talat
  USA erknner anvndning av fosforvapen, men ...
  Nr tnker den svenska regeringen protestera mot USA:s anvndning av frbjudna vapen i Irak?
  Det r Bush som r terroristen
  Sukralos
  Stora journalistpriset till cynikern Skugge
  Ngra sanningens ord
  Drevet mot Pinter gr vidare
  Mutsnacket r en cover-up fr stlden av hela Irak
  Krigsprotester
  UNT om Pinter
  Tal av Harold Pinter
  Fredsmamman arresterad
  Bokmssan 2005
  SYMBOL FR TORTYREN I ABU GHRAIB
  r den italienska rttsapparaten mer oberoende n den svenska?
  Jan Myrdal skriver ppet brev
  Nej i Frankrike
  Sm och stora nyheter 2
  Stora och sm nyheter
  Norrland ska bli vningsomrde fr NATO
  Motstndet berttigat
  Detta r den sista intervjun med mannen som inte fick intervjuas
  Vnstern och den vite mannens brda
  DN tappar ansiktet
  FiB p bokmssan
  Vi borde alla f rsta i USA:s presidentval
  Professorns dmjuka svartmlning
  Jakubowski kackar i eget bo
  Militanta ideologer styr USA
  Krens bsta kvinna ...
  Forum fr diskussioner om samtiden; Bokmssan 2004
  Hur mnga barn har du ddat idag, Bush?
  Riggad debatt om sjukskrivningar
  Villkorat medborgarskap?
  Hemlig specialstyrka frn USA avvisade egyptier
  Sprickan i Ordfronts bestr
  Frbjuder vi lgner frlorar sanningen
  Vem betalar kalaset?
  Coltan
  DN ger mobben handen 11 augusti
  Mooretal
  Vetenskapsman vgrar delta i konferens i USA
  S krossas en kultur
  Till Ordfronts frlagschef
  'Henke' och Zlatan folkets hjltar
  Europas folk r Europafiender
  Nu har vi ftt ett rtt svar
  Efter plugget...
  Iraks frihet och Norges. Eller det styrande intresset
  Nationaldagen 6 juni
  Har Guillou fel om Gestilren?
  Narcoticosaurus Politicus - den utdda dinosaurien
  'FN och Brahimi r ingenting annat n USA:s politiska agenter'
  Rtten att f framfra dumheter
  En helig ko ska slaktas
  ... and stripes
  Utarmat uran Skammens metall
  Terrorns regler
  En gngbar klassiker
  Krv frihet nu, Gran Persson!
  Brev till Gertrud strm
  Allting r relativt. Eller. Vi mste vara tacksamma fr G W Bush
  Front? Visst!
  Historisk front
  Mot den styrda okunnigheten
  Vra sinnens mur
  Sverige talar med kluven tunga
  Kriget mot terrorn kan vinnas enkelt
  'Vi tnker befria Irak och Palestina'
  Vad menas med demokrati?
  ... och den frtalade arbetarklassen
  CNN lyckats filma bombexplosionen i Karbala?
  Hedemoras ledande v-politiker avgr
  Svensk ambassadr till Irak
  Ett upptriktat tack
  Ja till folkstyre. Nej till EU-parlamentet.
  Visst r kiplingepigonerna intressanta!
  Palestinier r ocks mnniskor
  USA-planer p ett uppdelat Irak fr kad kontroll
  Inget avsljande!
  Vilket gng, Persson!
  r du en av de utvalda kalkonerna?
  Demonisering driver vldet
  OM ...
  Vad de inte vill att du skall veta
  Tro inte fr mycket p FN!
  Ur nusvensk ordlista
  Katastrof fr skolan
  Kvinnornas krav mts av mordhot
  En mur skapar bara fler problem
  Drick med Dickens i jul!
  Tillvxt fr hela folket
  Grna fredsstyrka men inte under USA
  Saddam Hussein bakom galler
  Tv stater eller en gemensam?
  Om ockupationsvnster
  Vi vgrar demonisera
  En grundlag som kan ena landet
  Ni sviker vrlden, frfattare!
  Det r bara att huka och hoppas p glmskan
  Mrklig jurdik i Haag
  Tlje Tokar fixar akuten
  Inte en man till USA:s krig
  Allt gr igen
  Muslimer demoniseras precis som judarna
  ATT HYFSA SAMHLLSDEBATTEN. Professor Hagtvet till exempel.
  Grovt felaktigt!
  De har en skruv ls - och nu tar dom makten!
  Om Jan Guillou har rtt
  Stngslet krnker folkrtten
  Ska USA f slja ut hela Irak?
  Fredsljusen har tnts
  LO kvver iddebatt efter kritiska utspel
  Kan dessa frebygga folkmord?
  Befrielsen som blev en en katastrof
  Kollektivtrafiken bolagiseras medan vnsterpartiet ser p
  Vi mste hjlpas t
  Vad r tillvxtens ml?
  Connex anstllde svartarbetare - men sprrvakten som avsljade angrips
  Arabvrldens importerade antisemitism
  Som den feta hinnan p en kallnande soppa
  'Jag bad honom fortstta leva'
  USA ut ur Irak!
  Trtta generaliseringar spr bara p misstron
  Gr rent hus i kyrkan!
  Judisk rasism eller demokrati
  Frbud mot huvudduk i Tyskland
  Olyckskorparna fick rtt
  Fler dda med snkt alkoholskatt
  Ockuperat land i kaos
  Unioner r inte bra
  Engd Ahlmark frskrcker
  I uppror mot maktens perspektiv
  Besken p hemsidan kar!
  Izvestija om svensk omrstning
  Sveriges orttvisa skatteutveckling
  Gllde det demokratin?
  Guillou i SVT Morgon
  Folket sa nej till verheten
  PO Enquist i Expressen 9/9
  EMU kommer att brytas upp
  Frsvara yttrandefriheten
  Jan Guillou och den bistra verkligheten
  Ideologiserad historieundervisning
  Nordirland har blivit fredligare utan Euro
  Folket i Bild sger nej till EMU
  Ett nej r bra fr demokratin
  Nej till idrottsutbyte med ockupationsmakten Israel !
  Finlands erfarenheter av EMU
  Krackelerar EU?
  Persson och EMU
  Avsljande kindpuss
  Ja-sidan bjd senildementa p trta
  Hellre rrlig valuta n rrlig befolkning
  Uppska och frstra - andra etappen i USA:s krig i Irak
  Metall stoppar nej-sidan
  r EU ett fredsprojekt?
  Om Kinas samhllssystem och klassfrhllanden
  Lgner, lgner, lgner
  Lt oss inte glmma Rolf Ekus
  'Nejsgarna sviker global solidaritet'
Kultur allts!
Bildkonst och
Sett, lst, hrt
Krnikor och Bloggar

Denna avdlening rymmer den breda fran i vrt kulturmaterial
Bl a:
Poesi
Litteratur
Bokrecensioner
epost

  

STÖD
LAVAL-
KAMPANJEN!

 

www.bonton.se

 Köp våra märken!

Upprop för att behålla Tryckfrihets-förordningen
i Sverige 
 
 

Köp broschyren!

Kulturtips!
Ta gärna en titt på några andra tidskrifter som kan vara av värde. Exempelvis
Guardian Weekly, Kuba, Manaoch Värmländsk Kultur.

i samarbete med
tidningsbutiken.se