KNUT CARLQVIST
Syndabocken är av hög ålder. Om man slår upp 3 Mosebok, 16:21 läser man - för säkerhets skull i Karl XII:s bibel:
"Och skal tå Aaron lägga båda sina händer på hans hufwud, och bekänna öfwer honom alla Israels barns missgerningar, och alla theras öfwerträdelse i alla theras synder, och skal lägga dem på bockens hufwud, och låta honom löpa genom någon mans hielp, som förhanden är, i öknen."
Ritualen är faktiskt sympatisk. Israels barn inbillade sig inte att det var bocken som dummat sig. De lade sina ogärningar på honom och han kutade ut i öknen med dem. Det må vara att andra nationer skulle behöva en godsfinka eller ett helt tågsätt och halva Lappland, men poängen är att man kan hantera det här med ogärningar och skuld utan att intala sig själva och andra att det var bocken som ställde till det. Ingen drömde om att slå ihjäl honom. Inte då, för 3000 år sedan.
Jag tillhörde dem som ansåg att Laila Freivalds borde avgå efter den sanslöst usla hanteringen av tsunami-katastrofen. Men som syndabock. Inte för att hon skulle vara den som bar ansvaret för den. Det gör alla senfärdiga politiker, besserwissrar och revirpinkare som sitter där de sitter, för att den fäaktiga underklassen finner det bekvämt. Freivalds borde avgått för att rensa luften. Hon skulle omedelbart ha blivit förlåten, först av sina underställda dröbackar på UD. Sedan av alla andra tanter.
Syndabocksinstitutionen är alltså viktig för samhällsfriden. Den borde användas flitigare, just för att den gör det möjligt att vidta nödvändiga förändringar i tysthet utan att någon behöver schavottera som inkompetent. Alla kan göra ett misstag. Men inkompetensen är blott skadlig när misstagen försöker göra sig normativa. När de försöker framstå som nödvändiga för att inte säga heroiska.
Den nya borren tog sig under senaste halvåret ytterligare sju meter in i Hallandsåsen, där det till Banverkets häpnad fanns ett parti med stenflis där allt vatten på åsen prompt ville ner. "Man vill inte riktigt erkänna att sju miljarder skulle vara bortkastade", sa Persson. "Man vill ju trots allt försöka." Det är kanske inte den exakta ordalydelsen, men förvisso den mycket mänskliga andemeningen.
Det kan inte bli rött tretton gånger i rad, som grabben sa vid rouletten.
Nå, om Bylund accepterat rollen som syndabocken när det begav sig sist så hade alla som redan för hundra år sedan insåg att projektet var rubbat haft en chans och så hade vi sluppit att slänga tre nya miljarder efter de sju. Men nu satt Bylund kvar och ingen jävel på Banverket vågade öppna truten av skräck för svartlistning, för en chef är en chef och en chef har alltid rätt. Och nu har samme Bylund hamnat på Ams och uttalar sig med slipade stenar rullande i truten som Demosthenes och han erinrar inte så litet om de där tjejerna på cirkus, som har sin knivkastande äkta hälft framför sig. Skillnaden är väl att han som karl inte behöver le samtidigt.
Chefer har sällan en aning om vad som pågår under dem. De ser ut som om de har det. Det är därför de måste ha rätt och tunneln under Hallandsåsen måste byggas. Björn Rosengren hade ju också rätt och före honom Ines Uusman, känd geolog .
Det finns en double-bind här. Jag kan tänka mig Bylund till Uusman: "You tell me to Drill. I Drill. Me no Scape Goat. You Scape Goat." Och då blir det jobbigt. För Uusman fattade aldrig att syndabocken är oskyldig som ett barn, den sprätter runt ute i öknen och har det bättre än de andra bockarna, som blir brännoffer. I stället detta eviga: "You say Not Red 13 times!"
Däremot är Saddam Hussein ingen syndabock. Han är tvärtom sällsynt illa lämpad för uppdraget med ett CV rostigare än en rysk tank. Jänkarna försöker göra honom till syndabock. "Om det inte vore för Mr Hussein", säger de, "så skulle vi inte ha hamnat i den här skiten." Det konstiga är att jänkarna uppfattar sig som oskyldiga och vill ändå driva ut Saddam i öknen och dessutom hänga honom. Om de hade haft minsta hum om 3 Mosebok hade de erbjudit Saddam att lägga sina synder på dem och packat sig iväg.
Jänkarna vill hänga Saddam för diverse malörer av samma kaliber som de själva råkat ut för i Mellanöstern med omnejd, nu senast i Pakistan. Skillnaden är att han åvägabragt malörerna av ond vilja medan jänkarnas malörer är frukten av ett gott uppsåt. Den stora grejen, den rostigaste fläcken på hela CV:t, tillika förklaringen till åtskilliga av de malörer som läggs Saddam till last, den tas alls inte upp. Kriget mot Iran.
"You tell me Go to War. Me no Scape Goat. You Scape Goat."
Veckans Krönika
