Till startsidan
 
 
Skriv ditt sökord i fältet nedan.
  
  Hem     För en folkets kultur     FiB i landet     Tidningen/arkiv     Studier  

Nu ska pigan dammas av

Sigge Andersson text
Elvine Lund bild
Tzenko Stoyanov illustration

Det är en trött men tillmötesgående Stefan Carlén jag möter i receptionen på Handelsanställdas förbund i LO-borgen i Stockholm. Han jobbade sent föregående kväll och sov över på kontoret. Jag här stämt träff med förbundsekonomen för att tala om avdraget för så kallade hushållsnära tjänster som snart blir verklighet i Sverige. I Finland har subventionssystemet, permanent infört 2001, skapat tusentals nya jobb. Även Danmark införde, under 1990-talets höga arbetslöshet, ett liknande system för tjänster som fönsterputsning, gräsklippning och omsorgsarbeten för personer äldre än 65 år. Men det talar förespråkarna för avdragen sällan om. Antagligen beror det på att den danska regeringen drog en annan slutsats av försöken än de finska makthavarna. 2001 tog danskarna bort fönsterputsningen bland de avdragsgilla tjänster och 2004 avskaffades systemet helt. Statsfinansiellt visade det sig vara en dyr och mycket ineffektiv åtgärd, påpekar Stefan Carlén. Dessutom dålig rent fördelningspolitiskt eftersom det handlar om 3.500 jobb som istället hade kunnat skapas i vården, där behovet är odiskutabelt.
 — I Finland är det sex procent av befolkningen som utnyttjar det här avdraget, påpekar Stefan Carlén. De lågavlönade inte bara utför de här tjänsterna utan betalar också för dem med sina skattepengar. Systemet cementerar det klassamhälle vi vill avskaffa, eller åtminstone ta några steg ifrån.

Förespråkarna för avdraget kan luta sig mot Konjunkturinstitutetssiffror när man hävdar att det kommer att skapas minst lika många arbetstillfällen i Sverige som i Finland. Men det imponerar inte på Stefan Carlén.
 — De slänger sig med siffror hit och dit. 10.000— 12.000 arbetstillfällen som ett resultat av subventionerna och såvidare. Men av 10.000 arbetstillfällen skulle 6.500 funnits utansubventioner.
 — De skulle alltså efterfrågats i vilket fall, oavsett subventioner?
 — Ja. Det handlar bara om 3.500 nya sysselsättningar. För jämställdhetens skull borde vi i stället prata om heltidsekvivalenter. Om en person jobbar ett par timmar i veckan räknas det i den här statistiken som en sysselsättning, säger Carlén.
    De finska rapporterna från 2003 och 2004 hävdar att andelen svartjobb inom branschen har minskat från 60 till 25 procent. Men enligt Stefan Carlén är det svårt att veta något om svartarbete, en för forskningen mycket okänd värld.
 — För det första: 3.500 nya jobb har ingen stor inverkan på andelen svartarbete i branschen. För det andra: Siffrorna bygger på de finska företagarnas egna uppskattningar. För det tredje: subventionen ökar efterfrågan, hela branschen växer, också dess svarta andel.
    Stefan Carlén hänvisar till en rapport från Linköpings universitet där personer som köpt svart städhjälp intervjuats. I vilken ett annat, mer svårfångat problem fram. De som köper de här tjänsterna svart, till övervägande del folk från övre medelklass och överklass, gör det för att upprätthålla maktrelationen i klassamhället.
 — Ta Maria Borelius som exempel, säger Stefan Carlén. Det var inte priset som gjorde att hon betalade svart. Jag har inget emot att folk använder städhjälp, om man betalar det vitt. Men själv är jag uppvuxen i en arbetarmiljö och delar inte överklassens behov. Maria Borelius har en barnflicka som väcker, klär på och ger barnen frukost innan skolan, medan hon och mannen ligger och morgnar sig. De har även en filippinska bosatt i källaren, som lagar mat, tvättar och städar. Jag har varit ensamstående pappa med tre barn varannan vecka och skött tvätt, städ och disk samtidigt som jag jobbat sent och mycket — men aldrig har jag haft en tanke på att anlita städhjälp. När Borelius säger att hon bröt mot lagen för att ”få livspusslet att gå ihop” blir jag ”klassmässigt upprörd”, det är som om vi kom från två olika planeter. 
   
Stefan Carlén menar att avdraget för hushållsnära tjänster inte har någon effekt på jämställdheten i landet, något som alliansen med bestämdhet hävdar. Carlén tror att avdraget uppmuntrar välbeställda män att köpa sig fria från ansvar och att det förvärrar situationen för kvinnodominerade yrken och LO-kollektivet. Avdraget införs nämligen på bekostnad av sysselsättningar inom offentlig sektor. De som utför hushållsnära tjänster, i huvudsak kvinnor, riskerar att fastna i en lågbetald deltidsfälla.
    Till jämställdhetsargumenten hör också att införandet av avdrag för hushållsnära tjänster — även kallat RUT-avdrag — vore riktigt och konsekvent när vi har ett ROT-avdrag (ett temporärt skatteavdrag för byggnadsarbeten på det egna huset eller den egna bostadsrätten avsett för att få folk att investera i ombyggnation och reparationer under lågkonjunktur).
 — RUT-avdraget är ett permanent system som, oavsett hur den övriga ekonomin ser ut, ger överklassen rabatterad hemhjälp, säger Stefan Carlén. RUT-avdraget kommer att löpande ta en summa av skatteintäkterna som annars kunnat gå till anställningar av undersköterskor på en sönderstressad sjukhusavdelning.
    För Stefan Carlén är subventionerna ett slag mot facket. Lockbud med subventioner av enskilda branscher verkar splittrande inom LO; enskilda förbund tjänar på förslagen och stödjer dem, medan resten av LO-kollektivet inte gör det. I Sverige skyddas lågbetalda yrken inom privat tjänste- och offentlig sektor av kollektivavtal.
    Stefan Carlén nämner USA som motvikt. Där möjliggör skattesubventioner timlöner på 40 kronor. Existensen av en låglönemarknad som den i USA motiveras av förespråkarna med att den ökar sysselsättningen. Carlén kontrar: De nordiska ländernas arbetslöshet är inte högre än USA:s, ändå har vi lyckats tränga bort låglönemarknaden — mycket tack vare relativt höga a-kassor och socialbidragsnormer.
 — De tio rikaste länderna har olika lösningar för hur de ska ordna ekonomin. I Sverige har utvecklingen varit sådan att dåliga jobb trängts ut från arbetsmarknaden, till exempel har affärer inte haft råd att anställa ungdomar till att packa kundernas påsar vid kassabanden. Det finns en mening med att ha höga löner. Det ska vara för dyrt för arbetsgivarna att anställa folk till att göra vad som helst, säger Carlén som varnar för att subventionssystemen kan ändra på detta. Han visar mig bilder på olika ”yrken” i USA ur en amerikansk fotokonstbok; signholder, dogwalker, walking menu.
    Vem vet, snart kanske de är inslag också i den svenska gatubilden.

Städhjälp i hemmet? Medelålders kvinna, f d hemmafru, som har lång erfarenhet av allehanda städ- och hushållsgöromål önskar arbeta i privata hem. Även stor erfarenhet av barn. Hundvana. Mycket flexibel. Noggrann. Körkort finnes.
076 8756640

Annons i Stockholms innerstadspress, 4 april 2005

J ournalisten Kerstin Fredholm har vid ett flertal tillfällen skildrat de svåra arbetsförhållanden som är många människors vardag i Sverige. Hon var bland annat den som drog fram Connex utnyttjande av papperslösa utlänningar i ljuset. Under våren 2005 wallraffade hon i sex månader som svart städhjälp.
 — Jag valde att wallraffa för att folk som anlitar svart städhjäp inte är villiga att bli intervjuade, säger hon och tar en sipp av sin latte, där vi sitter på Gunnarssons Specialkonditori på Götgatan i Stockholm.
 — Klasskillnader är inget nytt fenomen för mig. Men under wallraffandet hade jag unika möjligheter att studera dem på nära håll, i sfärer jag som journalist normalt är utestängd från.
    Efter att ha annonserat ut sina hushållstjänster i Östermalmsnytt och andra Stockholmsbaserade gratistidningar ringde hennes mobil i ett. — Hur skulle du sammanfatta dina intryck av de sex månaderna?
 — Mest slående var hur giriga och snåla de som köpte mina tjänster var, säger hon. Generellt sett hade de som jag arbetade för råd att betala vitt. Men bara en av dem som ringde efterfrågade det 
    Hon städade hemma hos hovrättsrådet och hans fru förbundsjuristen, ombudsmannen och hans sjukpensionerade fru (före detta revisor), hos en läkare, en tandläkare, några kulturarbetare och en handfull överklassänkor. Bara ett fåtal var barnfamiljer i karriären. Fattigpensionärer, ensamstående undersköterskor och andra som verkligen skulle behöva ”hjälp med att få livspusslet att gå ihop” lyste med sin frånvaro.

Anita, som Fredholm kallade sig, anlitades av en före detta it-entreprenör och hans sambo som var börsmäklare för att hjälpa till med hushållsarbetet i deras sexrumsvåning.
 — Den ene av dem var hemmaman och skulle ha kunnat ha utfört hemarbetet själv. Men han misskötte sitt jobb kan man säga, säger Fredholm.
    En kvinnlig pensionerad överläkare som jobbat på Karolinska sjukhuset, anställde henne.
 — Hon hade ett stort hus på Ekerö. En polska skötte grovstädningen och arbetade i trädgården, säger Fredholm.
    Totalt hade överläkaren fyra personer i sin stab av svartjobbare. Bland dem en undersköterska.
 — Hur var det att städa i andras hem?
 — Som journalistiskt jobb var det väldigt givande, men vad jag såg som ”Anita” var beklämmande. Så snart jag steg över tröskeln till hemmen spelade jag med, jag visste min plats, men det var ett journalistiskt jobb jag utförde.
    När hon gick in i rollen som städerska blev hon ”Anita”. Hon sminkade och klädde sig annorlunda mot vad hon brukar. Hon hade ett eller två uppdrag om dagen.
 — 125 kronor i timmen var väldigt bra. 70 kronor var lägsta lönen. Uppdragsgivarna visste ofta från början hur mycket de skulle betala. Det fanns ett informellt etnisktbaserat lönesystem.
 — Hur menar du?
 — Överläkaren kunde säga: ”Polskan får 70 kronor netto och Birgitta som är undersköterska får 75 kronor. Du är lika mycket värd som Birgitta och får också 75 kronor netto.” Vilka priser som gällde var allmänt känt i de kretsarna, genom erfarenhet av egen städhjälp, eller vänners, visste de vad priset brukade vara.
    De flesta av uppdragsgivarna visade en sorts överklassig generositet.
 — De gav mig tidskrifter och kassar med kläder ”till mina barn”, gamla wienerbröd, filtar, rullgardiner. Samtidigt ville de visa sin makt och var noga med att positionera sig.
 — De kunde stå och titta på mig medan jag skurade deras toaletter. Hos överläkaren, till exempel, var det för jävligt! Hon hade en hundvalp hon inte kunde uppfostra. Jag fick ägna mycket tid åt att torka upp hundbajs. Hon stod och glodde när jag skalade potatis och kunde säga ”lägg potatisarna i den bruna plastbunken, inte den vita!”. En dag ringde jag till henne och sa: ”Jag accepterar inte ditt sätt att behandla mig”. Då svarade hon: ”Nähä, då är det slut”. Hon reflekterade inte alls över sitt eget beteende.
    Klarade sig Anita på de pengar hon fick som svart städhjälp?
 — Med mycket, mycket små marginaler. Bara till det absolut nödvändigaste, som att bo och äta. Nackdelarna med att arbeta som svart städhjälp var många. Du går omkring ensam och städar, träffar ingen i jobbet förutom kanske hemmets familj.

»Men det värsta var män som krävde att jag skulle komma när de var hemma. Män som försökte kräva städning och sex.«  

 — Men det värsta var män som krävde att jag skulle komma när de var hemma. Män som försökte kräva städning och sex. I förhållande till de som saknar arbets- och uppehållstillstånd och som är helt utlämnade var jag priviligierad.
 — Skulle inte ett avdrag för hushållsnära tjänster göra att flera gick från den svarta till vita sektorn?
 — Ja, det kanske det skulle göra. Men alla svarta jobb går inte att förvandla till vita. Det finns helt enkelt människor som av olika anledningar inte kan jobba. Till exempel de som saknar arbetseller uppehållstillstånd, missbrukare som valt att städa istället för att prostituera sig, sådana som har kronofogden efter sig.
    För Kerstin Fredholm är det viktigt att diskussionen om hushållsnära tjänster inte stannar vid pigavdrag utan vidgas till att handla om klassamhället i stort.
 — Jag tycker att för dem som anser sig vara i så stort behov av städhjälp finns de här tjänsterna att tillgå på den öppna marknaden.
    Sedan tillägger hon:
 — Personligen tycker jag det hör till vuxenansvaret att fixa städningen själv.

Sigge Andersson bor i borås och studerar på komvux.
Elvine Lund är fotopraktikant på FiB.
Tzenk Stojanov är illustratör, bosatt i Limhamn.



Publicerad på www.fib.se 2007-04-13

Prenumerera på tidningen.

För allt material inom FiB/K:s nätutgåva gäller upphovsrättslagen.

« Tillbaka
  GUSTAFSSONS ALFABET M
  GUSTAFSSONS ALFABET L
  GUSTAFSSONS ALFABET K
  GUSTAFSSONS ALFABET J
  GUSTAFSSONS ALFABET I
  GUSTAFSSONS ALFABET H
  GUSTAFSSONS ALFABET G
  GUSTAFSSONS ALFABET F
  GUSTAFSSONS ALFABET E
  Ett tillfälle förlorat? RAMZY BAROUD
  GUSTAFSSONS ALFABET D
  Fobier, depressioner och annat mentalt elände
  Moralvänsterns moraliska kollaps
  GUSTAFSSONS ALFABET C
  FREDSMAMMANS AVSKED
  Ring BRIS! De finns just för dig!
  Har Sverige godtagit USA som världspolis?
  Chomsky i UNT
  Chomsky Holmberg
  Belgisk blå på krogen
  Mikael Nyberg och vänsterns haveri
  Marit har mest meriter
  Mot NFR i Göteborg
  Härbärget vid Pont Sully
  Bör majoren bli general?
  GUSTAFSSONS ALFABET A
  GUSTAFSSONS ALFABET B
  Håkan Gustafsson
  Varför har Sveriges stämma i världen tystnat?
  Köttkonsumtionen, miljön och imperialismen
  Maten, imperialismen och Irefalks idealism
  Vad kan vi lära av Virginia Tech?
  Det islamistiska hotet mot Europa – i siffror
  En mallig och dryg mediaskälm
  Nu ska pigan dammas av
  Thage tiger inte
  Vems är ansvaret att formulera en rättvis fred?
  Falska folkpartister inför rätta
  Sionister använder lögner i sin kamp
  Till frågan om ockupantideologi
  Hunden har i alla fall fått mat
  Matdebatt
  På tal om identiteter
  Människnas naturliga föda
  Speciesism och kvasivetenskap
  Kost och folksjukdomar.
  Ovetenskapliga argument från en Atkins-lobbyist
  Tal av Dr Sheikh Muhammed Bashar Al-Faydi
  Ät kotletten...
  Fyra tv-timmar med Göran Persson
  Stefan Lindgrens seminarietal
  En annan värld är möjlig! låt oss bygga den tillsammans!
  Slutresolution från den internationella konferensen i Chianciano Terme, Italien, 24-25 mars 2007
  ABF svarar om Atzmon
  Atzmons svar på SDS
  Gilad Atzmon – Från skuld till ansvar
  Eva Myrdal svarar Jesper Svartvik
  Skippa kotletten!
  Konferensen i Stockholm som väckt sånt uppseende
  När ska vi vakna i Sverige?
  Svenskar polisanmäls för krigsförbrytelser
  Nyskapande humanist?
  Allvarligt talat
  LKAB styr Kirunaflytten
  Skakande läsning om ondskans innersta natur
  Nicolaus Lundius – en samisk 1600-talsintellektuell
  Parner om Speer
  Är Mikael Nyberg en antisemitisk marxist?
  Att läsa Shamir som fan läser Bibeln
  November - Januari
  Hälsningar från Småländska höglandet
  Kim Salomon badade aldrig i Verkeån
  En utväg - för USA, inte för Irak
  Montagu mot Balfour
  Nu skall FiB/K synas
  Om Blommor i Galiléen
  1700-talets mest hatade kvinna
  Ett ideal som inte går att förverkliga
  Om vilda västern och Mellanöstern
  Debattinlägg till tidningen Palestina nu
  Två ojämlika eller en jämlik stat
  Till massakern i Deir Yassin
  Att vinna ett land men förlora sin själ
  Israels invasion av Libanon sommaren 1982
  Parner Stevenson
  Elinder
  Krigsmotstånd eller krigskritik?
  Lärare nöts ner till förtidspension
  Kommentar Stålhammer
  Presstödet - ett bedrägeri med statliga medel
  En kommentar till fibbare
  Annonsprislista
  Om gängse felläsning
  Konfrontation till varje pris
  Var finns folkrättsexperterna i debatten?
  Ett folk försvarar sitt land
  Glimtar från Venezuela
  Irakmöte
  Bomb IRAQ!
  Skriftställning maj 2006
  Sophie Scholls sista dagar
  modersmjölksersättning
  Fattigdomen avgörande för kvinnors ohälsa
  Myrdal svarar Fröberg Idling
  Pol Pot kommentar med svar
  Idioti eller fobi?
  Mohammedbilderna
  Ni är de sista att tala om
  Appell för Iraks akademiker
  Uppropet för undertecknande
  J. A. Selander vågade när andra förblev tysta
  Israellobbyn och sanningen
  KP-tal
  Om kriget kommer
  Afghanistantal Erik Wijk
  Helén Östberg
  Svensk trupp bidrar inte till fred i Afghanistan!
  Krigsmakten
  Prenumerantkampanj hösten 05
  Hur länge ska svensk media
  Namnbricka
  1 maj
  Omar om Runar
  Total rättslöshet
  Irakierna trakasseras av USA-soldater, till och med de nyvalda parlamentsledamöterna
  Svastikor
  Zimbabwe på väg mot...
  Försvara den svenska militära neutraliteten
  Journalister berättar om USA:s dödande i Falluja
  Kärlek & Somalia
  Det är bara vänstern som kan rädda liberalerna
  Demonstrationsrapporter 19 mars 2005
  Censur och imperiet
  Om preventiv rättvisa
  Får man behandla artiklar hur man vill när man översätter?
  2CV
  Extraordinärt överlämnande
  Strindberg
  Nordkorea har tillverkat kärnvapen
  Varför angrips familjen?
  Religiösa ledare ogiltigförklarar val
  Visst hymlar Bush, men ... svar till JM
  För hus och härd, svar till O Kleberg
  Motverka USA:s anspråk på ensamdominans
  Det andra valfiaskot och den pinsamma tystnaden
  Protestera mot pensionärsmaten
  Utan välfärd ingen demokrati
  Stora män lever länge
  Igår, idag, imorgon ...
  Julhälsnings från HJ
  Kalkonriket
  Att debattera med en nykonservativ
  Chockerande nonchalans av statsministern
  Norrland ska bli övningsområde för NATO



  

STÖD
LAVAL-
KAMPANJEN!

 

www.bonton.se

 Köp våra märken!

Upprop för att behålla Tryckfrihets-förordningen
i Sverige 
 
 

Köp broschyren!

Kulturtips!
Ta gärna en titt på några andra tidskrifter som kan vara av värde. Exempelvis
Guardian Weekly, Kuba, Manaoch Värmländsk Kultur.

i samarbete med
tidningsbutiken.se