Till startsidan
 
 
Skriv ditt sökord i fältet nedan.
  
  Hem     För en folkets kultur     FiB i landet     Tidningen/arkiv     Studier  

I väst vill man se honom som en representant för öst och i öst för väst. Men författaren Orhan Pamuk söker efter punkten där de två möts. Inte till allas uppskattning. I hemlandet Turkiet riskerar han tre års fängelse efter ett uttalande i en schweizisk tidning.

Tycker du att magdans är ett turkiskt nöje? 

Text JONAS EKLÖF
Foto JOHANNA GRÖNLUND

Orhan Pamuks är ingen arbetarförfattare. Han har aldrig haft ett vanligt arbete. I fyrtio år har han suttit i samma lägenhet och mejslat fram sin snåriga romanvärld. Men nu utkommer Snö i Sverige. Hans första försök att skriva en politisk roman.
Foto: Johanna Grönlund

Halvvägs in i intervjun sväljer han mitt i en mening. Hans långa smala gestalt får något krampaktigt över sig i ljuset från skrivbordslampan.
— Så nu vill du prata politik?
Det märks att han är på vakt. Jag har just frågat honom vad andra städer kan lära av Istanbul, staden där han levat och verkat i hela sitt liv.
— Hör här, svarar han bestämt, din fråga är för direkt. Du försöker att dra ut ett generellt påstående ur mig — något som kommer att klinga nationalistiskt. Det är som att fråga: tycker du att magdans är ett turkiskt nöje?
    Han slår sig för knäna, ursäktar sig och försvinner ut i köket.

Orhan Pamuk är vid sidan av Yasar Kemal (de är vänner, trots till synes diametralt olika karaktärer) Turkiets kanske mest ansedde författare. Böcker som Mitt namn är röd , Den svarta boken och Den vita borgen har gjort honom till ett litterärt världsnamn. En turkisk förläggare, som i sammanhanget vill förbli anonym, berättade att han, trots att han tyckte att Orhan Pamuk var överskattad, trodde att Pamuk inom tio års tid skulle få Nobelpriset i litteratur.
— Ledsen att jag försvarar mig, säger han. Jag vill inte säga något dumt som jag kommer att ångra senare. Han bereder plats på skrivbordet för sitt ginglas. Han ser nöjd ut.
    Snö — Cars på turkiska — utkom i Turkiet för snart fyra år sedan. Nu ges den ut i Sverige. Boken utspelar sig i fattig och åsidosatt stad som ligger i norra Turkiet mellan den Georgiska och Armeniska gränsen, vad som en gång var Sovjetunionen. En kall plats där det snöar mycket.
— Jag åkte dit, presenterade mig och levde där, berättar Orhan Pamuk. Sedan skrev jag en bok om en författare som gör detsamma: åker dit, lever där. Det är inte en traditionell representativ roman utan en politisk roman som också behandlar problemen med representation. Politiska och moraliska konsekvenser av att representera den andre, som ändå inte är representerad.
    Jag kommer att tänka på en passage i hans roman Den svarta boken , om ”de tysta de som inte kan berätta, de som inte får gehör, de som inte verkar viktiga, de stumma, de som alltid kommer på det lämpliga svaret när de kommit hem, dessa vilkas historier ingen intresserar sig för”. 
    Berättaren frågar sig om inte dessa ”tysta” människor har mer meningsfulla, mer laddade ansikten än de andra. ”Det är som om dessa ansikten kokar över av bokstäverna i de historier de inte lyckas berätta”, fortsätter han, ”och som om de bär på tystnadens, det betrycktas, ja, nederlagets tecken.”
Snö var mitt första, och förhoppningsvis enda försök att skriva en öppet och avsiktligt politisk bok, säger han. Vilket betyder att jag inte vill göra det igen. Den politiska romanen är det mest omoderna du kan skriva. Om du berättar att du skriver på en politisk roman kommer de att misstänka att du skriver för att försöka marknadsföra något eller göra propaganda.
— Försökte du med Snö säga att det här är min politiska bok, och därmed inte de tidigare böckerna?
— Nej. Men jämfört med turkiska läsare finner européer och amerikaner en massa politik i mina böcker. I början ansågs jag inte som en politisk utan som en metafysisk författare. Nu när den politiska världens centrum ändrats verkar dessa böcker också politiska. För mig var de mer metafysiska, såtillvida att det var en konflikt av världsbilder och inte journalistiska kommentarer till vardagslivet.
— Jag är lite nyfiken på hur dina dagar ser ut. Jag får känslan av att du är en nio-till-fem-författare?
— Ja, det stämmer. Och i Turkiet ser man ner på det. Många säger att jag skriver som en tjänsteman. Det här är mitt tjugonionde år framför ett skrivbord. I det avseendet är jag en hårt arbetande och disciplinerad person. Inte heller har jag något annat jobb, och har aldrig haft.
— Och för det har du kritiserats?
— Ja. Här i Turkiet handlar det mer om inspiration än disciplin och hantverk. Den främsta litterära traditionen i Turkiet är poesi. Poeterna bär auran. Gud talar till dem, inte till romanförfattaren.
— Men vad jag menade med min fråga var snarare om du har kritiserats för att sakna erfarenhet från det vanliga livet, som arbetslivserfarenhet.
— Ja, framför allt när jag var ung, då jag inte gjort något annat. Människor bar på den här fördomen: ”du är så ung, bara en bourgouise. Vad vet du om det här landet?” Kanske var det sant. Vad visste jag egentligen? Men så skrev jag hur som helst inte om ”det här landet” utan om tre generationer av min familj.

Orhan Pamuks, i mitt tycke, bästa bok har ännu inte utkommit på svenska. Den finns dock att läsa på engelska för den som är intresserad. Den heter kort Istanbul, är dels en barndomsskildring — ”om en pojke som växer upp, om hans intryck av staden och hans försök att förlika sig med den” — dels en essä om Istanbul. Vid mitt andra besök i Istanbul, vintern 2004, prydde omslaget (en bild på Orhan som pojke; välklädd med stolt uppsyn) flera fasader längs huvudgatan Istiklal Cadessi.
— Boken är ett försök att resonera och dra fram den främsta känslan som Istanbul ger upphov till. Vad är själva kärnan av den känslan? Hur kommer det sig att vissa människor — både besökare och de som lever här — delar en viss gemensam känsla av staden. Kanske är det centrala i boken mitt försök att analysera och förstå den förhärskande och dominerande känslan av melankoli i staden. Men samtidigt är det inte riktigt melankoli, för i väst har alltid melankolin innefattat en personlig och brännande känsla som gör dig kreativ. Här är den mer av en kollektiv känsla, delad av alla.
— Du återkommer ofta till motsättningen mellan öst och väst.
— När jag tänker på öst och väst tänker jag inte på motsättningar utan på likheter, harmonier. De olika sätt som det så kallade öst och väst smälter samman. Människor här i Istanbul fäster ingen större vikt om det kommer från öst eller väst eller om det är traditionellt eller modernt.
    Han ser sig om i rummet och sträcker sig något omständigt efter sina cigaretter. När han tänt sin cigarett lutar han sig tillbaka i fåtöljen.
— Precis som alla andra tror jag att min del av världen är unik samtidigt som det förstås inte finns någon plats som inte är unik. Det är som med erfarenheten med musik; det påminner alltid om någonting annat, och det intressanta är att följa denna påminnelse. Det speciella med Istanbul är att staden har varit navet i flera imperier men däremot aldrig koloniserats av Europa, trots den geografiska närheten.
    Sedan är det dags för honom att blicka över rummet igen; askfatet är borta. Till slut finner han det under en bunt papper, han fimpar ytterst noggrant.
— Det finns författare som Naipul, Nabokov och Conrad som byter språk, städer, länder och till och med civilisation, och som har följts av en flod av ”migrationsförfattare”, som skriver om att ”inte höra hemma”. Det är så rätt, så på modet. Jag har alltid tyckt om att läsa dem, ofta är de förnuftiga och faktiskt väldigt förlösande att läsa, men nu råkar det vara så att mitt liv inte är på det sättet. Och min bok Istanbul är också ett svar på hur man ska förhålla sig till allt det.
— Finns det egentligen någon litterär tradition som behandlar detta. Jag menar, att stanna på en och samma plats ett helt liv?
— Nej. Förutom kanske Tjechov då. Faktum är att större delen av mänskligheten blir kvar på en och samma plats livet igenom. Men eftersom det inte är ett särskilt amerikanskt problem, eller europeiskt för den delen heller, fäster man ingen vikt vid det.



Publicerad på www.fib.se 2006-10-12

Prenumerera på tidningen.

För allt material inom FiB/K:s nätutgåva gäller upphovsrättslagen.

« Tillbaka
  Bör Sverige erkänna folkmordet?
  Hjälp barnen på Haiti!
  To shoot an elephant
  Protestera mot ökade insatser i Afghanistan
  Israel nekar läkare tillstånd att delta i konferens i Gaza
  Valet av Ahtisaari - en skandal
  Vad får vi säga om Kurdistan?
  TERRORISTJAKTEN och RÄTTSSÄKERHETEN
  Sverige - det nya DDR
  Condoleezza Rice is a War Criminal
  Svensk vapenexport
  Nya numret
  Akademiker mot statlig kampanjhistoria
  Justerad FRA-lag kan röstas igenom ikväll!
  Satirarkivet
  Nu gäller det Kosovo
  Läs IB-materialet i original
  Den havererade skolpolitiken
  Lambertz vill skrota TF
  Debatt om äktenskapet
  Oljeintressen militärregimens
  Västerländska medier förvränger islambilden
  Jugoslavienkrigen är inte slut
  Stoppa utvisningarna till Afghanistan!
  Västbodaskolan i graven! (demokratin också …)
  Vad gör dom med Kambodja?
  Och vad hände med Tobinskatten?
  Irak, Palestina och Afghanisatan är samma ockupation
  CIA om Kina, Indien … och EU?
  Miljöpartiet svänger om svenska trupper i Afghanista
  Nu kommer uppropet mot svensk trupp i Afghanistan
  Angreppen på kollektivavtalen
  Avtalet i Mecka
  Imperialistiska klimatförändringar
  Ska vi döma Hitler efter västerlandet eller västerlandet efter Hitler?
  FiB satsar på satirbilder
  SR och SVT vill vara makten till lags
  Framtiden mörknar på Hornet
  A-kassan
  Ellsbergmöte
  Överilad örfil efter pistolhot skäl för avsked
  Slow Food, julmatens rötter och traditioner
  Håll tassarna borta från tryckfrihetsförordningen!
  FiB svarar Malm
  Sionismen är judisk nationalsocialism
  Svenska hjälparbetare brutalt attackerade av israeliska bosättare
  Hur kritisera Ryssland?
  Några råd till en utrikesminister från Sverker Åström
  Carl Bildt farligare än sina brudar!
  Tycker du att magdans är ett turkiskt nöje?
  Back to basics!
  Grattis Fredrik!
  En annan Annan?
  Imperiets sista strid?
  Är man antisemit om man försvarar de palestinska flyktingarnas rätt att återvända?
  Var och en som har, åt honom skall varda givet
  11:e september ifrågasatt
  Konspirationer finns det gott om
  Lars Drake vs. Cecilia Wikström
  Valets icke- frågor
  Läraktiga ungliberaler
  Folkpartiet
  Besviken på Junilistan
  Var går gränsen för Israel?
  Pudelns kärna
  Istället för B-52:ors bombmattor över Gaza
  Öppet brev TV4 Nyheterna och Rolf Porseryd
  Avskaffa skolans värdegrund
  Kulturfront gav ut boken Kampuchea mellan två krig
  JO-anmälan
  Malmökonferensen
  Manipulerade av Pol Pots leende
  En björntjänst gör ju ingen glad
  Pressmeddelande
  Svenskar och amerikaner under gemensamt befäl i Afghanistan
  Den där natten när Olof Palme sköts
  Fågelinfluensan har drabbat medierna
  M a a nidbilder av profeten Muhammed och yttrandefriheten
  FiB:s Mohamedteckning
  Sverige är med i Nato
  Upprop mot terroristlagarna
  Svenska är inte lagstadgat majoritetspråk
  Förste stupade svensken i USA:s krig
  KAN DET BLI VÄRRE?
  Häv bannlysningen av Ahmed Yusuf!
  Pinter har talat
  USA erkänner användning av fosforvapen, men ...
  När tänker den svenska regeringen protestera mot USA:s användning av förbjudna vapen i Irak?
  Det är Bush som är terroristen
  Sukralos
  Stora journalistpriset till cynikern Skugge
  Några sanningens ord
  Drevet mot Pinter går vidare
  Mutsnacket är en cover-up för stölden av hela Irak
  Krigsprotester
  UNT om Pinter
  Tal av Harold Pinter
  Fredsmamman arresterad
  Bokmässan 2005
  SYMBOL FÖR TORTYREN I ABU GHRAIB
  Är den italienska rättsapparaten mer oberoende än den svenska?
  Jan Myrdal skriver öppet brev
  Nej i Frankrike
  Små och stora nyheter 2
  Stora och små nyheter
  Norrland ska bli övningsområde för NATO
  Motståndet berättigat
  Detta är den sista intervjun med mannen som inte fick intervjuas
  Vänstern och den vite mannens börda
  DN tappar ansiktet
  FiB på bokmässan
  Vi borde alla få rösta i USA:s presidentval
  Professorns ödmjuka svartmålning
  Jakubowski kackar i eget bo
  Militanta ideologer styr USA
  Körens bästa kvinna ...
  Forum för diskussioner om samtiden; Bokmässan 2004
  Hur många barn har du dödat idag, Bush?
  Riggad debatt om sjukskrivningar
  Villkorat medborgarskap?
  Hemlig specialstyrka från USA avvisade egyptier
  Sprickan i Ordfronts består
  Förbjuder vi lögner förlorar sanningen
  Vem betalar kalaset?
  Coltan
  DN ger mobben handen 11 augusti
  Mooretal
  Vetenskapsman vägrar delta i konferens i USA
  Så krossas en kultur
  Till Ordfronts förlagschef
  'Henke' och Zlatan folkets hjältar
  Europas folk är Europafiender
  Nu har vi fått ett rätt svar
  Efter plugget...
  Iraks frihet och Norges. Eller det styrande intresset
  Nationaldagen 6 juni
  Har Guillou fel om Gestilren?
  Narcoticosaurus Politicus - den utdöda dinosaurien
  'FN och Brahimi är ingenting annat än USA:s politiska agenter'
  Rätten att få framföra dumheter
  En helig ko ska slaktas
  ... and stripes
  Utarmat uran — Skammens metall
  Terrorns regler
  En gångbar klassiker
  Kräv frihet nu, Göran Persson!
  Brev till Gertrud Åström
  Allting är relativt. Eller. Vi måste vara tacksamma för G W Bush
  Front? Visst!
  Historisk front
  Mot den styrda okunnigheten
  Våra sinnens mur
  Sverige talar med kluven tunga
  Kriget mot terrorn kan vinnas enkelt
  'Vi tänker befria Irak och Palestina'
  Vad menas med demokrati?
  ... och den förtalade arbetarklassen
  CNN lyckats filma bombexplosionen i Karbala?
  Hedemoras ledande v-politiker avgår
  Svensk ambassadör till Irak
  Ett uppåtriktat tack
  Ja till folkstyre. Nej till EU-parlamentet.
  Visst är kiplingepigonerna intressanta!
  Palestinier är också människor
  USA-planer på ett uppdelat Irak för ökad kontroll
  Inget avslöjande!
  Vilket gäng, Persson!
  Är du en av de utvalda kalkonerna?
  Demonisering driver våldet
  OM ...
  Vad de inte vill att du skall veta
  Tro inte för mycket på FN!
  Ur nusvensk ordlista
  Katastrof för skolan
  Kvinnornas krav möts av mordhot
  En mur skapar bara fler problem
  Drick med Dickens i jul!
  Tillväxt för hela folket
  Gärna fredsstyrka – men inte under USA
  Saddam Hussein bakom galler
  Två stater eller en gemensam?
  Om ockupationsvänster
  Vi vägrar demonisera
  En grundlag som kan ena landet
  Ni sviker världen, författare!
  Det är bara att huka och hoppas på glömskan
  Märklig jurdik i Haag
  Tälje Tokar fixar akuten
  Inte en man till USA:s krig
  Allt går igen
  Muslimer demoniseras – precis som judarna
  ATT HYFSA SAMHÄLLSDEBATTEN. Professor Hagtvet till exempel.
  Grovt felaktigt!
  De har en skruv lös - och nu tar dom makten!
  Om Jan Guillou har rätt
  Stängslet kränker folkrätten
  Ska USA få sälja ut hela Irak?
  Fredsljusen har tänts
  LO kväver idédebatt efter kritiska utspel
  Kan dessa förebygga folkmord?
  ”Befrielsen” som blev en en katastrof
  Kollektivtrafiken bolagiseras medan vänsterpartiet ser på
  Vi måste hjälpas åt
  Vad är tillväxtens mål?
  Connex anställde svartarbetare - men spärrvakten som avslöjade angrips
  Arabvärldens importerade antisemitism
  Som den feta hinnan på en kallnande soppa
  'Jag bad honom fortsätta leva'
  USA ut ur Irak!
  Trötta generaliseringar spär bara på misstron
  Gör rent hus i kyrkan!
  Judisk rasism eller demokrati
  Förbud mot huvudduk i Tyskland
  Olyckskorparna fick rätt
  Fler döda med sänkt alkoholskatt
  Ockuperat land i kaos
  Unioner är inte bra
  Enögd Ahlmark förskräcker
  I uppror mot maktens perspektiv
  Besöken på hemsidan ökar!
  Izvestija om svensk omröstning
  Sveriges orättvisa skatteutveckling
  Gällde det demokratin?
  Guillou i SVT Morgon
  Folket sa nej till överheten
  PO Enquist i Expressen 9/9
  ”EMU kommer att brytas upp”
  Försvara yttrandefriheten
  Jan Guillou och den bistra verkligheten
  Ideologiserad historieundervisning
  Nordirland har blivit fredligare utan Euro
  Folket i Bild säger nej till EMU
  Ett nej är bra för demokratin
  Nej till idrottsutbyte med ockupationsmakten Israel !
  Finlands erfarenheter av EMU
  Krackelerar EU?
  Persson och EMU
  Avslöjande kindpuss
  Ja-sidan bjöd senildementa på tårta
  Hellre rörlig valuta än rörlig befolkning
  Uppsöka och förstöra - andra etappen i USA:s krig i Irak
  Metall stoppar nej-sidan
  Är EU ett fredsprojekt?
  Om Kinas samhällssystem och klassförhållanden
  Lögner, lögner, lögner
  Låt oss inte glömma Rolf Ekéus
  'Nejsägarna sviker global solidaritet'
Rapporter, notiser
Adresser, tel, pg-nr, m.m.
Föreningsnotiser
Dokument
Lokalavdelningar

Föreningen äger och styr tidningen (och hemsidan). Bli medlem och var med och styr. Vi har riktig föreningsdemokrati med riksstämma varje år. Vi har lokalavdelningar på flera orter. Medlemskap kostar 200 kr per år.
epost

  

STÖD
LAVAL-
KAMPANJEN!

 

www.bonton.se

 Köp våra märken!

Upprop för att behålla Tryckfrihets-förordningen
i Sverige 
 
 

Köp broschyren!

Kulturtips!
Ta gärna en titt på några andra tidskrifter som kan vara av värde. Exempelvis
Guardian Weekly, Kuba, Manaoch Värmländsk Kultur.

i samarbete med
tidningsbutiken.se