Till startsidan
 
 
Skriv ditt skord i fltet nedan.
  
  Hem     Fr en folkets kultur     FiB i landet     Tidningen/arkiv     Studier  

Nu, tv r efter 11 september-kriget mot 'terroristnstet' Afghanistan, reste John Pilger dit fr frsta gngen. 'Under ett helt liv har jag rest genom omrden dr det rder politiskt kaos, men jag har aldrig sett ngot liknande', skriver han i den hr rapporten om vld, korruption och hopplshet. Det r r en skarp vidrkning med de lgner och den girighet som gjort att ocks dagens Afghanistan r ett helvete, inte minst fr kvinnor.

P det brittiska labourpartiets kongress efter 11 september-attackerna yttrade Tony Blair ngra minnesvrda ord: 'Till det afghanska folket ger vi detta lfte. Vi kommer inte att lmna er' Om talibanregimen faller kommer vi att arbeta tillsammans med er fr att se till att dess eftertrdare blir en regering som tnjuter brett std, som frenar alla etniska grupper och som erbjuder en vg ut ur den fattigdom som nu prglar er elndiga existens.' Han imiterade George W Bush, som ngra dagar tidigare hade sagt: 'Afghanistans frtryckta folk kommer att knna av Amerikas och hennes allierades generositet. Samtidigt som vi slr till mot militra ml kommer vi ocks att slppa ner mat, mediciner och andra frndenheter till Afghanistans svltande och lidande mn och kvinnor och barn. USA r det afghanska folkets vn.'

Nstan vartenda ord av det de sade var lgn. Deras deklarerade omsorg var en grym illusion som beredde vgen fr ervringen av bde Afghanistan och Irak. Den illegala angloamerikanska ockupationen av Irak blir stndigt mer kaotisk, men kanske r den bortglmda katastrofen i Afghanistan, den frsta 'segern' i 'kriget mot terrorismen', ett nnu mer chockerande vittnesbrd om USA:s och Storbritanniens maktfullkomlighet.


Det var mitt frsta besk i landet. Under ett helt liv har jag rest genom omrden dr det rder politiskt kaos, men jag har aldrig sett ngot liknande. Kabul pminner om Dresden efter 1945, med grus och spillror i stllet fr gator; hr lever mnniskor i sammanstrtade byggnader, som jordbvningsoffer i vntan p undsttning. De har inget elektriskt ljus och ingen vrme; deras apokalyptiska eldar brinner ntterna igenom. Det finns knappast en vgg kvar som inte har mrken efter nstan alla sorters vapen. Bilar ligger vnda upp och ner vid rondeller. Elstolpar som skulle ha frsett en uppsttning moderna trdbussar med strm ser ut som bjda gem. Trdbussarna str staplade p varandra, pminnande om de pyramider av maskiner som rda khmererna reste fr att markera r noll.

Mer n 10 miljarder dollar har spenderats p Afghanistan sedan den 7 oktober 2001, det mesta av USA. Mer n 80 procent av denna summa har gtt till att betala bombningen av landet och till att fylla krigsherrarnas kassor, de fre detta mujahedin som kallade sig 'norra alliansen'. Amerikanerna gav varje krigsherre tiotusentals dollar i kontanter och mngder av vapen. 'Vi vnde oss till alla beflhavare som vi kunde komma i kontakt med', sade en CIA-tjnsteman till Wall Street Journal under kriget. Med andra ord: de mutade dem fr att de skulle sluta kriga med varandra och i stllet bekmpa talibanerna.

Det hr var samma krigsherrar som, nr de kmpade om makten ver Kabul efter att ryssarna dragit sig tillbaka 1989, pulvriserade staden och ddade 50 000 civila, hlften av dem under ett r, 1994, enligt Human Rights Watch. Tack vare amerikanerna har den faktiska kontrollen ver Afghanistan verltits till i stort sett samma mafiosi och deras privata armer, vilka hrskar genom fruktan, utpressning och monopolisering av opiumvallmohandeln, som frser Storbritannien med 90 procent av dess heroin. Den post-talibanska regeringen r en fasad; den har inga pengar och dess dekret ger knappt giltighet ens innanfr Kabuls stadsportar, trots demokratiska pretentioner som de allmnna val som planeras fr nsta r. Omar Zakhilwal, en tjnsteman p departementet fr landsbygdsfrgor, sade till mig att regeringen fr mindre n 20 procent av det bistnd som levereras till Afghanistan. 'Vi har inte ens pengar till att betala lner, n mindre till att planera en teruppbyggnad', sade han. Presidenten Hamid Karzai r tillsatt av Washington och han tar sig inte ngonstans utan sitt uppbd av livvakter frn de amerikanska specialstyrkorna.


I en rad anmrkningsvrda rapporter, den senaste publicerad i juli, har Human Rights Watch dokumenterat illdd 'som begtts av gangsters och krigsherrar som frdes till makten av Frenta staterna och dess allierade efter talibanernas fall 2001' och som 'i sjlva verket har kapat landet'. Rapporten konstaterar att arm- och polisstyrkor som kontrolleras av krigsherrarna ostraffat kidnappar bybor och hller dem insprrade i inofficiella fngelser tills lsen betalts; att vldtkter begs i massiv omfattning mot kvinnor, flickor och pojkar; att befolkningen drabbas av rutinmssig utpressning och plundring, och godtyckliga mord. Flickskolor brnns ner. 'Eftersom soldaterna siktar in sig p kvinnor och flickor', konstateras det i rapporten, 'stannar mnga inomhus, vilket gr det omjligt fr dem att g till skolan [eller] till arbetet.'


I den vstliga staden Herat, till exempel, blir kvinnor arresterade om de kr bil; de r frbjudna att resa i sllskap med en man som de inte r slkt med, de fr inte ens ka med en taxichauffr om de inte r slkt med honom. Om de ker fast utstts de fr ett 'kyskhetstest', vilket innebr ett slseri med dyrbara sjukvrdstjnster som kvinnor och flickor, enligt Human Rights Watch, 'nstan helt saknar tillgng till, srskilt i Herat dr frre n en procent av kvinnorna fder med utbildad personal vid sin sida'. Ddligheten bland fdande kvinnor r den hgsta i vrlden, enligt Unicef. Herat styrs av krigsherren Ismail Khan, som USA:s frsvarsminister Donald Rumsfeld hyllade som 'en sympatisk man' eftertnksam, vlbetnkt och sjlvsker'.


'Frra gngen vi mttes i denna kammare', sade George W Bush i sitt tal till nationen frra ret, 'var Afghanistans mdrar och dttrar fngar i sina egna hem, frbjudna att arbeta eller g i skolan. I dag r kvinnorna fria, och de r en del av Afghanistans nya regering. Och vi vlkomnar den nya ministern fr kvinnofrgor, doktor Sima Samar.' En spd, medellders kvinna i sjalett stod upp och tog emot de koreograferade ovationerna. Samar, en lkare som vgrade att neka kvinnor behandling under talibanren, r en sann motstndssymbol, som under en kort period exploaterades av en instllsam Bush. I december 2001 deltog Samar i den av Washington sponsrade 'fredskonferensen' i Bonn dr Karzai installerades som president och tre av de mest brutala krigsherrarna som vicepresidenter.

S fort applderna i kongressen hade klingat av utsattes Samar fr smutskastning och falska anklagelser fr blasfemi och tvingades bort. Krigsherrarna, som skiljer sig frn talibanerna bara i frga om sina stamlojaliteter och sin religisa pietet, tolererade inte ens en symbolisk kvinnoemancipation.

I dag lever Samar i stndig fruktan fr sitt liv. Hon har tv skrckinjagande livvakter med automatvapen. En str framfr drren till hennes kontor, den andra utanfr hennes port. Hon frdas i en skpbil med svarta rutor. 'Under de senaste 23 ren har jag inte varit trygg', sade hon till mig, 'men jag behvde aldrig gmma mig eller resa runt med bevpnade mn, vilket jag mste gra nu' Det finns inte lngre ngon officiell lag som hindrar kvinnor frn att g till skolan och arbetet; det finns ingen lag om hur de mste g kldda. Men verkligheten r den att inte ens under talibanerna var trycket p kvinnor ute p landsbygden lika hrt som det r nu.'


Apartheidsystemet m ha upphrt i juridisk mening, men fr s mnga som 90 procent av Afghanistans kvinnor r dessa 'reformer' - exempelvis inrttandet av ett kvinnoministerium i Kabul - inte mycket mer n en teknikalitet. Burkan frekommer fortfarande verallt. Som Samar sger r kvinnornas situation p landsbygden ofta mer desperat nu eftersom de ultrapuritanska talibanerna bestraffade vldtkter, mord och plundring hrt. Till skillnad frn i dag var det mjligt att frdas tryggt genom stora delar av landet.

'Under talibanerna levde vi p en begravningsplats, men vi var trygga', sade aktivisten Marina till mig. 'Vissa mnniskor sger till och med att de hade det bttre. S desperat r situationen i dag. Lagarna m ha ndrats, men kvinnor vgar inte g utanfr hemmet utan burkan, som vi br lika mycket fr att skydda oss.'

Marina r en ledande medlem av Rawa, Revolutionary Association of the Women of Afghanistan, en heroisk organisation som i ratal frskte f omvrlden att uppmrksamma kvinnornas lidande i Afghanistan. Rawa-kvinnor reste i hemlighet genom hela landet, med kameror dolda under sina burkas. De filmade en avrttning och andra vergrepp som talibanerna begick, och smugglade ut videobandet till vst. 'Vi tog med det till olika mediebolag', sade Marina. 'Reuters, ABC Australia, till exempel, och de sade, ja, det r mycket bra men vi kan inte visa det, det r alltfr upprrande fr mnniskor i vst.' Avrttningen visades faktiskt till slut, i en dokumentr som sndes av Channel 4.


Detta var fre den 11 september 2001, nr Bush och de amerikanska medierna upptckte kvinnornas situation i Afghanistan. Hon sger att den nuvarande tystnaden i vst nr det gller den vststdda krigsherreregimens ohyggliga karaktr r precis likadan. Vi trffades i hemlighet och hon bar slja fr att dlja sin identitet. Marina r inte hennes riktiga namn.

'Tv flickor som gick till skolan utan burka ddades och deras dda kroppar placerades framfr deras hus', sade hon. 'Frra mnaden kastade sig 35 kvinnor i en flod tillsammans med sina barn och dog, bara fr att komma undan militrer som var ute p vldtktsstrt. S ser Afghanistan ut i dag; talibanerna och norra alliansens krigsherrar r tv sidor av samma mynt. Fr Amerika r det en Frankenstein-historia - man bygger upp ett monster och monstret vnder sig mot en. Om Amerika inte hade byggt upp dessa krigsherrar, Usama bin Ladin och alla de fundamentalistiska krafterna i Afghanistan under den ryska invasionen, s skulle de inte ha attackerat sin herre den 11 september 2001.'


Afghanistans tragedi r ett exempel p den vsterlndska maktens maxim - att lnder i tredje vrlden betraktas och behandlas utifrn ett enda kriterium: hur anvndbara de r fr 'oss'. Den hnsynslshet och det hyckleri som detta frutstter r stmplade p Afghanistans moderna historia. En av det kalla krigets mest vlbevarade hemligheter var Amerikas och Storbritanniens samarbete med krigsherrarna, mujahedin, och den avgrande roll de bda lnderna spelade fr att uppmuntra det jihad som frambringade talibanerna, al-Qaida och 11 september.

'Enligt den officiella historiesynen', erknde Zbigniew Brzezinski, president Carters nationella skerhetsrdgivare, i en intervju 1998, 'brjade CIA stdja mujahedin 1980, det vill sga efter att den sovjetiska armn hade invaderat Afghanistan' Men sanningen, som hllits dold fram till nu, r en helt annan.' P Brzezinskis inrdan beslutade Carter i juli 1979 att avstta 500 miljoner dollar som skulle g till att upprtta vad som i grund och botten var en terroristorganisation. Mlet var att lura Moskva, som d oroade sig ver den islamiska fundamentalismens spridning i de sovjetiska centralasiatiska republikerna, in i den afghanska 'fllan', som ocks var en fundamentalistisk smittklla.


I sjutton rs tid ste Washington ner 4 miljarder dollar i fickorna p ngra av de brutalaste mnnen p jorden - med det vergripande mlet att kra slut p och i slutndan delgga Sovjetunionen genom ett meningslst krig. En av dessa mn, Gulbuddin Hekmatyar, en krigsherre som gynnades srskilt av CIA, tog emot tiotals miljoner dollar. Han specialitet var att smuggla opium och kasta syra i ansiktet p kvinnor som vgrade bra slja. 1994 gick han med p att sluta attackera Kabul p villkor att han blev premirminister - vilket han blev.


tta r tidigare hade CIA-chefen William Casey gett sitt std till en plan som utarbetats av Pakistans underrttelsetjnst ISI och som gick ut p att rekrytera mnniskor frn hela vrlden till det afghanska jihad. Mer n 100 000 islamiska rekryter utbildades i Pakistan mellan 1986 och 1992, i lger som stod under uppsikt av CIA och MI6, och dr de brittiska specialstyrkorna SAS utbildade blivande al-Qaida-soldater och talibankrigare i bombtillverkning och andra ddliga frdigheter. Deras ledare fick utbildning i ett CIA-lger i Virginia. Detta kallades Operation Cyclone och den fortsatte lngt efter att Sovjetunionen hade dragit sig ur Afghanistan 1989.

'Jag medger att [lnder] blott r pjser p ett schackbrde', sade lord Curzon, det brittiska imperiets vicekonung i Indien 1898, 'p vilket ett stort spel ger rum som gr ut p att dominera vrlden.' Brzezinski, rdgivare till flera presidenter och en guru som beundras av Bush-gnget, har anvnt nstan exakt samma ord. I sin bok The Grand Chessboard skriver han att nyckeln till vrldsdominans r Centralasien med dess strategiska position mellan konkurrerande stormakter och dess oerhrda olje- och gastillgngar. 'Fr att uttrycka det med en terminologi som gr tillbaka till de gamla imperiernas mer brutala tidslder', skriver han, r ett av 'imperiets stora ndvndiga geostrategiska ml' att 'hindra barbarerna frn att sluta sig samman'.


Nr Sovjetunionen till slut kollapsade vergick schackbrdet till Clintonadministrationen. Mujahedins senaste mutation, talibanerna, styrde nu Afghanistan. 1997 tog tjnstemn vid USA:s utrikesdepartement och direktrer i Union Oil Company of California (Unocal) diskret emot talibanledare i Washington och Houston, Texas. De fick ett verddigt mottagande, med middagsbjudningar i luxusa hem i Houston.

Det amerikanska mlet var nu att frverkliga en 60 r gammal drm om att bygga en gasledning frn det tidigare sovjetiska Kaspiska havet tvrs genom Afghanistan. Talibanerna erbjds 15 cent per 1 000 kubikfot gas som passerade genom Afghanistan. Detta hnde visserligen under Clintons tid vid makten, men de som frskte driva igenom avtalet var samma 'olje- och gasjunta' som snart skulle komma att dominera George W Bushs regim. Bland dessa personer fanns tre tidigare medlemmar av George Bush den ldres regering, ssom den nuvarande vicepresidenten Dick Cheney, som representerade nio olika oljebolag, och Condoleezza Rice, numera nationell skerhetsrdgivare men p den tiden direktr hos Chevron-Texaco med srskilt ansvar fr Pakistan och Centralasien.

Gaslednings-'drmmen' frbleknade nr tv amerikanska ambassader i stafrika bombades och al-Qaida fick skulden och kopplingen till Afghanistan gjordes. Talibanerna var inte lngre anvndbara; de hade blivit en belastning och kunde drmed offras. I oktober 2001 bombade amerikanerna tillbaka sina gamla krigsherrekumpaner, 'norra alliansen', till makten. I dag, i det 'befriade Afghanistan', genomfrs gasledningsprojektet till slut, under verinseende av USA:s ambassadr i Afghanistan, John J Maresca, tidigare anstlld hos Unocal.


Sedan talibanerna strtades har USA etablerat 13 militrbaser i de nio tidigare sovjetiska centralasiatiska lnder som r Afghanistans rvarurika grannlnder. ver hela vrlden finns det nu en amerikansk militr nrvaro vid inkrsporten till varje geografiskt omrde med betydande tillgngar av fossilt brnsle. Lord Curzon skulle knappast knna igen sitt stora spel. Detta r vad USA:s Space Command kallar 'full spectrum dominance'.

Det r frn den vidstrckta, av Sovjetunionen byggda militrbasen i Bagram, i nrheten av Kabul, som USA kontrollerar landvgen till Kaspiska havets rikedomar. Men, precis som r fallet med den andra ervringen, den av Irak, fungerar inte allt smidigt. 'De skjuter p oss varenda gng vi tar oss utanfr basen', sade verste Rod Davis. 'Fr oss r det en stridszon drute.'

Jag sade till honom: 'Men president Bush sger att ni befriade Afghanistan. Varfr skulle d mnniskor skjuta p er?'

'Fientliga element finns verallt, min vn.'

'r det s frvnande med tanke p att ni stdjer mordlystna krigsherrar?', svarade jag.

'Vi kallar dem regionala guvernrer.'


Kriget som drev bort talibanerna frn makten har aldrig upphrt. Tiotusen amerikanska soldater r stationerade hr; de ger sig ut i sina attackhelikoptrar och pansarfordon och sprnger grottor i bergen eller angriper en by, oftast i den sydstra delen av landet. Talibanerna r p vg tillbaka i den pashtunska regionen och lngs grnsen till Pakistan. Krigets omfattning finns det ingen oberoende knnedom om; amerikanska talesmn som verste Davis r kllan bakom nyhetsrapporter som sger att '50 talibanska soldater ddades av amerikanska styrkor'. Afghanistan r nu s farligt att det r praktiskt taget omjligt fr journalister att f reda p ngonting.

USA:s operativa hgkvarter r nu 'interneringsanlggningen' i Bagram, dit misstnka tas och frhrs. Tv tidigare fngar, Abdul Jabar och Hakkim Shah, berttade fr New York Times i mars att s mnga som 100 fngar 'tvingades st med huvor ver ansiktet, med armarna uppstrckta och fastkedjade i taket och med bojor p ftterna, utan att kunna rra sig i timmar i strck, dag som natt'. Hrifrn skickas mnga till koncentrationslgret i Guantanamo Bay.


De frvgras alla rttigheter. Rda korset har bara getts tilltelse att inspektera en del av 'interneringsanlggningen'; Amnesty har nekats tilltrde helt och hllet. En taxichauffr i Kabul vars familj jag intervjuade, Wasir Mohammad, 'frsvann' i april frra ret i Bagramfngelset efter att han hade bett om upplysningar vid en vgsprr om en vn som blivit arresterad. Vnnen har senare slppts, men Mohammad sitter nu i en bur i Guantanamo Bay. En fre detta inrikesminister i Karzais regering sade till mig att Mohammad hade befunnit sig p fel plats vid fel tidpunkt: 'Han r oskyldig.' Han var dessutom knd fr att ha varit kritisk till talibanerna under deras tid vid makten. Det r troligt att mnga av dem som sitter insprrade i Bagram och Guantanamo Bay blev kidnappade av personer som ville t de lsensummor som amerikanerna betalar fr misstnkta som lmnas ver till dem.


Varfr, frgade jag verste Davis, tillerknns inte mnniskorna i 'interneringsanlggningen' de grundlggande rttigheter som han som amerikan skulle frvnta sig om han togs till fnga av en utlndsk arm? Han svarade: 'Frgan om krigsfngar hr hemma lngt ute p vnster- eller hgerkanten beroende p vilket perspektiv man har.' Detta r den kafkaartade vrld som Bushs Amerika byggt upp i de senaste tillskotten till sitt imperium, det verkliga och det virtuella, en vrld som vxer ur nya ruiner p platser dr mnniskors liv inte tillmts samma vrde som ddsoffren vid Ground Zero i New York.

En sdan plats r en by som heter Bibi Mahru, som attackerades av ett amerikanskt F-16-plan fr nstan tv r sedan under kriget. Piloten slppte en 250 kilos MK82-'precisions'-bomb ver ett hus av sten och lera dr Orifa levde tillsammans med sin man Gul Ahmed, som var mattvvare. Bomben ddade alla utom Orifa och en son - tta medlemmar av hennes familj, inklusive sex barn. Tv barn i huset intill ddades ocks.


Orifa berttade fr mig, med ansiktet frvridet av sorg och vrede, om hur kropparna lades ut framfr moskn, och om det fruktansvrda tillstnd i vilket hon fann dem. Hon gnade hela eftermiddagen t att samla ihop likdelar, 'och sedan lade jag dem i psar och skrev namn p s att de skulle kunna begravas senare'. Hon sade att ett team bestende av elva amerikaner kom och inspekterade kratern p den plats dr hennes hem hade sttt. De noterade tillverkningsnummer p granatsplitter och var och en av dem intervjuade henne. Deras tolk gav henne ett kuvert med 15 dollar i. Senare fick hon hjlp att ta sig till USA:s ambassad i Kabul av Rita Lasar, en kvinna frn New York som hade frlorat sin bror i World Trade Center och rest till Afghanistan fr att protestera mot bombningarna och trsta offren. Nr Orifa frskte verlmna ett brev genom ambassadens grind blev hon tillsagd: 'G hrifrn din tiggare.'


I maj frra ret publicerade Guardian resultatet av en underskning som gjorts av Jonathan Steele. Han drog slutsatsen att utver de uppemot 8 000 afghaner som ddades av amerikanska bomber kan ytterligare s mnga som 20 000 ha dtt som en indirekt konsekvens av Bushs invasion, inklusive de som flydde frn sina hem och frvgrades katastrofbistnd mitt under en pgende torka. Bland alla de stora humanitra kriserna p senare r finns det inget land som ftt mindre hjlp n Afghanistan. Bosnien, med en fjrdedel av Afghanistans befolkning, fick 356 dollar per person; Afghanistan fr 42 dollar per person. Bara 3 procent av allt internationellt bistnd till Afghanistan har gtt till teruppbyggnad; den USA-ledda militra 'koalitionen' svarar fr 84 procent, resten r katastrofbistnd. I mars frra ret flg Karzai till Washington fr att tigga mer pengar. Han blev lovad ytterligare medel frn privata amerikanska investerare. Av dessa pengar kommer 35 miljoner dollar att g till finansieringen av ett planerat femstjrnigt hotell. Som Bush sade: 'Afghanistans folk kommer att knna av Amerikas och hennes allierades generositet.'

John Pilger

versttning: Tor Wennerberg


Publicerad p www.fib.se 2004-12-31

Prenumerera p tidningen.

Fr allt material inom FiB/K:s ntutgva gller upphovsrttslagen.

« Tillbaka
  Br Sverige erknna folkmordet?
  Hjlp barnen p Haiti!
  To shoot an elephant
  Protestera mot kade insatser i Afghanistan
  Israel nekar lkare tillstnd att delta i konferens i Gaza
  Valet av Ahtisaari - en skandal
  Vad fr vi sga om Kurdistan?
  TERRORISTJAKTEN och RTTSSKERHETEN
  Sverige - det nya DDR
  Condoleezza Rice is a War Criminal
  Svensk vapenexport
  Nya numret
  Akademiker mot statlig kampanjhistoria
  Justerad FRA-lag kan rstas igenom ikvll!
  Satirarkivet
  Nu gller det Kosovo
  Ls IB-materialet i original
  Den havererade skolpolitiken
  Lambertz vill skrota TF
  Debatt om ktenskapet
  Oljeintressen militrregimens
  Vsterlndska medier frvrnger islambilden
  Jugoslavienkrigen r inte slut
  Stoppa utvisningarna till Afghanistan!
  Vstbodaskolan i graven! (demokratin ocks )
  Vad gr dom med Kambodja?
  Och vad hnde med Tobinskatten?
  Irak, Palestina och Afghanisatan r samma ockupation
  CIA om Kina, Indien och EU?
  Miljpartiet svnger om svenska trupper i Afghanista
  Nu kommer uppropet mot svensk trupp i Afghanistan
  Angreppen p kollektivavtalen
  Avtalet i Mecka
  Imperialistiska klimatfrndringar
  Ska vi dma Hitler efter vsterlandet eller vsterlandet efter Hitler?
  FiB satsar p satirbilder
  SR och SVT vill vara makten till lags
  Framtiden mrknar p Hornet
  A-kassan
  Ellsbergmte
  verilad rfil efter pistolhot skl fr avsked
  Slow Food, julmatens rtter och traditioner
  Hll tassarna borta frn tryckfrihetsfrordningen!
  FiB svarar Malm
  Sionismen r judisk nationalsocialism
  Svenska hjlparbetare brutalt attackerade av israeliska bosttare
  Hur kritisera Ryssland?
  Ngra rd till en utrikesminister frn Sverker strm
  Carl Bildt farligare n sina brudar!
  Tycker du att magdans r ett turkiskt nje?
  Back to basics!
  Grattis Fredrik!
  En annan Annan?
  Imperiets sista strid?
  r man antisemit om man frsvarar de palestinska flyktingarnas rtt att tervnda?
  Var och en som har, t honom skall varda givet
  11:e september ifrgasatt
  Konspirationer finns det gott om
  Lars Drake vs. Cecilia Wikstrm
  Valets icke- frgor
  Lraktiga ungliberaler
  Folkpartiet
  Besviken p Junilistan
  Var gr grnsen fr Israel?
  Pudelns krna
  Istllet fr B-52:ors bombmattor ver Gaza
  ppet brev TV4 Nyheterna och Rolf Porseryd
  Avskaffa skolans vrdegrund
  Kulturfront gav ut boken Kampuchea mellan tv krig
  JO-anmlan
  Malmkonferensen
  Manipulerade av Pol Pots leende
  En bjrntjnst gr ju ingen glad
  Pressmeddelande
  Svenskar och amerikaner under gemensamt befl i Afghanistan
  Den dr natten nr Olof Palme skts
  Fgelinfluensan har drabbat medierna
  M a a nidbilder av profeten Muhammed och yttrandefriheten
  FiB:s Mohamedteckning
  Sverige r med i Nato
  Upprop mot terroristlagarna
  Svenska r inte lagstadgat majoritetsprk
  Frste stupade svensken i USA:s krig
  KAN DET BLI VRRE?
  Hv bannlysningen av Ahmed Yusuf!
  Pinter har talat
  USA erknner anvndning av fosforvapen, men ...
  Nr tnker den svenska regeringen protestera mot USA:s anvndning av frbjudna vapen i Irak?
  Det r Bush som r terroristen
  Sukralos
  Stora journalistpriset till cynikern Skugge
  Ngra sanningens ord
  Drevet mot Pinter gr vidare
  Mutsnacket r en cover-up fr stlden av hela Irak
  Krigsprotester
  UNT om Pinter
  Tal av Harold Pinter
  Fredsmamman arresterad
  Bokmssan 2005
  SYMBOL FR TORTYREN I ABU GHRAIB
  r den italienska rttsapparaten mer oberoende n den svenska?
  Jan Myrdal skriver ppet brev
  Nej i Frankrike
  Sm och stora nyheter 2
  Stora och sm nyheter
  Norrland ska bli vningsomrde fr NATO
  Motstndet berttigat
  Detta r den sista intervjun med mannen som inte fick intervjuas
  Vnstern och den vite mannens brda
  DN tappar ansiktet
  FiB p bokmssan
  Vi borde alla f rsta i USA:s presidentval
  Professorns dmjuka svartmlning
  Jakubowski kackar i eget bo
  Militanta ideologer styr USA
  Krens bsta kvinna ...
  Forum fr diskussioner om samtiden; Bokmssan 2004
  Hur mnga barn har du ddat idag, Bush?
  Riggad debatt om sjukskrivningar
  Villkorat medborgarskap?
  Hemlig specialstyrka frn USA avvisade egyptier
  Sprickan i Ordfronts bestr
  Frbjuder vi lgner frlorar sanningen
  Vem betalar kalaset?
  Coltan
  DN ger mobben handen 11 augusti
  Mooretal
  Vetenskapsman vgrar delta i konferens i USA
  S krossas en kultur
  Till Ordfronts frlagschef
  'Henke' och Zlatan folkets hjltar
  Europas folk r Europafiender
  Nu har vi ftt ett rtt svar
  Efter plugget...
  Iraks frihet och Norges. Eller det styrande intresset
  Nationaldagen 6 juni
  Har Guillou fel om Gestilren?
  Narcoticosaurus Politicus - den utdda dinosaurien
  'FN och Brahimi r ingenting annat n USA:s politiska agenter'
  Rtten att f framfra dumheter
  En helig ko ska slaktas
  ... and stripes
  Utarmat uran Skammens metall
  Terrorns regler
  En gngbar klassiker
  Krv frihet nu, Gran Persson!
  Brev till Gertrud strm
  Allting r relativt. Eller. Vi mste vara tacksamma fr G W Bush
  Front? Visst!
  Historisk front
  Mot den styrda okunnigheten
  Vra sinnens mur
  Sverige talar med kluven tunga
  Kriget mot terrorn kan vinnas enkelt
  'Vi tnker befria Irak och Palestina'
  Vad menas med demokrati?
  ... och den frtalade arbetarklassen
  CNN lyckats filma bombexplosionen i Karbala?
  Hedemoras ledande v-politiker avgr
  Svensk ambassadr till Irak
  Ett upptriktat tack
  Ja till folkstyre. Nej till EU-parlamentet.
  Visst r kiplingepigonerna intressanta!
  Palestinier r ocks mnniskor
  USA-planer p ett uppdelat Irak fr kad kontroll
  Inget avsljande!
  Vilket gng, Persson!
  r du en av de utvalda kalkonerna?
  Demonisering driver vldet
  OM ...
  Vad de inte vill att du skall veta
  Tro inte fr mycket p FN!
  Ur nusvensk ordlista
  Katastrof fr skolan
  Kvinnornas krav mts av mordhot
  En mur skapar bara fler problem
  Drick med Dickens i jul!
  Tillvxt fr hela folket
  Grna fredsstyrka men inte under USA
  Saddam Hussein bakom galler
  Tv stater eller en gemensam?
  Om ockupationsvnster
  Vi vgrar demonisera
  En grundlag som kan ena landet
  Ni sviker vrlden, frfattare!
  Det r bara att huka och hoppas p glmskan
  Mrklig jurdik i Haag
  Tlje Tokar fixar akuten
  Inte en man till USA:s krig
  Allt gr igen
  Muslimer demoniseras precis som judarna
  ATT HYFSA SAMHLLSDEBATTEN. Professor Hagtvet till exempel.
  Grovt felaktigt!
  De har en skruv ls - och nu tar dom makten!
  Om Jan Guillou har rtt
  Stngslet krnker folkrtten
  Ska USA f slja ut hela Irak?
  Fredsljusen har tnts
  LO kvver iddebatt efter kritiska utspel
  Kan dessa frebygga folkmord?
  Befrielsen som blev en en katastrof
  Kollektivtrafiken bolagiseras medan vnsterpartiet ser p
  Vi mste hjlpas t
  Vad r tillvxtens ml?
  Connex anstllde svartarbetare - men sprrvakten som avsljade angrips
  Arabvrldens importerade antisemitism
  Som den feta hinnan p en kallnande soppa
  'Jag bad honom fortstta leva'
  USA ut ur Irak!
  Trtta generaliseringar spr bara p misstron
  Gr rent hus i kyrkan!
  Judisk rasism eller demokrati
  Frbud mot huvudduk i Tyskland
  Olyckskorparna fick rtt
  Fler dda med snkt alkoholskatt
  Ockuperat land i kaos
  Unioner r inte bra
  Engd Ahlmark frskrcker
  I uppror mot maktens perspektiv
  Besken p hemsidan kar!
  Izvestija om svensk omrstning
  Sveriges orttvisa skatteutveckling
  Gllde det demokratin?
  Guillou i SVT Morgon
  Folket sa nej till verheten
  PO Enquist i Expressen 9/9
  EMU kommer att brytas upp
  Frsvara yttrandefriheten
  Jan Guillou och den bistra verkligheten
  Ideologiserad historieundervisning
  Nordirland har blivit fredligare utan Euro
  Folket i Bild sger nej till EMU
  Ett nej r bra fr demokratin
  Nej till idrottsutbyte med ockupationsmakten Israel !
  Finlands erfarenheter av EMU
  Krackelerar EU?
  Persson och EMU
  Avsljande kindpuss
  Ja-sidan bjd senildementa p trta
  Hellre rrlig valuta n rrlig befolkning
  Uppska och frstra - andra etappen i USA:s krig i Irak
  Metall stoppar nej-sidan
  r EU ett fredsprojekt?
  Om Kinas samhllssystem och klassfrhllanden
  Lgner, lgner, lgner
  Lt oss inte glmma Rolf Ekus
  'Nejsgarna sviker global solidaritet'
Kultur allts!
Bildkonst och
Sett, lst, hrt
Krnikor och Bloggar

Denna avdlening rymmer den breda fran i vrt kulturmaterial
Bl a:
Poesi
Litteratur
Bokrecensioner
epost

  

STÖD
LAVAL-
KAMPANJEN!

 

www.bonton.se

 Köp våra märken!

Upprop för att behålla Tryckfrihets-förordningen
i Sverige 
 
 

Köp broschyren!

Kulturtips!
Ta gärna en titt på några andra tidskrifter som kan vara av värde. Exempelvis
Guardian Weekly, Kuba, Manaoch Värmländsk Kultur.

i samarbete med
tidningsbutiken.se