Till startsidan
 
 
Skriv ditt sökord i fältet nedan.
  
  Hem     För en folkets kultur     FiB i landet     Tidningen/arkiv     Studier  

J. A. Selander vågade när andra förblev tysta

Av GUNNAR NYGREN
Publicerad i Eskilstuan-Kuriren 2005-12-08

En dagstidnings historia är oupplösligt sammanflätad med det samhälle som den berättar om. Eskilstuna-Kurirens historia är inget undantag, och med Jerker Norin som kunnig och flyhänt guide får läsaren av Ordet måste stå fritt en resa från social misär till dagens informationssamhälle. Vi får möta många personligheter - i centrum bland dem alla chefredaktören under 43 år Johannes Anton Selander. En chefredaktör som genom ett beslut 1940 ännu i dag ger förutsättningar för en obunden journalistik.

Konfiskerades | Eskilstuna-Kuriren konfiskerades tre gånger och J.A. Selander åtalades för sin kritik av Nazityskland.

Men för att ta historien från början:
Det första numret av Eskilstuna-Kuriren (EK) kom 8 december 1890, på dagen 115 år sedan. Tidningen föddes ur folkrörelserna: rösträttsrörelsen, nykterhetsrörelsen och fackföreningarna. Den stod i opposition mot det etablerade samhället och drev kampanjer mot den sociala misär som präglade Eskilstuna med trångboddhet och sjukdomar.

Amerikanska impulser
Jerker Norin lyfter fram tidningens rötter i rösträtts-rörelsen som förenade socialister och frisinnade. Men han lyfter också fram de impulser som kom tillbaka till Sverige från USA med återvändande emigranter. Där hade tidningar en friare roll gentemot partier och samhälle än i Europa, och nya former för journalistik utvecklades. Isidor Kjellberg, som grundade tidningen Östgöten, var först i Sverige med att medvetet använda intervjuformen som han hämtat från USA. Hans nära medarbetare Alfred Edling kom 1900 till EK med egna erfarenheter från flera år i USA, och på Kuriren drev han både rösträttsfrågan och organiserade Eskilstunas första "egnahemsrörelse". Skötsamma arbetare kunde ordna papperen för lån direkt med redaktören.

Selander chefredaktör i 43 år
I oktober 1920 kom den då 33-årige J. A. Selander till Eskilstuna-Kuriren som ny chefredaktör. Han kom att stanna ända till 1963, och blev därmed en brygga mellan den engagerade folkrörelsetidningen och den mer oberoende journalistik vi känner igen från andra halvan av 1900-talet.

Mest känd har J.A. Selander blivit för sitt öppna motstånd mot nazismen och kommunismen under 30- och 40-talen. Han åtalades (och friades) och Eskilstuna-Kuriren beslagtogs tre gånger för innehåll som regeringen ansåg kunna väcka vrede i Tyskland. Jerker Norin berättar levande om krigsårens motstånd mot anpassning, om hur J. A. Selander till exempel arbetade fram dokumentation om tysk tortyr mot motståndsmän i Norge och fick detta publicerat i flera svenska tidningar (som beslagtogs).

Varför var han ensam?
Men det är inte i första hand den statliga repressionen mot tidningarna (beslag, åtal och transportförbud) som väcker frågor, utan i stället varför J. A. Selander var så ensam? Hur kommer det sig att nästan alla ledande redaktörer valde att följa den statliga informationsstyrelsens råd om vad som var lämpligt att publicera och att regeringen kunde få de främsta tidningarnas redaktörer att själva administrera systemet genom den statliga Pressnämnden?

En förklaring kan vara den samarbetsanda, den korporativism som växte fram under 30-talet, där olika intressen skulle samverka i folkhemmet. Denna "folkhemsanda" gjorde det naturligt att pressen underordnade sig regeringen.

J. A. Selander ställde sig utanför detta spel. Kanske han påverkades mer än andra av den amerikanska och mer frihetliga synen på pressens roll, i stället för den mer partitrogna traditionen från det kontinentala Europa. Vi vet också att flera av kvällspressens profiler skolades på Eskilstuna-Kuriren under Selander, till exempel Carl-Adam Nycop som 1944 startade Expressen som blev genombrottet för den anglosaxiska synen på journalistik i Sverige.

När det såg som mörkast ut i Europa hösten 1940 tog J. A. Selander det steg som än i dag påverkar förutsättningarna för en obunden journalistik i Eskilstuna-Kuriren. Efter en uppslitande strid med olika ägargrupper som krävt inflytande över tidningens innehåll, såg Selander till att ägandet flyttades över i en stiftelse. I ett förord till stiftelsens urkund betonade J. A. Selander vikten av en tidning står fri i relation både till "partivänner" och gentemot ägare som i första hand ser till sina ekonomiska intressen.

Jerker Norin berättar initierat om hur J. A. Selander steg för steg ökade utrymmet för en oberoende journalistik. Motståndet mot nazismen var ett viktigt led i detta, men Selander fortsatte även senare att ta en självständig ställning. Till exempel inför ATP-omröstningen 1959 var han den ende liberale ledarskribenten som vid sidan av Herbert Tingsten på DN stödde s-regeringens förslag till pensionssystem, enligt presshistorikern Kent Zetterberg i ett porträtt av Selander i Presshistorisk årsbok 2005.

Efter kriget drog tidningsdöden fram över landet, men EK hörde till vinnarna och köpte upp både Strengnäs Tidning (1955) och Katrineholms-Kuriren (1959). Lokalredaktioner lades ner på 80-talet för att koncentrera utgivningen, tidningshus byggs och tryckeriet flyttas. Det senaste affären gällde konkurrenten Folket som 2003 blev en del av EK-koncernen.

Det handlar mycket om strukturaffärer och ekonomi när Jerker Norin berättar om utvecklingen från 60-talet och framåt. Samt om Hans Schöier som under 34 år stod för ledaravdelningen i tidningen. Den dagliga journalistiken utanför ledarsidan får dock en ganska sparsam behandling i Norins historik. I berättelserna från tidningens barndom finns journalistiken med som en bred och målande krönika över dåtidens samhälle, men tidningens journalistiska innehåll får allt mindre plats ju närmare nutiden som Jerker Norin kommer.

Frågan är om detta återspeglar att ekonomin och ägandet blivit det viktigaste, och att själva innehållet i tidningen kommer i andra hand? Eller handlar det om den osäkerhet inför framtiden som finns inom de flesta tidningsföretag (som allt oftare kallar sig "medieföretag")?

Ny historik om 35 år?
Jerker Norins historik leder fram till nutid. Men hur ser det ut i framtiden - kommer det att ges ut någon ny historik över tidningen Eskilstuna-Kuriren vid 150-årsjubiléet 2040, eller är Norins utmärkta bok egentligen en nekrolog?

Så dyster finns inte anledning att vara åtminstone i det korta perspektivet, papperstidningen står ännu stark i den digitala medievärlden. När nya medieformer växer fram, så har det hittills inte inneburit att de gamla försvinner. Däremot förändras villkoren för de gamla medierna. Papperstidningens roll kommer med säkerhet vara en annan om 20-30 år - utbyggda bredband ger förutsättningar för nya medieformer som webbtv och elektroniska läsplattor.

Men oavsett medieform kommer behovet vara lika stort av en journalistik som står obunden både av partiintressen och av ekonomiska vinstintressen. Detta behov är lika stort i dag som under J. A. Selanders tid på Eskilstuna-Kuriren. Det är historien om hur denna journalistik växte fram som är den största tillgången i Ordet måste stå fritt.



Publicerad på www.fib.se 2005-12-09

Prenumerera på tidningen.

För allt material inom FiB/K:s nätutgåva gäller upphovsrättslagen.

« Tillbaka
  GUSTAFSSONS ALFABET M
  GUSTAFSSONS ALFABET L
  GUSTAFSSONS ALFABET K
  GUSTAFSSONS ALFABET J
  GUSTAFSSONS ALFABET I
  GUSTAFSSONS ALFABET H
  GUSTAFSSONS ALFABET G
  GUSTAFSSONS ALFABET F
  GUSTAFSSONS ALFABET E
  Ett tillfälle förlorat? RAMZY BAROUD
  GUSTAFSSONS ALFABET D
  Fobier, depressioner och annat mentalt elände
  Moralvänsterns moraliska kollaps
  GUSTAFSSONS ALFABET C
  FREDSMAMMANS AVSKED
  Ring BRIS! De finns just för dig!
  Har Sverige godtagit USA som världspolis?
  Chomsky i UNT
  Chomsky Holmberg
  Belgisk blå på krogen
  Mikael Nyberg och vänsterns haveri
  Marit har mest meriter
  Mot NFR i Göteborg
  Härbärget vid Pont Sully
  Bör majoren bli general?
  GUSTAFSSONS ALFABET A
  GUSTAFSSONS ALFABET B
  Håkan Gustafsson
  Varför har Sveriges stämma i världen tystnat?
  Köttkonsumtionen, miljön och imperialismen
  Maten, imperialismen och Irefalks idealism
  Vad kan vi lära av Virginia Tech?
  Det islamistiska hotet mot Europa – i siffror
  En mallig och dryg mediaskälm
  Nu ska pigan dammas av
  Thage tiger inte
  Vems är ansvaret att formulera en rättvis fred?
  Falska folkpartister inför rätta
  Sionister använder lögner i sin kamp
  Till frågan om ockupantideologi
  Hunden har i alla fall fått mat
  Matdebatt
  På tal om identiteter
  Människnas naturliga föda
  Speciesism och kvasivetenskap
  Kost och folksjukdomar.
  Ovetenskapliga argument från en Atkins-lobbyist
  Tal av Dr Sheikh Muhammed Bashar Al-Faydi
  Ät kotletten...
  Fyra tv-timmar med Göran Persson
  Stefan Lindgrens seminarietal
  En annan värld är möjlig! låt oss bygga den tillsammans!
  Slutresolution från den internationella konferensen i Chianciano Terme, Italien, 24-25 mars 2007
  ABF svarar om Atzmon
  Atzmons svar på SDS
  Gilad Atzmon – Från skuld till ansvar
  Eva Myrdal svarar Jesper Svartvik
  Skippa kotletten!
  Konferensen i Stockholm som väckt sånt uppseende
  När ska vi vakna i Sverige?
  Svenskar polisanmäls för krigsförbrytelser
  Nyskapande humanist?
  Allvarligt talat
  LKAB styr Kirunaflytten
  Skakande läsning om ondskans innersta natur
  Nicolaus Lundius – en samisk 1600-talsintellektuell
  Parner om Speer
  Är Mikael Nyberg en antisemitisk marxist?
  Att läsa Shamir som fan läser Bibeln
  November - Januari
  Hälsningar från Småländska höglandet
  Kim Salomon badade aldrig i Verkeån
  En utväg - för USA, inte för Irak
  Montagu mot Balfour
  Nu skall FiB/K synas
  Om Blommor i Galiléen
  1700-talets mest hatade kvinna
  Ett ideal som inte går att förverkliga
  Om vilda västern och Mellanöstern
  Debattinlägg till tidningen Palestina nu
  Två ojämlika eller en jämlik stat
  Till massakern i Deir Yassin
  Att vinna ett land men förlora sin själ
  Israels invasion av Libanon sommaren 1982
  Parner Stevenson
  Elinder
  Krigsmotstånd eller krigskritik?
  Lärare nöts ner till förtidspension
  Kommentar Stålhammer
  Presstödet - ett bedrägeri med statliga medel
  En kommentar till fibbare
  Annonsprislista
  Om gängse felläsning
  Konfrontation till varje pris
  Var finns folkrättsexperterna i debatten?
  Ett folk försvarar sitt land
  Glimtar från Venezuela
  Irakmöte
  Bomb IRAQ!
  Skriftställning maj 2006
  Sophie Scholls sista dagar
  modersmjölksersättning
  Fattigdomen avgörande för kvinnors ohälsa
  Myrdal svarar Fröberg Idling
  Pol Pot kommentar med svar
  Idioti eller fobi?
  Mohammedbilderna
  Ni är de sista att tala om
  Appell för Iraks akademiker
  Uppropet för undertecknande
  J. A. Selander vågade när andra förblev tysta
  Israellobbyn och sanningen
  KP-tal
  Om kriget kommer
  Afghanistantal Erik Wijk
  Helén Östberg
  Svensk trupp bidrar inte till fred i Afghanistan!
  Krigsmakten
  Prenumerantkampanj hösten 05
  Hur länge ska svensk media
  Namnbricka
  1 maj
  Omar om Runar
  Total rättslöshet
  Irakierna trakasseras av USA-soldater, till och med de nyvalda parlamentsledamöterna
  Svastikor
  Zimbabwe på väg mot...
  Försvara den svenska militära neutraliteten
  Journalister berättar om USA:s dödande i Falluja
  Kärlek & Somalia
  Det är bara vänstern som kan rädda liberalerna
  Demonstrationsrapporter 19 mars 2005
  Censur och imperiet
  Om preventiv rättvisa
  Får man behandla artiklar hur man vill när man översätter?
  2CV
  Extraordinärt överlämnande
  Strindberg
  Nordkorea har tillverkat kärnvapen
  Varför angrips familjen?
  Religiösa ledare ogiltigförklarar val
  Visst hymlar Bush, men ... svar till JM
  För hus och härd, svar till O Kleberg
  Motverka USA:s anspråk på ensamdominans
  Det andra valfiaskot och den pinsamma tystnaden
  Protestera mot pensionärsmaten
  Utan välfärd ingen demokrati
  Stora män lever länge
  Igår, idag, imorgon ...
  Julhälsnings från HJ
  Kalkonriket
  Att debattera med en nykonservativ
  Chockerande nonchalans av statsministern
  Norrland ska bli övningsområde för NATO



  

STÖD
LAVAL-
KAMPANJEN!

 

www.bonton.se

 Köp våra märken!

Upprop för att behålla Tryckfrihets-förordningen
i Sverige 
 
 

Köp broschyren!

Kulturtips!
Ta gärna en titt på några andra tidskrifter som kan vara av värde. Exempelvis
Guardian Weekly, Kuba, Manaoch Värmländsk Kultur.

i samarbete med
tidningsbutiken.se