Till startsidan
 
 
Skriv ditt sökord i fältet nedan.
  
  Hem     För en folkets kultur     FiB i landet     Tidningen/arkiv     Studier  

Hiroshima i Irak

Veckans krönika          

HEDVIG EKERWALD


Den 6 augusti minns vi som dagen då den första atombomben släpptes över människor. Det är nu 60 år sedan. USA:s regering beordrade den första atombomben att släppas över Hiroshima just den 6 augusti 1945 och sedan den andra atombomben över Nagasaki den 9 augusti. I Nagasaki dog ca 45.000 och i Hiroshima ca 80.000 människor omedelbart av den stora explosionen och eldstormen som bomben skapade. Aldrig förr och aldrig senare har en enda människas handgrepp i ett bombplan dödat så många människor på så kort stund. Sammanlagt med senare dödsfall i strålningsrelaterad cancer mm dog det cirka 150.000 människor av den första atombomben i Hiroshima.

Man ville använda kärnteknik i bomber för att den ger en så enormt stark sprängverkan. Det är denna sprängverkan som är syftet. Den radioaktiva strålningen är troligen en ej önskad bieffekt. Ett enda kilo plutonium har en sprängverkan motsvarande 17.000 ton trotyl.

Det är bieffekten strålning som gör kärnvapen till ett massförstörelsevapen. Strålningen ger som alla vet akuta skador som kan leda till döden omedelbart och långsiktiga skador som kan ge cancer och missbildningar. På djur och plantor men ännu inte på människor har man konstaterat att arvsanlagen kan skadas så att även kommande generationer föder skadade barn. Radioaktiv försmutsning vet vi svenskar från Tjernobylkatastrofen 1986 att det är mycket svårt att rensa bort. Vi kommer att äta radioaktiv svamp och radioaktiva bär under lång tid framåt.

Irakkriget, hur hör vi talas om det? Terrorister som spränger bomber mot oskyldiga vid marknadsplatser, 13 döda, 57 döda osv. Så beskrivs kriget — ett ensidigt dödande från de irakiska motståndsmännens sida mot oskyldiga. Men inom lyckta dörrar pågår mycket annat som vi medborgare i länder i USA:s läger är ansvariga för. Det är vår skyldighet att känna till dessa fördolda saker.

En viktig sådan sak är USA:s användning av massförstörelsevapen i Irak. USA och dess allierade använder sig av uran (så kallat utarmat uran ) för dess tyngds skull för att öka effekten på stridsmedel riktade mot fiendens stridsvagnar och för att öka styrkan i plåtarna i sina egna stridsvagnar. Uran är radioaktivt. Vi minns de svarta molnen från stridsscenerna vid det första Gulfkriget 1991. Det var troligen oxideringen av uranet i antistridsvagnsvapnen när det antändes vid träffar. Halveringstiden i strålningseffekt hos sådant ’utarmat’ uran är 4,5 miljarder år! Det är en tidsrymd lika lång som jorden hittills har existerat.

Gulfkriget utfördes i ökentrakter. Irakkriget 2003 pågick längs vägar och inne i städer, alltså i kraftigt befolkade trakter. Idag har motståndsmännen inga stridsvagnar som USA:s styrkor kan beskjuta men fortfarande ligger det kvar stridsspetsar överallt längs de vägar där strider utspelats. Varje stridsspets klädd med uran är farligt radioaktiv, varje stridsvagnsvrak är lika farligt radioaktiv.
Journalisten Scott Peterson för tidningen Christian Science Monitor tog den 15 maj 2003 en Geiger-mätare och gick runt och mätte strålningen i Bagdad. Han fann att nära Republikanska palatset var det mest radioaktivt, nära 1.900 gånger normal bakgrundsstrålning. Använda delar av ammunition mot stridsvagnar låg fortfarande på marken. Utanför Bagdad fann han några barn lekandet på en stridsvagn. Där uppmätte han nära 1.000 gånger högre strålning än bakgrundsstrålningen. (Sara Flounders i Invading Hiroshima s. 25)

USA har erkänt att de använt uran i Irak. Med varje Abrams-stridsvagn som avlossar en omgång utskjuts 4,5 kilo solitt uran över Irak. USA uppger att de och deras allierade använt drygt 300 ton uran i första Gulfkriget medan frivilligorganisationer uppskattar användningen till kanske 800 ton. Det skulle radioaktivt sett motsvara 83.000 Nagasakibomber (beräknat av professor Yagasaki vid Ryukyus universitet i Okinawa).

Eftersom uran oxiderar till ett fint stoft som flyger långa vägar med vindarna har hela södra Irak drabbats av effekterna av strålning från första Gulfkriget 1991. Miljarder och åter miljarder osynliga partiklar ligger utspridda över hundratals kvadratkilometer blandade med ton och åter ton jord eller sand. En enda alfapartikel som andas in ligger sedan kvar i lungan eller flyttas med blodet till något annat kroppsorgan och bestrålar den människan inifrån under lång tid.

I södra Irak ser vi nu vad bagdadborna har att vänta. År 1999 gjorde Basra-universitetet en undersökning av barn från 1976 till 1999. Efter 1990 ökade alla cancertyper. Barnleukemin fördubblades. Barn fick cancer i en frekvens av 10,1 på 100.000 barn och i de distrikt där mest utarmat uran använts var cancerförekomsten än högre. Uran är även kemiskt giftigt, särskilt för njurarna och lungorna. Kanske är den allvarliga epidemin med kraftigt uppsvullen mage bland irakiska barn orsakad av njurfel från uranförgiftning.

Efter den undersökningen 1999 har frekvensen ökat än mer. Dr Janan Hassan vid Basras sjukhus för mödrar och barn sa i november 2004 att andelen barn som får cancer är nu 22 per 100.000. Han uppgav också att andelen missbildningar har ökat. Uran som kommit in i en gravid kvinnan kan ta sig via moderkakan in i fostrets blod och ett foster som utsätts för strålning kan få missbildningar. År 1990 var det sju fall av multipla medfödda missbildningar. Nu har det varit 224 fall under de senaste tre åren.

Jag vill avsluta med att be dig läsare att besöka den holländska internetplatsen ’Access for all’ där bilder på dessa missbildade barn visas. Bläddra ner till bilderna efter texten. Källan är oklar och bilderna kan vara propaganda, men vi bör ta bilderna på allvar så länge de inte bevisats felaktiga. Att se gör att man har svårare att glömma!


Publicerad på www.fib.se 2007-02-14

Prenumerera på tidningen.

För allt material inom FiB/K:s nätutgåva gäller upphovsrättslagen.

« Tillbaka
  Samlat Jan Gunnarsson
  Hasse och Tage
  Tresekelsmannen
  Tredje gången gillt
  Hasse och Tage
  Åter till Stockholm
  Mannen utan hund
  Samlat Olle Rydström
  De kallar sig ”marxister”
  Jag misstänker …
  Eftermiddag på BM*
  Mysiga saker ...
  Sluta psykologisera!
  K-frukt
  Jag äcklas av design
  Samlat Dan Kotka
  Mjölkböndernas sista dans
  Att skriva sig fri
  Skrivklåda
  Kändisspaning
  Alarm
  Finnen är en envis fan
  Skräckfarbrodern Fritzel
  Vi och dom
  Vardagen är god nog
  Ivar, Ingvar och farsan
  God Jul och skål ta mé fan
  När viljan besegrades
  Studio 54 den totala iskylen
  Grön är du Al Gore
  En värld utan hemvist
  Samlat Sigge A
  Ungefär som Big Brother
  Samlat Knut C
  Häpp, häpp i Kosovo
  Vad tusan har vi i kylen?
  Vi behöver fler syndabockar
  Ta bort ondskan och världen framträder
  Gummiankorna breder ut sig
  Syrat i Haapsalu
  Sverigedemokraterna i riksdagen 2010
  Samlat Knut L
  Dansen kring guldkalven
  Frihetens pris
  Gobelängen av lögner
  Det gångna året var som vanligt, fast värre
  Palme
  Bort med ren kunskap, fram för sunda värderingar
  Grattis till Trinidad/Tobago!
  Jag tror på den mänskliga faktorn
  Fimbulalliansen
  Anden i flaskan kan dö
  Samlat Peo Ö
  Sluta tjata om kolonialismen
  Världens mest USA-vänliga parti?
  Vad svenska folket vill ha?
  Centern skaffar kapital i stället för medlemmar
  GWBDC-arkipelagen, eller vad skall man kalla det här?
  Stöd Irans nationella oberoende!
  Varför ett sånt hallå om en liten massaker?
  Tack, herr talman, för att vi fick vara med!
  Om framstegen får vi inget veta
  Visst skall Sverige skicka JAS
  Svenska politiker mer för Irakkriget än USA:s
  Samlat Hedda
  DN:s nya söndagsbilaga för ökad konsumtion
  På tillväxtens brant
  Rockmärket
  En aldrig förr berättad historia
  Medias hetsjakt på Eva Lundgren
  Hiroshima i Irak
  Vem betalar kriget?
  Günther och gulfkrigssyndromet
  Brottslighet och diskriminering
  Tiden som inte finns
  Vägran att se
  Förudmjukelsen
  Etnisk rensning i Irak
  Skriken bakom murarna
  Johannes Paulus II och Auschwitz
  Den våldtäktstid nu kommer
  Det är fortfarande skillnad mellan ord och handling
  Samlat Gunnar Olofsson
  Låt oss kalla dem marknadsjihadister
  Om pudlar och bulldoggar
  Om konsten att övertyga
  Vad jag läste om sjukvården
  Om nödvändigheten av att förhålla sig
  Vem behöver lönsamma företag?
  Vem vet hur det hade gått annars?
  Liberalernas falska demokrati
  Dödskulter
  Civilisationernas kamp
  Katastrofminnen
  Boendefascismen
  Den svenska fegheten
  Scener ur verkligheten. Ett fall för pressombudsmannen
  "Clean break" i Palestinafrågan
  Julbetraktelse
  Ljusets folk
  Lucy - in the sky
  Lägg ned miljösnacket!
  Om rondellhundar, Ecce Homo och judesuggor
  Samlat Carin Åberg
  Miljön ...
  De här med polis och militär...
  Makt, historia, demokrati och annat...
  Vilket jävla svin...?
  Bröd och skådespel
  Hur var det nu …
  What a drag it is getting old …
  Numbers!?
  Ord, ord, ord. Bara ord?
  Dags att städa upp efter sig!
  Konsten att lyckas
  Svårt med språket?
  Svenska barn säljer sex
  Dags att städa upp efter sig! Del II
  Marginaliserad?!
  Det goda minnet ...
  Sega strukturer?
  Svåt me pråket ...
  ... vem representerar dej?
  Vara eller inte vara ... ?
  Språkförbistring?
  O tempora, O mores…
  Folkets kultur, kultur & populärkultur… Fast, egentligen, har det nåt med demokrati att göra?
  Omar 1
  Omar 3
  Omar 4
  Omar 6
  Samlat Henrik Linde
  Likhet inför lagen …
  En annan historia
  Varför hymla när målet är nått?
  Rasismens triumf
  Det hände i Tibet
  Stora ellotteriet
  April, april din dumma sill
  Levande historia eller död?
  Skattechock i Strängnäs
  Glada bygd så täckt belägen
  Två texter av en tysk man
  Påläsning om Kuba
  Ordrätt utrensning
  Mytologi eller historia
  Hyckleri på högsta nivå
  Att se rasismen där den finns
  Lögnen har fått långa ben
  Nya tider - nya seder
  Fördomens pris
  Att inte räcka till
  En gastronomisk ordekvilibrist
  En hedersman
  Vem känner Henry?



  

STÖD
LAVAL-
KAMPANJEN!

 

www.bonton.se

 Köp våra märken!

Upprop för att behålla Tryckfrihets-förordningen
i Sverige 
 
 

Köp broschyren!

Kulturtips!
Ta gärna en titt på några andra tidskrifter som kan vara av värde. Exempelvis
Guardian Weekly, Kuba, Manaoch Värmländsk Kultur.

i samarbete med
tidningsbutiken.se