Till startsidan
 
 
Skriv ditt skord i fltet nedan.
  
  Hem     Fr en folkets kultur     FiB i landet     Tidningen/arkiv     Studier  

I väst vill man se honom som en representant för öst och i öst för väst. Men författaren Orhan Pamuk söker efter punkten där de två möts. Inte till allas uppskattning. I hemlandet Turkiet riskerar han tre års fängelse efter ett uttalande i en schweizisk tidning.

Tycker du att magdans är ett turkiskt nöje? 

Text JONAS EKLÖF
Foto JOHANNA GRÖNLUND

Orhan Pamuks är ingen arbetarförfattare. Han har aldrig haft ett vanligt arbete. I fyrtio år har han suttit i samma lägenhet och mejslat fram sin snåriga romanvärld. Men nu utkommer Snö i Sverige. Hans första försök att skriva en politisk roman.
Foto: Johanna Grönlund

Halvvägs in i intervjun sväljer han mitt i en mening. Hans långa smala gestalt får något krampaktigt över sig i ljuset från skrivbordslampan.
— Så nu vill du prata politik?
Det märks att han är på vakt. Jag har just frågat honom vad andra städer kan lära av Istanbul, staden där han levat och verkat i hela sitt liv.
— Hör här, svarar han bestämt, din fråga är för direkt. Du försöker att dra ut ett generellt påstående ur mig — något som kommer att klinga nationalistiskt. Det är som att fråga: tycker du att magdans är ett turkiskt nöje?
    Han slår sig för knäna, ursäktar sig och försvinner ut i köket.

Orhan Pamuk är vid sidan av Yasar Kemal (de är vänner, trots till synes diametralt olika karaktärer) Turkiets kanske mest ansedde författare. Böcker som Mitt namn är röd , Den svarta boken och Den vita borgen har gjort honom till ett litterärt världsnamn. En turkisk förläggare, som i sammanhanget vill förbli anonym, berättade att han, trots att han tyckte att Orhan Pamuk var överskattad, trodde att Pamuk inom tio års tid skulle få Nobelpriset i litteratur.
— Ledsen att jag försvarar mig, säger han. Jag vill inte säga något dumt som jag kommer att ångra senare. Han bereder plats på skrivbordet för sitt ginglas. Han ser nöjd ut.
    Snö — Cars på turkiska — utkom i Turkiet för snart fyra år sedan. Nu ges den ut i Sverige. Boken utspelar sig i fattig och åsidosatt stad som ligger i norra Turkiet mellan den Georgiska och Armeniska gränsen, vad som en gång var Sovjetunionen. En kall plats där det snöar mycket.
— Jag åkte dit, presenterade mig och levde där, berättar Orhan Pamuk. Sedan skrev jag en bok om en författare som gör detsamma: åker dit, lever där. Det är inte en traditionell representativ roman utan en politisk roman som också behandlar problemen med representation. Politiska och moraliska konsekvenser av att representera den andre, som ändå inte är representerad.
    Jag kommer att tänka på en passage i hans roman Den svarta boken , om ”de tysta de som inte kan berätta, de som inte får gehör, de som inte verkar viktiga, de stumma, de som alltid kommer på det lämpliga svaret när de kommit hem, dessa vilkas historier ingen intresserar sig för”. 
    Berättaren frågar sig om inte dessa ”tysta” människor har mer meningsfulla, mer laddade ansikten än de andra. ”Det är som om dessa ansikten kokar över av bokstäverna i de historier de inte lyckas berätta”, fortsätter han, ”och som om de bär på tystnadens, det betrycktas, ja, nederlagets tecken.”
Snö var mitt första, och förhoppningsvis enda försök att skriva en öppet och avsiktligt politisk bok, säger han. Vilket betyder att jag inte vill göra det igen. Den politiska romanen är det mest omoderna du kan skriva. Om du berättar att du skriver på en politisk roman kommer de att misstänka att du skriver för att försöka marknadsföra något eller göra propaganda.
— Försökte du med Snö säga att det här är min politiska bok, och därmed inte de tidigare böckerna?
— Nej. Men jämfört med turkiska läsare finner européer och amerikaner en massa politik i mina böcker. I början ansågs jag inte som en politisk utan som en metafysisk författare. Nu när den politiska världens centrum ändrats verkar dessa böcker också politiska. För mig var de mer metafysiska, såtillvida att det var en konflikt av världsbilder och inte journalistiska kommentarer till vardagslivet.
— Jag är lite nyfiken på hur dina dagar ser ut. Jag får känslan av att du är en nio-till-fem-författare?
— Ja, det stämmer. Och i Turkiet ser man ner på det. Många säger att jag skriver som en tjänsteman. Det här är mitt tjugonionde år framför ett skrivbord. I det avseendet är jag en hårt arbetande och disciplinerad person. Inte heller har jag något annat jobb, och har aldrig haft.
— Och för det har du kritiserats?
— Ja. Här i Turkiet handlar det mer om inspiration än disciplin och hantverk. Den främsta litterära traditionen i Turkiet är poesi. Poeterna bär auran. Gud talar till dem, inte till romanförfattaren.
— Men vad jag menade med min fråga var snarare om du har kritiserats för att sakna erfarenhet från det vanliga livet, som arbetslivserfarenhet.
— Ja, framför allt när jag var ung, då jag inte gjort något annat. Människor bar på den här fördomen: ”du är så ung, bara en bourgouise. Vad vet du om det här landet?” Kanske var det sant. Vad visste jag egentligen? Men så skrev jag hur som helst inte om ”det här landet” utan om tre generationer av min familj.

Orhan Pamuks, i mitt tycke, bästa bok har ännu inte utkommit på svenska. Den finns dock att läsa på engelska för den som är intresserad. Den heter kort Istanbul, är dels en barndomsskildring — ”om en pojke som växer upp, om hans intryck av staden och hans försök att förlika sig med den” — dels en essä om Istanbul. Vid mitt andra besök i Istanbul, vintern 2004, prydde omslaget (en bild på Orhan som pojke; välklädd med stolt uppsyn) flera fasader längs huvudgatan Istiklal Cadessi.
— Boken är ett försök att resonera och dra fram den främsta känslan som Istanbul ger upphov till. Vad är själva kärnan av den känslan? Hur kommer det sig att vissa människor — både besökare och de som lever här — delar en viss gemensam känsla av staden. Kanske är det centrala i boken mitt försök att analysera och förstå den förhärskande och dominerande känslan av melankoli i staden. Men samtidigt är det inte riktigt melankoli, för i väst har alltid melankolin innefattat en personlig och brännande känsla som gör dig kreativ. Här är den mer av en kollektiv känsla, delad av alla.
— Du återkommer ofta till motsättningen mellan öst och väst.
— När jag tänker på öst och väst tänker jag inte på motsättningar utan på likheter, harmonier. De olika sätt som det så kallade öst och väst smälter samman. Människor här i Istanbul fäster ingen större vikt om det kommer från öst eller väst eller om det är traditionellt eller modernt.
    Han ser sig om i rummet och sträcker sig något omständigt efter sina cigaretter. När han tänt sin cigarett lutar han sig tillbaka i fåtöljen.
— Precis som alla andra tror jag att min del av världen är unik samtidigt som det förstås inte finns någon plats som inte är unik. Det är som med erfarenheten med musik; det påminner alltid om någonting annat, och det intressanta är att följa denna påminnelse. Det speciella med Istanbul är att staden har varit navet i flera imperier men däremot aldrig koloniserats av Europa, trots den geografiska närheten.
    Sedan är det dags för honom att blicka över rummet igen; askfatet är borta. Till slut finner han det under en bunt papper, han fimpar ytterst noggrant.
— Det finns författare som Naipul, Nabokov och Conrad som byter språk, städer, länder och till och med civilisation, och som har följts av en flod av ”migrationsförfattare”, som skriver om att ”inte höra hemma”. Det är så rätt, så på modet. Jag har alltid tyckt om att läsa dem, ofta är de förnuftiga och faktiskt väldigt förlösande att läsa, men nu råkar det vara så att mitt liv inte är på det sättet. Och min bok Istanbul är också ett svar på hur man ska förhålla sig till allt det.
— Finns det egentligen någon litterär tradition som behandlar detta. Jag menar, att stanna på en och samma plats ett helt liv?
— Nej. Förutom kanske Tjechov då. Faktum är att större delen av mänskligheten blir kvar på en och samma plats livet igenom. Men eftersom det inte är ett särskilt amerikanskt problem, eller europeiskt för den delen heller, fäster man ingen vikt vid det.



Publicerad p www.fib.se 2006-10-12

Prenumerera p tidningen.

Fr allt material inom FiB/K:s ntutgva gller upphovsrttslagen.

« Tillbaka
  Br Sverige erknna folkmordet?
  Hjlp barnen p Haiti!
  To shoot an elephant
  Protestera mot kade insatser i Afghanistan
  Israel nekar lkare tillstnd att delta i konferens i Gaza
  Valet av Ahtisaari - en skandal
  Vad fr vi sga om Kurdistan?
  TERRORISTJAKTEN och RTTSSKERHETEN
  Sverige - det nya DDR
  Condoleezza Rice is a War Criminal
  Svensk vapenexport
  Nya numret
  Akademiker mot statlig kampanjhistoria
  Justerad FRA-lag kan rstas igenom ikvll!
  Satirarkivet
  Nu gller det Kosovo
  Ls IB-materialet i original
  Den havererade skolpolitiken
  Lambertz vill skrota TF
  Debatt om ktenskapet
  Oljeintressen militrregimens
  Vsterlndska medier frvrnger islambilden
  Jugoslavienkrigen r inte slut
  Stoppa utvisningarna till Afghanistan!
  Vstbodaskolan i graven! (demokratin ocks )
  Vad gr dom med Kambodja?
  Och vad hnde med Tobinskatten?
  Irak, Palestina och Afghanisatan r samma ockupation
  CIA om Kina, Indien och EU?
  Miljpartiet svnger om svenska trupper i Afghanista
  Nu kommer uppropet mot svensk trupp i Afghanistan
  Angreppen p kollektivavtalen
  Avtalet i Mecka
  Imperialistiska klimatfrndringar
  Ska vi dma Hitler efter vsterlandet eller vsterlandet efter Hitler?
  FiB satsar p satirbilder
  SR och SVT vill vara makten till lags
  Framtiden mrknar p Hornet
  A-kassan
  Ellsbergmte
  verilad rfil efter pistolhot skl fr avsked
  Slow Food, julmatens rtter och traditioner
  Hll tassarna borta frn tryckfrihetsfrordningen!
  FiB svarar Malm
  Sionismen r judisk nationalsocialism
  Svenska hjlparbetare brutalt attackerade av israeliska bosttare
  Hur kritisera Ryssland?
  Ngra rd till en utrikesminister frn Sverker strm
  Carl Bildt farligare n sina brudar!
  Tycker du att magdans r ett turkiskt nje?
  Back to basics!
  Grattis Fredrik!
  En annan Annan?
  Imperiets sista strid?
  r man antisemit om man frsvarar de palestinska flyktingarnas rtt att tervnda?
  Var och en som har, t honom skall varda givet
  11:e september ifrgasatt
  Konspirationer finns det gott om
  Lars Drake vs. Cecilia Wikstrm
  Valets icke- frgor
  Lraktiga ungliberaler
  Folkpartiet
  Besviken p Junilistan
  Var gr grnsen fr Israel?
  Pudelns krna
  Istllet fr B-52:ors bombmattor ver Gaza
  ppet brev TV4 Nyheterna och Rolf Porseryd
  Avskaffa skolans vrdegrund
  Kulturfront gav ut boken Kampuchea mellan tv krig
  JO-anmlan
  Malmkonferensen
  Manipulerade av Pol Pots leende
  En bjrntjnst gr ju ingen glad
  Pressmeddelande
  Svenskar och amerikaner under gemensamt befl i Afghanistan
  Den dr natten nr Olof Palme skts
  Fgelinfluensan har drabbat medierna
  M a a nidbilder av profeten Muhammed och yttrandefriheten
  FiB:s Mohamedteckning
  Sverige r med i Nato
  Upprop mot terroristlagarna
  Svenska r inte lagstadgat majoritetsprk
  Frste stupade svensken i USA:s krig
  KAN DET BLI VRRE?
  Hv bannlysningen av Ahmed Yusuf!
  Pinter har talat
  USA erknner anvndning av fosforvapen, men ...
  Nr tnker den svenska regeringen protestera mot USA:s anvndning av frbjudna vapen i Irak?
  Det r Bush som r terroristen
  Sukralos
  Stora journalistpriset till cynikern Skugge
  Ngra sanningens ord
  Drevet mot Pinter gr vidare
  Mutsnacket r en cover-up fr stlden av hela Irak
  Krigsprotester
  UNT om Pinter
  Tal av Harold Pinter
  Fredsmamman arresterad
  Bokmssan 2005
  SYMBOL FR TORTYREN I ABU GHRAIB
  r den italienska rttsapparaten mer oberoende n den svenska?
  Jan Myrdal skriver ppet brev
  Nej i Frankrike
  Sm och stora nyheter 2
  Stora och sm nyheter
  Norrland ska bli vningsomrde fr NATO
  Motstndet berttigat
  Detta r den sista intervjun med mannen som inte fick intervjuas
  Vnstern och den vite mannens brda
  DN tappar ansiktet
  FiB p bokmssan
  Vi borde alla f rsta i USA:s presidentval
  Professorns dmjuka svartmlning
  Jakubowski kackar i eget bo
  Militanta ideologer styr USA
  Krens bsta kvinna ...
  Forum fr diskussioner om samtiden; Bokmssan 2004
  Hur mnga barn har du ddat idag, Bush?
  Riggad debatt om sjukskrivningar
  Villkorat medborgarskap?
  Hemlig specialstyrka frn USA avvisade egyptier
  Sprickan i Ordfronts bestr
  Frbjuder vi lgner frlorar sanningen
  Vem betalar kalaset?
  Coltan
  DN ger mobben handen 11 augusti
  Mooretal
  Vetenskapsman vgrar delta i konferens i USA
  S krossas en kultur
  Till Ordfronts frlagschef
  'Henke' och Zlatan folkets hjltar
  Europas folk r Europafiender
  Nu har vi ftt ett rtt svar
  Efter plugget...
  Iraks frihet och Norges. Eller det styrande intresset
  Nationaldagen 6 juni
  Har Guillou fel om Gestilren?
  Narcoticosaurus Politicus - den utdda dinosaurien
  'FN och Brahimi r ingenting annat n USA:s politiska agenter'
  Rtten att f framfra dumheter
  En helig ko ska slaktas
  ... and stripes
  Utarmat uran Skammens metall
  Terrorns regler
  En gngbar klassiker
  Krv frihet nu, Gran Persson!
  Brev till Gertrud strm
  Allting r relativt. Eller. Vi mste vara tacksamma fr G W Bush
  Front? Visst!
  Historisk front
  Mot den styrda okunnigheten
  Vra sinnens mur
  Sverige talar med kluven tunga
  Kriget mot terrorn kan vinnas enkelt
  'Vi tnker befria Irak och Palestina'
  Vad menas med demokrati?
  ... och den frtalade arbetarklassen
  CNN lyckats filma bombexplosionen i Karbala?
  Hedemoras ledande v-politiker avgr
  Svensk ambassadr till Irak
  Ett upptriktat tack
  Ja till folkstyre. Nej till EU-parlamentet.
  Visst r kiplingepigonerna intressanta!
  Palestinier r ocks mnniskor
  USA-planer p ett uppdelat Irak fr kad kontroll
  Inget avsljande!
  Vilket gng, Persson!
  r du en av de utvalda kalkonerna?
  Demonisering driver vldet
  OM ...
  Vad de inte vill att du skall veta
  Tro inte fr mycket p FN!
  Ur nusvensk ordlista
  Katastrof fr skolan
  Kvinnornas krav mts av mordhot
  En mur skapar bara fler problem
  Drick med Dickens i jul!
  Tillvxt fr hela folket
  Grna fredsstyrka men inte under USA
  Saddam Hussein bakom galler
  Tv stater eller en gemensam?
  Om ockupationsvnster
  Vi vgrar demonisera
  En grundlag som kan ena landet
  Ni sviker vrlden, frfattare!
  Det r bara att huka och hoppas p glmskan
  Mrklig jurdik i Haag
  Tlje Tokar fixar akuten
  Inte en man till USA:s krig
  Allt gr igen
  Muslimer demoniseras precis som judarna
  ATT HYFSA SAMHLLSDEBATTEN. Professor Hagtvet till exempel.
  Grovt felaktigt!
  De har en skruv ls - och nu tar dom makten!
  Om Jan Guillou har rtt
  Stngslet krnker folkrtten
  Ska USA f slja ut hela Irak?
  Fredsljusen har tnts
  LO kvver iddebatt efter kritiska utspel
  Kan dessa frebygga folkmord?
  Befrielsen som blev en en katastrof
  Kollektivtrafiken bolagiseras medan vnsterpartiet ser p
  Vi mste hjlpas t
  Vad r tillvxtens ml?
  Connex anstllde svartarbetare - men sprrvakten som avsljade angrips
  Arabvrldens importerade antisemitism
  Som den feta hinnan p en kallnande soppa
  'Jag bad honom fortstta leva'
  USA ut ur Irak!
  Trtta generaliseringar spr bara p misstron
  Gr rent hus i kyrkan!
  Judisk rasism eller demokrati
  Frbud mot huvudduk i Tyskland
  Olyckskorparna fick rtt
  Fler dda med snkt alkoholskatt
  Ockuperat land i kaos
  Unioner r inte bra
  Engd Ahlmark frskrcker
  I uppror mot maktens perspektiv
  Besken p hemsidan kar!
  Izvestija om svensk omrstning
  Sveriges orttvisa skatteutveckling
  Gllde det demokratin?
  Guillou i SVT Morgon
  Folket sa nej till verheten
  PO Enquist i Expressen 9/9
  EMU kommer att brytas upp
  Frsvara yttrandefriheten
  Jan Guillou och den bistra verkligheten
  Ideologiserad historieundervisning
  Nordirland har blivit fredligare utan Euro
  Folket i Bild sger nej till EMU
  Ett nej r bra fr demokratin
  Nej till idrottsutbyte med ockupationsmakten Israel !
  Finlands erfarenheter av EMU
  Krackelerar EU?
  Persson och EMU
  Avsljande kindpuss
  Ja-sidan bjd senildementa p trta
  Hellre rrlig valuta n rrlig befolkning
  Uppska och frstra - andra etappen i USA:s krig i Irak
  Metall stoppar nej-sidan
  r EU ett fredsprojekt?
  Om Kinas samhllssystem och klassfrhllanden
  Lgner, lgner, lgner
  Lt oss inte glmma Rolf Ekus
  'Nejsgarna sviker global solidaritet'
Kultur allts!
Bildkonst och
Sett, lst, hrt
Krnikor och Bloggar

Denna avdlening rymmer den breda fran i vrt kulturmaterial
Bl a:
Poesi
Litteratur
Bokrecensioner
epost

  

STÖD
LAVAL-
KAMPANJEN!

 

www.bonton.se

 Köp våra märken!

Upprop för att behålla Tryckfrihets-förordningen
i Sverige 
 
 

Köp broschyren!

Kulturtips!
Ta gärna en titt på några andra tidskrifter som kan vara av värde. Exempelvis
Guardian Weekly, Kuba, Manaoch Värmländsk Kultur.

i samarbete med
tidningsbutiken.se