Till startsidan
 
 
Skriv ditt skord i fltet nedan.
  
  Hem     Fr en folkets kultur     FiB i landet     Tidningen/arkiv     Studier  

Det finns en arabisk antisemitism, men den r av annat slag n den kristna. Det arabiska motstndet mot judarna r politiskt betingat, och det finns drfr en chans att det ska frsvinna om den politiska konflikten kan lsas.

Under den utdragna konflikten om Palestina har de antisemitiska argumenten gradvis vunnit alltmer terrng i arabvrlden som nu blivit huvudkllan fr nytryck av antisemitiska skrifter som 'Sions vises protokoll', Hitlers 'Mein Kampf' och Henry Fords 'The International Jew'. I en bok som utkom 1983, 'The Matzah of Zion', upprepade den syriske frsvarsministern Mustafa Tlas anklagelserna att judarna anvnder sig av kristet blod nr de bakar brd till pskfirandet.

Under den andra intifadan och efter den 11 september 2001 spreds dessa och andra antisemitiska skrifter p nytt, liksom pstenden att Frintelsen aldrig gt rum. Tidningen al-Ahram i Kairo, arabvrldens New Tork Times, drog sig inte fr att i en artikel i oktober 2001 sammanfatta Tlas bok och gra pstendet: 'Den bestialiska driften att knda pskbrdet med blod av icke-judar bekrftas i den palestinska polisens arkiv, dr det finns mnga fall med palestinska barn som efter att ha rapporterats frsvunna hittats slitna i stycken utan en droppe blod. Den troligaste frklaringen r att blodet tappats fr att av extremistiska judar kndas in i degen till det brd som slukas under pskfirandet.' Under namnet 'En ryttare utan hst' visade vidare den statskontrollerade egyptiska televisionen i en serie p 30 avsnitt en filmatiserad version av 'Sions vises protokoll'.
P mnga hll frskte man till och med frneka att araber varit inblandade i attackerna den 11 september, som i stllet presenterades som en judisk komplott. Som ett bevis fr denna spreds uppgiften att 4 000 judar stannat hemma frn sina arbeten i World Trade Center denna dag och att amerikanska rabbiner veckorna innan uppmanat sina frsamlingsmedlemmar att slja sina aktier.

De frsta mot judar riktade antisemitiska flygbladen p arabiska som dk upp vid 1800-talets slut var versttningar av franska antisemitiska skrifter, varav mnga med anknytning till Dreyfus-processen. 'Sions vises protokoll' publicerades fr frsta gngen p arabiska i Kairo 1927. En inhemsk arsenal frn
vilken antijudiska argument kunde hmtas saknades sledes eftersom antisemitismen huvudsakligen r en kristen freteelse och framfr allt en fljd av tv faktorer; dels de komplexa teologiska relationerna mellan judar och kristna med bland annat anklagelserna mot de frra fr att vara Jesu mrdare, dels det faktum att judarna i rhundraden var den enda religisa minoriteten i ett kompakt kristet Europa.

I den muslimska vrlden sgs bde judendom och kristendom som religioner och inte som en medfdd och ofrnderlig rastillhrighet. Judar och kristna betraktades ven de som Bokens folk. ven om de inte accepterade den siste av profeterna, Mohammed - 'profetiornas sigill' - tillhrde de dock de srskilt utvalda som ftt ta del av Guds uppenbarade vilja. Ett slags modus vivendi uppstod drfr mellan de tre religionerna.

I det s kallade Edirne-brevet, skrivet av en i Tyskland fdd jude i brjan av 1400-talet, ges en entusiastisk beskrivning av frhllandena i Turkiet. Brevskrivaren uppmanar sina trosfrnder i Europa att bege sig dit undan frfljelserna i Tyskland: 'Turkiet r ett land dr intet fattas och dr allt, om Ni nskar, kommer att g Er vl. Vgen till det heliga landet r ppen fr Er genom Turkiet. r det inte bttre fr Er att leva under muslimer n under kristna? Hr kan varje mnniska leva i fred under sina vin- och fikontrd.'

Nr en kvarts miljon judar frdrevs frn Spanien efter Granadas fall 1492 fick de en tillflyktsort i det muslimska Osmanska riket och stora blomstrande judiska samfund vxte upp i Istanbul, Saloniki, Izmir och Edirne, men en judisk bosttning skedde ven p Balkan och i stder i Anatolien.
Uppflammande fanatism frekom tid efter annan p olika hll, men denna drabbade ven andra minoriteter, i synnerhet olika sekter inom islam som betraktades som ktterska. Ibland hade den ven sociala orsaker eller bottnade i misstankar om att judar och kristna allierade sig med utomstende makter. Rasistiska och mot judarna riktade antisemitiska pogromer av den typ som stndigt frekom i det kristna Europa var emellertid en oknd freteelse.

Mot slutet av 1700-talet och under 1800-talets brjan frekom emellertid fr frsta gngen direkt mot judar riktat vld. Dessa mobbattacker resulterade p flera hll i massakrer.
Den allmnna nedgngsperiod som det Osmanska imperiet befann sig i ledde ocks till en utsatt situation fr de religisa minoriteterna som uppfattades som en femtekolonn. De kristna kom snarare n judarna att betraktas som fiender i osmanernas gon men judarna var nd ofta de som fick betala det hgsta priset. De judiska samfunden var mindre och kunde inte, som de kristna, frvnta sig std av ngra utomstende skyddsmakter. Attackerna kom att rikta sig mot de ml som kunde tnkas bjuda minst motstnd och dessa var oftast de vrnlsa judiska kvarteren.

Det var emellertid inte bara muslimer som riktade sina aggressioner mot judarna, utan framfr allt de orientaliska kristna som hr knde ett std frn sina europeiska skyddspatroner. De kom nu att anvnda
sig av i den muslimska vrlden tidigare oknda europeiska antisemitiska argument. I spetsen gick de olika med Rom unifierade katolska kyrkorna, d i synnerhet maroniterna i Libanon, medan de ortodoxa kyrkorna lnge frblev osmittade tills den ryska ortodoxa kyrkan p 1880-talet intensifierade sin verksamhet i arabvrlden.

Ett frsta uttryck fr denna kristna antisemitism var den s kallade Damaskusaffren 1840. En munk hade frsvunnit tillsammans med sin tjnare. En judisk barberare anklagades fr att ha mrdat dem och erknde efter tortyr. Ledarna fr det judiska samfundet fngslades och torterades och en av dem avled. Dessa hndelser stddes av en presskampanj i Frankrike som inte bara riktade sig mot judarna i Damaskus utan mot judar i allmnhet. Liknande anklagelser om anvndandet av mnniskoblod - den s kallade 'blood-libel' - terkom sedan med olika intervaller under strre delen av 1800-talet i Turkiet och i vad som r vra dagars Syrien och Libanon.

Nr den judiska invandringsvgen till Palestina brjade r 1880 med judar p flykt undan pogromerna i steuropa och Ryssland fanns det omkring 24 000 judar i Palestina. De flesta av dessa var immigranter som kommit fr att f sluta sina dagar i det heliga landet. Nykomlingarna var emellertid av en annan art. De kom fr att brja ett nytt liv dr. Ofta kpte de mark av utanfr Palestina bosatta jordgare, som drefter vrkte de palestinska arrendatorer som tidigare brukat marken. 1914 hade antalet judar kat till 85 000, som d gde omkring tv procent av jorden.
Spnningen mellan judar och palestinier kade ytterligare, inte minst drfr att det fr de senare framstod allt klarare att det sionistiska mlet var att upprtta en judisk statsbildning i det arabiska Palestina. Ett system med segregerade institutioner frn vilka araber var uteslutna, som skolor, fackfreningar etcetera tog form. Samtidigt vxte ven de religisa motsttningarna bland annat p grund av vissa judiska gruppers krav p absolut gandertt till Klagomuren, en ven fr muslimer helig plats.

1931 berknas 30 000 palestinska bondefamiljer ha frlorat den mark de tidigare odlat och mste nu ska sin utkomst i stderna. 1935 ndde antalet immigranter ett nytt rekord, 61 844. Arbetslsheten bland araberna kade och nya oroligheter blev oundvikliga. En arabisk revolt, som inleddes 1936, kunde frst 1939 sls ned av den brittiska armn. Det palestinska motstndet mot den judiska invandringen bottnade dock inte i ngot religist eller rasmssigt betingat hat av samma art som den urgamla europeiska antisemitismen. De vldsamma oroligheterna var i stllet resultatet av ett bondeuppror. Fattiga bnder sg sina existensmjligheter g frlorade och frskte i desperation, som folk alltid gjort och alltid kommer att gra, vrja sig mot detta. Hade kolonisatrerna varit kineser eller britter hade dessa vckt antikinesiska och antibrittiska stmningar lika vl som ett svenskhat skulle ha uppsttt om kullor och masar och andra svenskar i tiotusental skulle ha fljt Jerusalemfararna frn Ns i spren.

I Egypten fanns inga antijudiska stmningar efter sjlvstndigheten 1922. Judar fanns representerade i deputeradekammaren och senaten. De var talrika inom statsfrvaltningen och liksom i Irak utsgs en jude till finansminister. Frn och med 1938 frsmrades emellertid klimatet gradvis i takt med utvecklingen i Palestina.

Mot slutet av 1945 frekom antijudiska upplopp i Kairo. En synagoga och flera judiska institutioner stacks i brand och mnga judar lmnade Egypten. Liksom judarna i Syrien frsattes de egyptiska i en alltmer ohllbar situation p grund av den geografiska nrheten till Palestina. Hur de n upptrdde blev de komprometterade. Om de tog avstnd frn sionismen blev de ofta inte trodda drfr att sionisterna insisterade p att tala fr deras rkning. Om de visade sympatier fr sionismen eller inte tog direkt avstnd frn denna frstrktes bilden av dem som frrdare. Allt fler fick efter hand ocks slktingar och vnner bosatta i Israel vilket ledde till anklagelser om 'kontakter med fienden'.

Fem dagar innan FN:s resolution om en delning av Palestina antogs i november 1947 frklarade den egyptiske delegaten: 'De arabiska regeringarna skall gra allt som str i deras makt fr att frsvara de judiska medborgarna i sina lnder men vi vet alla att en uppretad massa ibland r starkare n polisen. Utan att det r er avsikt hller Ni p att tnda en antijudisk eld i Mellanstern som kommer att bli mycket svrare att slcka n den i Tyskland.'

Det finns sledes en avgrande skillnad mellan den gamla europeiska och den nya arabiska antisemitismen. Den senare r importerad i rent politiska syften och har som ovan nmnts inte sitt ursprung i djupt rotade rasistiska frdomar och intoleranta religisa frestllningar. I stllet har den ftt tjna som en undanflykt och urskt fr de svidande militra nederlag som arabvrlden tillfogats. Frlorarna har hr, som tidigare skett genom historien p andra hll, som en urskt fr sina tillkortakommanden valt att demonisera sin motstndare. Arabstaternas frdmjukande nederlag mot den nyutropade judiska staten i 1948 rs krig blir i detta perspektiv ett resultat av en internationell judisk konspiration och antisionismen smlter p s stt samman med antisemitismen.

Vi ser nu, fr att citera Gran Rosenberg, en arabisk antisemitism som beropar sig p vad en stat som kallar sig judisk faktiskt sger och gr och en judisk stat som beropar sig p denna antisemitism fr att motivera vad den sger och gr. Det ena r en till Israelkritik frkldd antisemitism. Det andra r en till frsvar mot antisemitismen frkldd ockupations- och ervringspolitik.

Den stora faran med denna antisemitism r inte att den hotar judarnas verlevnad utan att den rttfrdigar bilden av att denna verlevnad str p spel. Med denna hotbild frsker nu Israels ledning att mobilisera vrldens judar och framfr allt amerikansk opinion till std fr fortsatt ockupation och kolonisation och med denna hotbild som ett motiv har man systematiskt frstrt den palestinska myndigheten och kallar nu konsekvent de personer som fr mindre n tio r sedan var partner i en fredsprocess antisemitiska folkmrdare, en hotbild som r lika falsk som nr Arafat jmfrs med Hitler och nr den israeliska extremhgern banade vgen fr mordet p Yitzak Rabin genom att kalla denne fr en nazistisk medlpare.

De arabiska antisemitiska utfallen har sledes en politisk frklaring. Kan den politiska konflikten lsas finns det drfr goda grunder att tro att den arabiska antisemitismen skall klinga av och i sinom tid helt frsvinna och visa sig ha varit ett vergende fenomen.
Samvaron mellan judar och araber skulle d kunna f samma karaktr som den mellan andra folk som hyser 'normala' frdomar om varandra. Tiden hastar emellertid och en allvarlig risk finns att den arabiska antisemitismen skall bli av samma obotliga rashatskaraktr som den europeiska en gng var. Inte nog med detta. Risken r ven stor att judarna i Israel genom fortsatta palestinska sjlvmordsattacker skall
drabbas av ett lika endemiskt hat mot araberna.
Hr strvar extremisterna p mse sidor mot samma ml.

Ingmar Karlsson

Ingmar Karlsson r teologie hedersdoktor vid Lunds universitet, frfattare och generalkonsul i Istanbul.


Publicerad p www.fib.se 2004-12-31

Prenumerera p tidningen.

Fr allt material inom FiB/K:s ntutgva gller upphovsrttslagen.

« Tillbaka
  Br Sverige erknna folkmordet?
  Hjlp barnen p Haiti!
  To shoot an elephant
  Protestera mot kade insatser i Afghanistan
  Israel nekar lkare tillstnd att delta i konferens i Gaza
  Valet av Ahtisaari - en skandal
  Vad fr vi sga om Kurdistan?
  TERRORISTJAKTEN och RTTSSKERHETEN
  Sverige - det nya DDR
  Condoleezza Rice is a War Criminal
  Svensk vapenexport
  Nya numret
  Akademiker mot statlig kampanjhistoria
  Justerad FRA-lag kan rstas igenom ikvll!
  Satirarkivet
  Nu gller det Kosovo
  Ls IB-materialet i original
  Den havererade skolpolitiken
  Lambertz vill skrota TF
  Debatt om ktenskapet
  Oljeintressen militrregimens
  Vsterlndska medier frvrnger islambilden
  Jugoslavienkrigen r inte slut
  Stoppa utvisningarna till Afghanistan!
  Vstbodaskolan i graven! (demokratin ocks )
  Vad gr dom med Kambodja?
  Och vad hnde med Tobinskatten?
  Irak, Palestina och Afghanisatan r samma ockupation
  CIA om Kina, Indien och EU?
  Miljpartiet svnger om svenska trupper i Afghanista
  Nu kommer uppropet mot svensk trupp i Afghanistan
  Angreppen p kollektivavtalen
  Avtalet i Mecka
  Imperialistiska klimatfrndringar
  Ska vi dma Hitler efter vsterlandet eller vsterlandet efter Hitler?
  FiB satsar p satirbilder
  SR och SVT vill vara makten till lags
  Framtiden mrknar p Hornet
  A-kassan
  Ellsbergmte
  verilad rfil efter pistolhot skl fr avsked
  Slow Food, julmatens rtter och traditioner
  Hll tassarna borta frn tryckfrihetsfrordningen!
  FiB svarar Malm
  Sionismen r judisk nationalsocialism
  Svenska hjlparbetare brutalt attackerade av israeliska bosttare
  Hur kritisera Ryssland?
  Ngra rd till en utrikesminister frn Sverker strm
  Carl Bildt farligare n sina brudar!
  Tycker du att magdans r ett turkiskt nje?
  Back to basics!
  Grattis Fredrik!
  En annan Annan?
  Imperiets sista strid?
  r man antisemit om man frsvarar de palestinska flyktingarnas rtt att tervnda?
  Var och en som har, t honom skall varda givet
  11:e september ifrgasatt
  Konspirationer finns det gott om
  Lars Drake vs. Cecilia Wikstrm
  Valets icke- frgor
  Lraktiga ungliberaler
  Folkpartiet
  Besviken p Junilistan
  Var gr grnsen fr Israel?
  Pudelns krna
  Istllet fr B-52:ors bombmattor ver Gaza
  ppet brev TV4 Nyheterna och Rolf Porseryd
  Avskaffa skolans vrdegrund
  Kulturfront gav ut boken Kampuchea mellan tv krig
  JO-anmlan
  Malmkonferensen
  Manipulerade av Pol Pots leende
  En bjrntjnst gr ju ingen glad
  Pressmeddelande
  Svenskar och amerikaner under gemensamt befl i Afghanistan
  Den dr natten nr Olof Palme skts
  Fgelinfluensan har drabbat medierna
  M a a nidbilder av profeten Muhammed och yttrandefriheten
  FiB:s Mohamedteckning
  Sverige r med i Nato
  Upprop mot terroristlagarna
  Svenska r inte lagstadgat majoritetsprk
  Frste stupade svensken i USA:s krig
  KAN DET BLI VRRE?
  Hv bannlysningen av Ahmed Yusuf!
  Pinter har talat
  USA erknner anvndning av fosforvapen, men ...
  Nr tnker den svenska regeringen protestera mot USA:s anvndning av frbjudna vapen i Irak?
  Det r Bush som r terroristen
  Sukralos
  Stora journalistpriset till cynikern Skugge
  Ngra sanningens ord
  Drevet mot Pinter gr vidare
  Mutsnacket r en cover-up fr stlden av hela Irak
  Krigsprotester
  UNT om Pinter
  Tal av Harold Pinter
  Fredsmamman arresterad
  Bokmssan 2005
  SYMBOL FR TORTYREN I ABU GHRAIB
  r den italienska rttsapparaten mer oberoende n den svenska?
  Jan Myrdal skriver ppet brev
  Nej i Frankrike
  Sm och stora nyheter 2
  Stora och sm nyheter
  Norrland ska bli vningsomrde fr NATO
  Motstndet berttigat
  Detta r den sista intervjun med mannen som inte fick intervjuas
  Vnstern och den vite mannens brda
  DN tappar ansiktet
  FiB p bokmssan
  Vi borde alla f rsta i USA:s presidentval
  Professorns dmjuka svartmlning
  Jakubowski kackar i eget bo
  Militanta ideologer styr USA
  Krens bsta kvinna ...
  Forum fr diskussioner om samtiden; Bokmssan 2004
  Hur mnga barn har du ddat idag, Bush?
  Riggad debatt om sjukskrivningar
  Villkorat medborgarskap?
  Hemlig specialstyrka frn USA avvisade egyptier
  Sprickan i Ordfronts bestr
  Frbjuder vi lgner frlorar sanningen
  Vem betalar kalaset?
  Coltan
  DN ger mobben handen 11 augusti
  Mooretal
  Vetenskapsman vgrar delta i konferens i USA
  S krossas en kultur
  Till Ordfronts frlagschef
  'Henke' och Zlatan folkets hjltar
  Europas folk r Europafiender
  Nu har vi ftt ett rtt svar
  Efter plugget...
  Iraks frihet och Norges. Eller det styrande intresset
  Nationaldagen 6 juni
  Har Guillou fel om Gestilren?
  Narcoticosaurus Politicus - den utdda dinosaurien
  'FN och Brahimi r ingenting annat n USA:s politiska agenter'
  Rtten att f framfra dumheter
  En helig ko ska slaktas
  ... and stripes
  Utarmat uran Skammens metall
  Terrorns regler
  En gngbar klassiker
  Krv frihet nu, Gran Persson!
  Brev till Gertrud strm
  Allting r relativt. Eller. Vi mste vara tacksamma fr G W Bush
  Front? Visst!
  Historisk front
  Mot den styrda okunnigheten
  Vra sinnens mur
  Sverige talar med kluven tunga
  Kriget mot terrorn kan vinnas enkelt
  'Vi tnker befria Irak och Palestina'
  Vad menas med demokrati?
  ... och den frtalade arbetarklassen
  CNN lyckats filma bombexplosionen i Karbala?
  Hedemoras ledande v-politiker avgr
  Svensk ambassadr till Irak
  Ett upptriktat tack
  Ja till folkstyre. Nej till EU-parlamentet.
  Visst r kiplingepigonerna intressanta!
  Palestinier r ocks mnniskor
  USA-planer p ett uppdelat Irak fr kad kontroll
  Inget avsljande!
  Vilket gng, Persson!
  r du en av de utvalda kalkonerna?
  Demonisering driver vldet
  OM ...
  Vad de inte vill att du skall veta
  Tro inte fr mycket p FN!
  Ur nusvensk ordlista
  Katastrof fr skolan
  Kvinnornas krav mts av mordhot
  En mur skapar bara fler problem
  Drick med Dickens i jul!
  Tillvxt fr hela folket
  Grna fredsstyrka men inte under USA
  Saddam Hussein bakom galler
  Tv stater eller en gemensam?
  Om ockupationsvnster
  Vi vgrar demonisera
  En grundlag som kan ena landet
  Ni sviker vrlden, frfattare!
  Det r bara att huka och hoppas p glmskan
  Mrklig jurdik i Haag
  Tlje Tokar fixar akuten
  Inte en man till USA:s krig
  Allt gr igen
  Muslimer demoniseras precis som judarna
  ATT HYFSA SAMHLLSDEBATTEN. Professor Hagtvet till exempel.
  Grovt felaktigt!
  De har en skruv ls - och nu tar dom makten!
  Om Jan Guillou har rtt
  Stngslet krnker folkrtten
  Ska USA f slja ut hela Irak?
  Fredsljusen har tnts
  LO kvver iddebatt efter kritiska utspel
  Kan dessa frebygga folkmord?
  Befrielsen som blev en en katastrof
  Kollektivtrafiken bolagiseras medan vnsterpartiet ser p
  Vi mste hjlpas t
  Vad r tillvxtens ml?
  Connex anstllde svartarbetare - men sprrvakten som avsljade angrips
  Arabvrldens importerade antisemitism
  Som den feta hinnan p en kallnande soppa
  'Jag bad honom fortstta leva'
  USA ut ur Irak!
  Trtta generaliseringar spr bara p misstron
  Gr rent hus i kyrkan!
  Judisk rasism eller demokrati
  Frbud mot huvudduk i Tyskland
  Olyckskorparna fick rtt
  Fler dda med snkt alkoholskatt
  Ockuperat land i kaos
  Unioner r inte bra
  Engd Ahlmark frskrcker
  I uppror mot maktens perspektiv
  Besken p hemsidan kar!
  Izvestija om svensk omrstning
  Sveriges orttvisa skatteutveckling
  Gllde det demokratin?
  Guillou i SVT Morgon
  Folket sa nej till verheten
  PO Enquist i Expressen 9/9
  EMU kommer att brytas upp
  Frsvara yttrandefriheten
  Jan Guillou och den bistra verkligheten
  Ideologiserad historieundervisning
  Nordirland har blivit fredligare utan Euro
  Folket i Bild sger nej till EMU
  Ett nej r bra fr demokratin
  Nej till idrottsutbyte med ockupationsmakten Israel !
  Finlands erfarenheter av EMU
  Krackelerar EU?
  Persson och EMU
  Avsljande kindpuss
  Ja-sidan bjd senildementa p trta
  Hellre rrlig valuta n rrlig befolkning
  Uppska och frstra - andra etappen i USA:s krig i Irak
  Metall stoppar nej-sidan
  r EU ett fredsprojekt?
  Om Kinas samhllssystem och klassfrhllanden
  Lgner, lgner, lgner
  Lt oss inte glmma Rolf Ekus
  'Nejsgarna sviker global solidaritet'
Kultur allts!
Bildkonst och
Sett, lst, hrt
Krnikor och Bloggar

Denna avdlening rymmer den breda fran i vrt kulturmaterial
Bl a:
Poesi
Litteratur
Bokrecensioner
epost

  

STÖD
LAVAL-
KAMPANJEN!

 

www.bonton.se

 Köp våra märken!

Upprop för att behålla Tryckfrihets-förordningen
i Sverige 
 
 

Köp broschyren!

Kulturtips!
Ta gärna en titt på några andra tidskrifter som kan vara av värde. Exempelvis
Guardian Weekly, Kuba, Manaoch Värmländsk Kultur.

i samarbete med
tidningsbutiken.se