Till startsidan
 
 
Skriv ditt skord i fltet nedan.
  
  Hem     Fr en folkets kultur     FiB i landet     Tidningen/arkiv     Studier  

Essn (DN) den 8 maj 2004: Nr Sverige gick med i EU slt alla upp kring den svenska offentlighetsprincipen, som en garanti fr medborgarinsyn och demokrati. Hller vinden p att vnda nu? frgar Anders R Olsson och avvisar Inga-Britt Ahlenius frslag om temporr sekretess.

Infr folkomrstningen om svensk EU-medlemskap 1994 blev vr offentlighetsprincip en av de hetare potatisarna. Vra ppenhetsregler verlever inte EU:s rttsliga 'harmonisering', hvdade nejsidan. Det gr den visst, lovade jasidans ledande fretrdare. Och nr anslutningsfrdraget skrevs under avgav Sverige en hgtidlig avsiktsfrklaring:

'Offentlighetsprincipen, srskilt rtten att ta del av allmnna handlingar, och grundlagsskyddet fr meddelarfriheten, r och frblir grundlggande principer som utgr en del av Sveriges konstitutionella, politiska och kulturella arv.'

Vad har d hnt p 10 r?

I juridiskt avseende, massor. Framfr allt har EU-direktivet om behandling av persondata frn 1995, i Sverige versatt till personuppgiftslagen, skapat oklarhet om vilka personuppgifter som nu r offentliga. Bara kring denna frga har ett berg av utredningar, propositioner, domar och debattinlgg vxt fram. Det mesta tyder p att nejsidans varningar var befogade, men saken r komplicerad och mnga frgor nnu obesvarade.

I ideologiskt avseende dremot har det lnge varit tyst. Frst det senaste ret har offentlighetsprincipen som sdan brjat ifrgasttas. Dess frmste kritiker r nu Inga-Britt Ahlenius, fre detta chef fr Riksrevisionsverket.

Offentlighetsprincipen fyller inte syftet att skapa insyn, hvdar hon. Den har till och med motsatt effekt: '... just den omstndigheten att handlingar omedelbart kan bli offentliga har lett till att viktiga processer i staten inte dokumenteras lngre eller behlls i de statliga arkiven'. (DN 23/4)

Ahlenius argumentering r inte srskilt stark, men diskussionen r viktig. Ska vi frsvara denna medborgerliga rttighet - och det kommer att behvas nr EU-harmoniseringen fortskrider - br inga oklarheter f rda om dess innebrd och effekter.

Mnga r nog beredda att flja Ahlenius en bit p vgen i hennes kritik. Offentlighetsprincipen har uppenbarligen ett pris - nackdelar som man tvingas acceptera om man vill ha frdelarna. Sdant finlir intresserar dock inte Ahlenius. Hon ska slakta en helig ko och tar i fr allt vad hon r vrd. Nr hon missar blir det smtt komiskt.

Hennes paradexempel r den srskilda Granskningskommission dr hon sjlv ingick, och som tillsattes nr fifflandet inom Santers EU-kommission blev allmnt knt. Det visade sig att byrkratin i Bryssel hade dokumenterat flitigt, ven delar av korruptionen. Granskningskommissionens rapport blev frdande. Santer och alla kommissionrer sparkades. Se dr, sger Ahlenius, vad som kan stadkommas i frvaltningar dr man slipper 'offentlighetsprincipens systemdeformerande effekter'.

Det r till att minnas selektivt. Att hon ver huvud taget fick gra sin revisionsinsats i Bryssel berodde p civilkuraget hos EU-revisorn Paul van Buitenen och 'aggressivt arbetande medier med inriktning p konflikter', fr att lna Ahlenius beska formulering om journalistkren. van Buitenen frskte i det lngsta f EU-kommissionens interna kontroll att fungera, men ledningen satsade p att dlja och tysta ner. Dels hade flera av kommissionrerna sjlva fingrar i syltburken, dels litade de p att politikerna skulle hlla dem om ryggen. EU-byrkratins anseende var redan lgt och en skandal av detta slag var det sista man nskade.

De skandalsa frhllandena hade frblivit oknda - och fifflet kunnat fortstta - om inte van Buitenen hade riskerat hela sin framtid genom att bryta tystnadsplikten och bertta fr utomstende om fusket. Drefter var det trycket frn nyhetsmedierna som tvingade fram en revision vrd namnet.

Exempel p mygel och korruption i offentlig frvaltning hittar man verallt. Sdan brottslighet har dock bara kunnat bedrivas systematiskt, p flera niver och under lng tid dr hierarki och slutenhet prglar frvaltningstraditionerna. Det r ingen slump att korruptionsskandalerna i norra Europa r ljliga bagateller, i pengar rknat, jmfrda med sdra Europas. (Se till exempel antologin 'Democracy and Corruption in Europe', redigerad av Donatella Della Porta och Yves Mny, 1997.)

Svl erfarenhet som sunt frnuft sger att risken fr upptckt avgr. Nr tjnstemnnen - som i Santerkommissionen - r bergfast vertygade om att de aldrig behver ta konsekvenserna av sitt myglande anstrnger de sig inte med mrklggning.

Att med offentlighetsregler avslja korrupt beteende r i praktiken ovanligt. Alla inblandade i sdan brottslighet knner ju till om offentlighet rder och stter d inget p prnt. Dremot verkar offentlighet frebyggande. En ppet arbetande frvaltning utgr smsta mjliga jordmn fr en korrupt kultur.

Att svenskar, jmfrda med mellan- och sydeuropeiska folk, har hyggligt stort frtroende fr myndigheter r ocks ngot att sl vakt om. Fr Andersson avslag p sin begran om byggnadslov fr ett garage p tomten, men konstaterar att Pettersson minsann har ftt bygga r det viktigt att Andersson kan lsa ocks handlingarna i Petterssons rende och frskra sig om att byggnadsnmnden i bda fallen har fljt gllande regler.

ven om man med offentlighet allts sllan kommer t offentliganstlldas verlagda brottslighet, s kan den effektivt motverka och avslja misstag och inkompetens. mbetsmn driver normalt sin verksamhet och sina projekt efter bsta frmga, och problem brukar inte uppenbaras frrn arbetet har genererat en mngd dokument som blivit offentliga. Att sudda i gamla handlingar eller f dem att frsvinna r betydligt svrare i en ppen frvaltning n i en sluten.

Ytterligare ett argument fr offentlighetsprincipen r dess vrde fr demokratin. Inte s att offentliga sammantrden i riksdag och kommunfullmktige skrar insyn i sjlva beslutsfattandet. Politisk debatt frs i bsta fall ppet och rligt, men sjlva besluten tas bakom stngda drrar. Inom ramen fr parlamentarisk demokrati tycks det problemet inte ha ngon lsning.

Viktigt fr demokratin r dremot att s mycket som mjligt av de kolossala mngder information som myndigheter samlar p sig ocks r tillgngliga fr medborgarna. Att den viktiga kunskapen kan vara svr att f ut till medborgarna r inget skl att inskrnka mjligheten.

Likvl har Ahlenius rtt i att myndighetsverksamhet som r nskvrd kan frsvras eller till och med frhindras nr information om den blir offentlig alltfr tidigt. Problemet lses normalt med sekretessregler, men ibland str valet mellan pest och kolera. Tillsttande av hgre tjnster, som Ahlenius nmner, r ett bra exempel. Lmpliga kandidater vgar ofta inte ska nr uppgiften genast blir offentlig. Att man sker annat jobb vill man inte ha knt p sin nuvarande arbetsplats.

andra sidan r offentlighetsintresset starkt. Hur ska nepotism eller annat mygel upptckas om det hlls hemligt vilka som skt tjnsten?

Det Ahlenius inleder som en sgning av sjlva offentlighetsprincipen utmynnar ofta bara i krav p lite mer sekretess. Den diskussionen mste alltid fras, och hennes synpunkter r fga originella.

Ahlenius andra argument med substans handlar om utebliven dokumentation. 'Om man r angelgen om att saker och ting inte ska bli omedelbart offentliga, s skriver man inte ner det p papper, s att det dagen drp kan st i tidningen!'

Visst, men frgan r vilka 'saker och ting' vi talar om. Ahlenius tro p att till och med brottsliga grningar dokumenteras bara man slipper offentlighetsprincipen ter sig, som ppekats ovan, vl naiv. Intrigerande, rvslickande och allmn ohederlighet - som inga maktapparater tycks befriade frn - lr heller aldrig dokumenteras vl. Vilket legitimt och viktigt stoff r det d som politiker, hgre mbetsmn och ledare inom den privata sektorn undviker att stta p prnt av rdsla fr offentlighet?

Frgan ska inte avfrdas. Mnga, inklusive jag sjlv, hvdar att kraven p dokumentation behver skrpas inom vissa omrden. En offentlig utredning diskuterar problemet och freslr att tminstone ngra steg tas i rtt riktning. (SOU 2002:97)

I ett senare betnkande frn samma utredning (SOU 2003:99) begr fyra borgerliga politiker och Riksarkivets expert 'en versyn med sikte p en frbttrad dokumentation inom den offentliga frvaltningen' (sid 500). Frgan ligger p regeringens bord.

Samtidigt mste argumenteringen hr bli beroende av vilken sorts demokrati vi talar om. Utestnger man medborgarna frn det Ahelnius kallar 'de verkligt strategiska beslutsprocesserna i frvaltningen, i regeringskansliet, i verlggningarna mellan regeringskansli och myndigheter' kan det skriftliga materialet bli rikare och mer spnnande fr de historiker som fr lsa det 30 r senare. S r det i tskilliga europeiska lnder, men det r ocks knnetecknet p vad statsvetare kallar 'tunn demokrati'. En politisk elit skter statens affrer och folket utvar i allt vsentligt inflytande genom att i allmnna val bestmma vilken del av denna elit (hger? vnster? mitten?) som ska styra de nrmaste ren.

Sveriges politiska tradition brukar dock beskrivas som 'stark demokrati'. Medborgarna ska aktivt kunna delta i demokratiska processer fr att pverka utfallet. Hur ska de kunna pverka en beslutsprocess som r hemlig?

I bsta fall har Ahlenius lockats till sjlvml och verdrifter av tidens medielogik. Bara om ditt budskap r tillrckligt spektakulrt fr du spaltutrymme.

I vrsta fall ser vi de frsta tecknen p en politisk vndning. Ocks DN:s ledarsida instmmer nu med Ahlenius (27/4). Brjar det bli uppenbart att svenska offentlighetsideal inte kan frsvaras i en pgende rttslig harmonisering inom EU? Handlar det om att gra en dygd av ndvndigheten?

Publicerad i DN 8 maj 2004 12:01


Publicerad p www.fib.se 2004-12-31

Prenumerera p tidningen.

Fr allt material inom FiB/K:s ntutgva gller upphovsrttslagen.

« Tillbaka
  Br Sverige erknna folkmordet?
  Hjlp barnen p Haiti!
  To shoot an elephant
  Protestera mot kade insatser i Afghanistan
  Israel nekar lkare tillstnd att delta i konferens i Gaza
  Valet av Ahtisaari - en skandal
  Vad fr vi sga om Kurdistan?
  TERRORISTJAKTEN och RTTSSKERHETEN
  Sverige - det nya DDR
  Condoleezza Rice is a War Criminal
  Svensk vapenexport
  Nya numret
  Akademiker mot statlig kampanjhistoria
  Justerad FRA-lag kan rstas igenom ikvll!
  Satirarkivet
  Nu gller det Kosovo
  Ls IB-materialet i original
  Den havererade skolpolitiken
  Lambertz vill skrota TF
  Debatt om ktenskapet
  Oljeintressen militrregimens
  Vsterlndska medier frvrnger islambilden
  Jugoslavienkrigen r inte slut
  Stoppa utvisningarna till Afghanistan!
  Vstbodaskolan i graven! (demokratin ocks )
  Vad gr dom med Kambodja?
  Och vad hnde med Tobinskatten?
  Irak, Palestina och Afghanisatan r samma ockupation
  CIA om Kina, Indien och EU?
  Miljpartiet svnger om svenska trupper i Afghanista
  Nu kommer uppropet mot svensk trupp i Afghanistan
  Angreppen p kollektivavtalen
  Avtalet i Mecka
  Imperialistiska klimatfrndringar
  Ska vi dma Hitler efter vsterlandet eller vsterlandet efter Hitler?
  FiB satsar p satirbilder
  SR och SVT vill vara makten till lags
  Framtiden mrknar p Hornet
  A-kassan
  Ellsbergmte
  verilad rfil efter pistolhot skl fr avsked
  Slow Food, julmatens rtter och traditioner
  Hll tassarna borta frn tryckfrihetsfrordningen!
  FiB svarar Malm
  Sionismen r judisk nationalsocialism
  Svenska hjlparbetare brutalt attackerade av israeliska bosttare
  Hur kritisera Ryssland?
  Ngra rd till en utrikesminister frn Sverker strm
  Carl Bildt farligare n sina brudar!
  Tycker du att magdans r ett turkiskt nje?
  Back to basics!
  Grattis Fredrik!
  En annan Annan?
  Imperiets sista strid?
  r man antisemit om man frsvarar de palestinska flyktingarnas rtt att tervnda?
  Var och en som har, t honom skall varda givet
  11:e september ifrgasatt
  Konspirationer finns det gott om
  Lars Drake vs. Cecilia Wikstrm
  Valets icke- frgor
  Lraktiga ungliberaler
  Folkpartiet
  Besviken p Junilistan
  Var gr grnsen fr Israel?
  Pudelns krna
  Istllet fr B-52:ors bombmattor ver Gaza
  ppet brev TV4 Nyheterna och Rolf Porseryd
  Avskaffa skolans vrdegrund
  Kulturfront gav ut boken Kampuchea mellan tv krig
  JO-anmlan
  Malmkonferensen
  Manipulerade av Pol Pots leende
  En bjrntjnst gr ju ingen glad
  Pressmeddelande
  Svenskar och amerikaner under gemensamt befl i Afghanistan
  Den dr natten nr Olof Palme skts
  Fgelinfluensan har drabbat medierna
  M a a nidbilder av profeten Muhammed och yttrandefriheten
  FiB:s Mohamedteckning
  Sverige r med i Nato
  Upprop mot terroristlagarna
  Svenska r inte lagstadgat majoritetsprk
  Frste stupade svensken i USA:s krig
  KAN DET BLI VRRE?
  Hv bannlysningen av Ahmed Yusuf!
  Pinter har talat
  USA erknner anvndning av fosforvapen, men ...
  Nr tnker den svenska regeringen protestera mot USA:s anvndning av frbjudna vapen i Irak?
  Det r Bush som r terroristen
  Sukralos
  Stora journalistpriset till cynikern Skugge
  Ngra sanningens ord
  Drevet mot Pinter gr vidare
  Mutsnacket r en cover-up fr stlden av hela Irak
  Krigsprotester
  UNT om Pinter
  Tal av Harold Pinter
  Fredsmamman arresterad
  Bokmssan 2005
  SYMBOL FR TORTYREN I ABU GHRAIB
  r den italienska rttsapparaten mer oberoende n den svenska?
  Jan Myrdal skriver ppet brev
  Nej i Frankrike
  Sm och stora nyheter 2
  Stora och sm nyheter
  Norrland ska bli vningsomrde fr NATO
  Motstndet berttigat
  Detta r den sista intervjun med mannen som inte fick intervjuas
  Vnstern och den vite mannens brda
  DN tappar ansiktet
  FiB p bokmssan
  Vi borde alla f rsta i USA:s presidentval
  Professorns dmjuka svartmlning
  Jakubowski kackar i eget bo
  Militanta ideologer styr USA
  Krens bsta kvinna ...
  Forum fr diskussioner om samtiden; Bokmssan 2004
  Hur mnga barn har du ddat idag, Bush?
  Riggad debatt om sjukskrivningar
  Villkorat medborgarskap?
  Hemlig specialstyrka frn USA avvisade egyptier
  Sprickan i Ordfronts bestr
  Frbjuder vi lgner frlorar sanningen
  Vem betalar kalaset?
  Coltan
  DN ger mobben handen 11 augusti
  Mooretal
  Vetenskapsman vgrar delta i konferens i USA
  S krossas en kultur
  Till Ordfronts frlagschef
  'Henke' och Zlatan folkets hjltar
  Europas folk r Europafiender
  Nu har vi ftt ett rtt svar
  Efter plugget...
  Iraks frihet och Norges. Eller det styrande intresset
  Nationaldagen 6 juni
  Har Guillou fel om Gestilren?
  Narcoticosaurus Politicus - den utdda dinosaurien
  'FN och Brahimi r ingenting annat n USA:s politiska agenter'
  Rtten att f framfra dumheter
  En helig ko ska slaktas
  ... and stripes
  Utarmat uran Skammens metall
  Terrorns regler
  En gngbar klassiker
  Krv frihet nu, Gran Persson!
  Brev till Gertrud strm
  Allting r relativt. Eller. Vi mste vara tacksamma fr G W Bush
  Front? Visst!
  Historisk front
  Mot den styrda okunnigheten
  Vra sinnens mur
  Sverige talar med kluven tunga
  Kriget mot terrorn kan vinnas enkelt
  'Vi tnker befria Irak och Palestina'
  Vad menas med demokrati?
  ... och den frtalade arbetarklassen
  CNN lyckats filma bombexplosionen i Karbala?
  Hedemoras ledande v-politiker avgr
  Svensk ambassadr till Irak
  Ett upptriktat tack
  Ja till folkstyre. Nej till EU-parlamentet.
  Visst r kiplingepigonerna intressanta!
  Palestinier r ocks mnniskor
  USA-planer p ett uppdelat Irak fr kad kontroll
  Inget avsljande!
  Vilket gng, Persson!
  r du en av de utvalda kalkonerna?
  Demonisering driver vldet
  OM ...
  Vad de inte vill att du skall veta
  Tro inte fr mycket p FN!
  Ur nusvensk ordlista
  Katastrof fr skolan
  Kvinnornas krav mts av mordhot
  En mur skapar bara fler problem
  Drick med Dickens i jul!
  Tillvxt fr hela folket
  Grna fredsstyrka men inte under USA
  Saddam Hussein bakom galler
  Tv stater eller en gemensam?
  Om ockupationsvnster
  Vi vgrar demonisera
  En grundlag som kan ena landet
  Ni sviker vrlden, frfattare!
  Det r bara att huka och hoppas p glmskan
  Mrklig jurdik i Haag
  Tlje Tokar fixar akuten
  Inte en man till USA:s krig
  Allt gr igen
  Muslimer demoniseras precis som judarna
  ATT HYFSA SAMHLLSDEBATTEN. Professor Hagtvet till exempel.
  Grovt felaktigt!
  De har en skruv ls - och nu tar dom makten!
  Om Jan Guillou har rtt
  Stngslet krnker folkrtten
  Ska USA f slja ut hela Irak?
  Fredsljusen har tnts
  LO kvver iddebatt efter kritiska utspel
  Kan dessa frebygga folkmord?
  Befrielsen som blev en en katastrof
  Kollektivtrafiken bolagiseras medan vnsterpartiet ser p
  Vi mste hjlpas t
  Vad r tillvxtens ml?
  Connex anstllde svartarbetare - men sprrvakten som avsljade angrips
  Arabvrldens importerade antisemitism
  Som den feta hinnan p en kallnande soppa
  'Jag bad honom fortstta leva'
  USA ut ur Irak!
  Trtta generaliseringar spr bara p misstron
  Gr rent hus i kyrkan!
  Judisk rasism eller demokrati
  Frbud mot huvudduk i Tyskland
  Olyckskorparna fick rtt
  Fler dda med snkt alkoholskatt
  Ockuperat land i kaos
  Unioner r inte bra
  Engd Ahlmark frskrcker
  I uppror mot maktens perspektiv
  Besken p hemsidan kar!
  Izvestija om svensk omrstning
  Sveriges orttvisa skatteutveckling
  Gllde det demokratin?
  Guillou i SVT Morgon
  Folket sa nej till verheten
  PO Enquist i Expressen 9/9
  EMU kommer att brytas upp
  Frsvara yttrandefriheten
  Jan Guillou och den bistra verkligheten
  Ideologiserad historieundervisning
  Nordirland har blivit fredligare utan Euro
  Folket i Bild sger nej till EMU
  Ett nej r bra fr demokratin
  Nej till idrottsutbyte med ockupationsmakten Israel !
  Finlands erfarenheter av EMU
  Krackelerar EU?
  Persson och EMU
  Avsljande kindpuss
  Ja-sidan bjd senildementa p trta
  Hellre rrlig valuta n rrlig befolkning
  Uppska och frstra - andra etappen i USA:s krig i Irak
  Metall stoppar nej-sidan
  r EU ett fredsprojekt?
  Om Kinas samhllssystem och klassfrhllanden
  Lgner, lgner, lgner
  Lt oss inte glmma Rolf Ekus
  'Nejsgarna sviker global solidaritet'
Kultur allts!
Bildkonst och
Sett, lst, hrt
Krnikor och Bloggar

Denna avdlening rymmer den breda fran i vrt kulturmaterial
Bl a:
Poesi
Litteratur
Bokrecensioner
epost

  

STÖD
LAVAL-
KAMPANJEN!

 

www.bonton.se

 Köp våra märken!

Upprop för att behålla Tryckfrihets-förordningen
i Sverige 
 
 

Köp broschyren!

Kulturtips!
Ta gärna en titt på några andra tidskrifter som kan vara av värde. Exempelvis
Guardian Weekly, Kuba, Manaoch Värmländsk Kultur.

i samarbete med
tidningsbutiken.se