Hiroshima i Irak - FiB - Folket i Bild Kulturfront

Skriv ditt sökord i fältet nedan.

Hem

För en folkets kultur

FiB i landet

Tidningen/arkiv

Studier

Hiroshima i Irak

Veckans krönika
HEDVIG EKERWALD

Den 6 augusti minns vi som dagen då den första atombomben släpptes över människor. Det är nu 60 år sedan. USA:s regering beordrade den första atombomben att släppas över Hiroshima just den 6 augusti 1945 och sedan den andra atombomben över Nagasaki den 9 augusti. I Nagasaki dog ca 45.000 och i Hiroshima ca 80.000 människor omedelbart av den stora explosionen och eldstormen som bomben skapade. Aldrig förr och aldrig senare har en enda människas handgrepp i ett bombplan dödat så många människor på så kort stund. Sammanlagt med senare dödsfall i strålningsrelaterad cancer mm dog det cirka 150.000 människor av den första atombomben i Hiroshima.

Man ville använda kärnteknik i bomber för att den ger en så enormt stark sprängverkan. Det är denna sprängverkan som är syftet. Den radioaktiva strålningen är troligen en ej önskad bieffekt. Ett enda kilo plutonium har en sprängverkan motsvarande 17.000 ton trotyl.

Det är bieffekten strålning som gör kärnvapen till ett massförstörelsevapen. Strålningen ger som alla vet akuta skador som kan leda till döden omedelbart och långsiktiga skador som kan ge cancer och missbildningar. På djur och plantor men ännu inte på människor har man konstaterat att arvsanlagen kan skadas så att även kommande generationer föder skadade barn. Radioaktiv försmutsning vet vi svenskar från Tjernobylkatastrofen 1986 att det är mycket svårt att rensa bort. Vi kommer att äta radioaktiv svamp och radioaktiva bär under lång tid framåt.

Irakkriget, hur hör vi talas om det? Terrorister som spränger bomber mot oskyldiga vid marknadsplatser, 13 döda, 57 döda osv. Så beskrivs kriget — ett ensidigt dödande från de irakiska motståndsmännens sida mot oskyldiga. Men inom lyckta dörrar pågår mycket annat som vi medborgare i länder i USA:s läger är ansvariga för. Det är vår skyldighet att känna till dessa fördolda saker.

En viktig sådan sak är USA:s användning av massförstörelsevapen i Irak. USA och dess allierade använder sig av uran (så kallat utarmat uran ) för dess tyngds skull för att öka effekten på stridsmedel riktade mot fiendens stridsvagnar och för att öka styrkan i plåtarna i sina egna stridsvagnar. Uran är radioaktivt. Vi minns de svarta molnen från stridsscenerna vid det första Gulfkriget 1991. Det var troligen oxideringen av uranet i antistridsvagnsvapnen när det antändes vid träffar. Halveringstiden i strålningseffekt hos sådant ’utarmat’ uran är 4,5 miljarder år! Det är en tidsrymd lika lång som jorden hittills har existerat.

Gulfkriget utfördes i ökentrakter. Irakkriget 2003 pågick längs vägar och inne i städer, alltså i kraftigt befolkade trakter. Idag har motståndsmännen inga stridsvagnar som USA:s styrkor kan beskjuta men fortfarande ligger det kvar stridsspetsar överallt längs de vägar där strider utspelats. Varje stridsspets klädd med uran är farligt radioaktiv, varje stridsvagnsvrak är lika farligt radioaktiv.
Journalisten Scott Peterson för tidningen Christian Science Monitor tog den 15 maj 2003 en Geiger-mätare och gick runt och mätte strålningen i Bagdad. Han fann att nära Republikanska palatset var det mest radioaktivt, nära 1.900 gånger normal bakgrundsstrålning. Använda delar av ammunition mot stridsvagnar låg fortfarande på marken. Utanför Bagdad fann han några barn lekandet på en stridsvagn. Där uppmätte han nära 1.000 gånger högre strålning än bakgrundsstrålningen. (Sara Flounders i Invading Hiroshima s. 25)

USA har erkänt att de använt uran i Irak. Med varje Abrams-stridsvagn som avlossar en omgång utskjuts 4,5 kilo solitt uran över Irak. USA uppger att de och deras allierade använt drygt 300 ton uran i första Gulfkriget medan frivilligorganisationer uppskattar användningen till kanske 800 ton. Det skulle radioaktivt sett motsvara 83.000 Nagasakibomber (beräknat av professor Yagasaki vid Ryukyus universitet i Okinawa).

Eftersom uran oxiderar till ett fint stoft som flyger långa vägar med vindarna har hela södra Irak drabbats av effekterna av strålning från första Gulfkriget 1991. Miljarder och åter miljarder osynliga partiklar ligger utspridda över hundratals kvadratkilometer blandade med ton och åter ton jord eller sand. En enda alfapartikel som andas in ligger sedan kvar i lungan eller flyttas med blodet till något annat kroppsorgan och bestrålar den människan inifrån under lång tid.

I södra Irak ser vi nu vad bagdadborna har att vänta. År 1999 gjorde Basra-universitetet en undersökning av barn från 1976 till 1999. Efter 1990 ökade alla cancertyper. Barnleukemin fördubblades. Barn fick cancer i en frekvens av 10,1 på 100.000 barn och i de distrikt där mest utarmat uran använts var cancerförekomsten än högre. Uran är även kemiskt giftigt, särskilt för njurarna och lungorna. Kanske är den allvarliga epidemin med kraftigt uppsvullen mage bland irakiska barn orsakad av njurfel från uranförgiftning.

Efter den undersökningen 1999 har frekvensen ökat än mer. Dr Janan Hassan vid Basras sjukhus för mödrar och barn sa i november 2004 att andelen barn som får cancer är nu 22 per 100.000. Han uppgav också att andelen missbildningar har ökat. Uran som kommit in i en gravid kvinnan kan ta sig via moderkakan in i fostrets blod och ett foster som utsätts för strålning kan få missbildningar. År 1990 var det sju fall av multipla medfödda missbildningar. Nu har det varit 224 fall under de senaste tre åren.

Jag vill avsluta med att be dig läsare att besöka den holländska internetplatsen ’Access for all’ där bilder på dessa missbildade barn visas. Bläddra ner till bilderna efter texten. Källan är oklar och bilderna kan vara propaganda, men vi bör ta bilderna på allvar så länge de inte bevisats felaktiga. Att se gör att man har svårare att glömma!