Till startsidan
 
 
Skriv ditt skord i fltet nedan.
  
  Hem     Fr en folkets kultur     FiB i landet     Tidningen/arkiv     Studier  

Johannes Wahlstrm r en svensk israelisk journalist och medieforskare. Hans namn dk upp i April 2002 d han som korrespondent fr en svensk tidning bevakade Sharons terockupation av Vstbanken. Efter att ha trotsat militrens inskrnkningar p den fira pressen rapporterade han frn de militrt avsprrade omrdena, och blev slutligen arresterad utanfr fdelsekyrkan i Betlehem. Johannes Wahlstrm vxte upp i Jaffa, flyttade till Sovjet och avslutade sedan sina universitetsstudier i medievetenskap i Sverige. Sedan brjan av den andra intifadan har Johannes tervnt till Israel fr att forska i hur journalistik bedrivs i vrldens mest bevakade konflikt. Med detta i bagaget har han initierat IMEMC, ett medieutvecklingsprojekt dr palestinska, israeliska och utlndska journalister tillsammans bryter tabun och producerar oberoende, insiktsfulla och vgade nyheter.

dbildLngs den nybyggda och avgiftsbelagda motorleden nr 6, som knyter an Israels nord med syd lper en 8 meter hg betongmur. Frn passagerarstet tycks det vara ngon slags verdimensionerad ljudbarrir som ofta ackompanjerar moderna motorvgar. Liksom skygglappar p en orolig hst lugnar den passagerarna och skymmer sikten fr allt som kan tyckas obehagligt. Muren har bekvmt frvandlat palestinierna p den andra sidan till en blindflck i Israelernas periferi, ett inte vrt problem som helst inte br diskuteras allt fr offentligt.

Betongmuren r givetvis bara ett led i skapandet av denna blindflck, d israeler sedan lnge r lyckligt ovetande om vad deras mellansterns enda demokrati kostat och kostar fr ursprungsbefolkningen. De kallar sina barn fr Sabra, en kaktusfrukt som nstan uteslutande vxer p palestinska byars ruiner, inte av ondo utan fr att de inte vet bttre. Massmedia upprtthller denna freudianska frnekelse och uppmrksammar palestinierna endast nr de lyckas gra sig uppmrksammade p de mest fantasifulla och ofta makabra vis. En mur av tystnad omger sedan lnge Palestinas bljande berg, betongen r bara kronan p verket.

Tystnad?! Frgar sig den kritiske lsaren. Om det r ngot denna konflikt inte har r det vl tystnad? Inte en vecka gr utan sensationella rubriker frn Israel/Palestina, och det finns vl ingen konflikt som vi fljt s lnge och s noggrant. Nej det r givetvis inte en tystnad i ordets rtta bemrkelse, det r snarare att vissa mnen och sikter bara fr viskas om.

***

Ett land utan folk fr ett folk utan land. Det tog nrap tjugo r innan denna fras kunde ifrgasttas. I vrldens gon existerade inte tv och en halv miljon landsfrvisade palestinier. Inte frrn en handfull av dem frflyttade sin kamp frn Israels grnser till Europas hjrta kunde man fnga vrldens uppmrksamhet. Flygplan kapades och sprngdes, inom loppet av ett gonblick fick man upp sin frga p den globala dagordningen, till en brjan utan att ngon kom till skada. Men i all denna kontroll av uppmrksamhet var det en sak man inte kunde pverka, nmligen hur man beskrevs. n idag har denna kamp inte givit resultat. I inledningen av den andra intifadan d dussintals barn fll offer fr israeliska krypskyttar, frgade drottning Silvia varfr lskar palestinier inte sina barn?. Och varje dag frgar sig palestinier i sin tur, varfr frstr de oss inte? Varfr ser de inte den ortt vi utstts fr? Och varfr m ingen bertta om detta? Tystnadens mur som omgrdar Palestina har lnge cementerat konflikten, den ger upphov till just de makabra vldsdd som sedan lnge knnetecknat rapporteringen. S lnge denna mur inte raseras och vi tvingas inse hur situationen ter sig fr de miljontals mnniskor i Israel som saknar medborgerliga rttigheter, kan det aldrig bli tal om ngot samfrstnd eller fred. Fr i all denna verklighet lever vi vrt dagliga liv och blundar.

***

Flanrerna p strandpromenaden i Israels beryktade kuststad har terfunnit sin vardag. Walkmanutrustade joggare kmpar mot kalorierna, amorsa par avnjuter solnedgngen ver havet, folksamlingar fortrollas av konstnrens och svindlarens fingerfrdighet. Kriget r lngt borta. I en bar sitter ett glatt sllskap och avnjuter berusningsmedel av alla tnkbara frger och former. Lttkldda pojkar och flickor dansar intimt och utbyter de f ord som kan urskiljas ver dundrande musik. Vid ingngen hlsas man vlkommen av en stor varningsskylt. Knacka Inte! Om du inte blir inslppt genast, blir du inte inslppt alls! Storebrors elektroniska ga vervakar. P vggen hnger skrmen dit trnande blickar sker sig till kande vnner. Ngra mnader tidigare krde en frtvivlad man sin sprngmedelspackade bil in i barens veranda. Laddningen var felkonstruerad och bilen tillsammans med chauffren fattade eld, ingen annan kom till skada. Nu barrikaderas ingngen av tv felparkerade bilar.

cbildVid ett bord intill bardisken sitter en spd blondin med en sugrrsdekorerad grogg. Natasha r tjugoett. Efter sovjetunionens kollaps flyttade hon frn Leningrad med sina frldrar, lockade till Israel med lften om ett tomt land med bde honung, mjlk och blomstrande knar svl som ekonomi. De vcktes ur den rosadimmiga drmmen d Natashas mor en vacker dag blev skjuten i huvudet av en person vars mark hon ovetande tagit i besittning. Hon avled omedelbart.

P sabbaten, d religisa judar dricker vin och diskuterar religion vid tnda ljus, sitter Natasha i sin stammisbar omgrdad av uppfinningsrika portrtt p Rysslands president. Namnet har baren hmtat sin inspiration frn av samma figur.
- Nr bilen krde in i verandan hll de flesta huvudet kallt. Portvakten delade ut jackor och jag snodde med mig en extra tndare frn bordet, sger Natasha.

Veckan efter attentatet var baren fullsatt igen.
- Israeler vallfrdar till kafer och barer som utsatts. Det blev p ngot stt hftigt att komma hit, att trotsa det. Dessutom trodde ingen att det skulle kunna hnda samma stlle igen.

Att leva sitt vardagsliv, att ltsas, att ignorera, r frnekarens sjlvfrsvar.
- Vi lever fr dagen. Blundar och nskar att de frsvann.

Natasha hver sin bgare sliskigt gult med p tok fr mycket vodka och sker upp en st kille att dansa med.

Med jmna mellanrum briserar en uppgiven sjl och frgar en intet ont anande kafvgg och dess gster med sina inlvor. Ett kort gonblick pminns alla om de skellett som ligger gmda i garderoben, och det diskuteras frenetiskt hur man bst gmmer undan dem igen, hur man bibehller sitt lugn och sin vardag, och hur man bst kan f problemet att frsvinna. Man bygger muren.

***

Judar, frklarade min farmor fr mig, r ett gott folk. Vi tycker om katter och gr inte en fluga frnr. Att vi skulle gra ngot mot araberna r lgn och antisemitisk propaganda. De frsker utrota oss, frklarade hon, och drfr mste vi rensa bort avskummet. Frst efter det kan vi infra demokrati i hela landet menade hon. Farmdrar r ett folk man inte alltid frstr sig p, och ven de mest gedigna kattlskare kan lida av frnekelsens sociala sjukdom. I hennes vrld frekommer palestinier endast som terrorister och israel gr inget annat n att frsvara sig. Trots att hon hamnar p fel sida om betongen i en av vstbankens mest rabiata bosttningar, r hennes mur sedan lnge frdigbyggd. I sinnet.

Tyvrr r inte dessa syndabockar ensamma om vanfrestllningen, sjukdomen genomsyrar s gott som hela israeliska samhllet. Och den smittar av sig. Efterkrigstidens mest uppmrksammade konflikt, med alla dess uppenbara krnkningar av mnskliga rttigheter, har nnu inte resulterat i ngon internationell intervention eller allmnt frdmande. Medias bevakning av konflikten genomsyras av samma mur av tabun och tystnad som terfinns i det israeliska samhllet. r det ett sammantrffande?

***

I totalitra samhllen har mnniskor utvecklat en frmga att lsa mellan raderna. I vst saknas den frmgan fr de tror sig inte behva den. Men de behver den, fr illusion r effektivare n censur. S sa den tjeckiske frfattaren Zdener Urbanak redan p 70 talet.

Objektivitet. Den fria och objektiva pressen sgs vara demokratins grundpelare. Den har till uppgift att sakligt skildra verkligheten fr medborgarna s att de kan bilda sina uppfattningar och medverka i beslutsprocessen. S lnge det inte gller Expressen och Aftonbladet r vi bengna att godta att media nog r ganska s objektiv i alla fall.

Illusionen handlar om att media varken r eller kan vara objektiv. Dess objektivitet r bara osynliggrandet av perspektiv. Tv blinda mn beskriver frn varsitt hll en elefant. Den ene, hller i svansen och utropar, en elefant r ett rep! Nej, invnder den andre, som knner p betarna, en elefant r inget annat n tv tjocka spjut! Perspektiven som media antar i sin beskrivning av konflikten kan aldrig vara allomfattande, det kommer alltid ske ett urval. Problemen uppstr d vissa perspektiv inte fr utrymme i den offentliga debatten.

bbildInnan vi kan frklara vad som bestmmer urvalet av perspektiv mste vi gra tv grundantaganden.
1) All, eller tminstone en betydande del av den kunskap vi har om omvrlden, som vi inte har ngon direkt kontakt med, fr vi genom media. I Orwells 1984, begrnsade nysprket mnniskors mjlighet att tnka fritt. Det vi inte kan tnka, kan vi inte tnka, drfr kan vi inte sga det vi inte kan tnka skrev Wittgenstein.
2) Israel/Palestina konflikten frs lika mycket p den internationella arenan som lokalt. Israel kan inte existera utan std frn USA; ekonomiskt, militrt och i skerhetsrdets omrstningar r Israel beroende av USA. Palestinier sin sida, kan inte f en egen stat eller medborgerliga rttigheter utan ptryckningar eller ingripande frn vrldssamfundet.

Att pverka bevakningen av vr tids mest mediebevakade konflikt r politik i sin viktigaste form. Allt fr att vinna internationellt std. Anstrngningarna r enorma.

***

Den 22 februari 2004 sprngs en buss i centrala Jerusalem. Det r dagen innan murbygget ska tas upp i Haagdomstolen. 8 personer ddas och Aktuellt gr ett sedvanligt reportage. Blod och snderslitna kroppsdelar, makabra bilder p ddet kablas ut. Rolf Fredrikssons speakerrst ekar genom televisionen Al-aqsa martyrbrigader tog p sig skulden fr ddet, och sa att det var en hmnd fr en tidigare attack i Gaza. Israeliska talesmn frklarar att det inte r muren som str infr rtta utan Palestinierna. Palestinska premirministern frdmer all terror mot civila. En man rider frbi det kolossala arkitektoniska komplexet p en sna, han r palestinierna.

***

Eurovision r inte bara schlager, det r ven namnet p nyhetsbyrn som det ursprungliga reportaget kommer ifrn. Vad r urvalet? Vad klipps bort och vad visas? Det sgs ofta att media r sensationellt, man riktar in sig p nyheter som maximerar publiksiffrorna. Men detta underordnas alltid vad som kan sgas och vad man vill frmedla.

P onsdagen efter ddet trffar jag Rolf Fredriksson i SVT:s kafeteria, van vid att frsvara sig i rapporteringen av konflikten frklarar han hur han resonerat. Vi hade ett reportage frn sjlvmordsbombarens familj med bilder p hur de utrymde sitt hus i vntan p militrens demoleringsorder frklarar han. Men det hade ingen strre relevans i sndningen. Jo, vi visste sklart att det var ett uttalat svar p att 15 personer ddats i Gaza, men mngden var inte det vsentliga. Vi inleder en diskussion om hur man vinklar ett nyhetsreportage, vilka stllningstaganden man tar och vilka urval man gr. Den enes frihetskmpe r den andres terrorist brukar det heta. Den enes mur r den andres barrir. De som r fr barriren kallar den barrir sger reportern, de som r emot den kallar den mur. I reportaget heter det att sjlvmordsattacken kom dagen innan den internationella domstolen i Haag imorgon ska brja en rttegng om bygget av en barrir mellan palestinska och israeliska omrden r enligt internationell rtt.

Bussexplosioner har blivit till den del vanliga att journalister inte lngre bemdar sig underskningar. Rolf Fredriksson frklarar att han fick in ett TT telegram dr talesmannen fr Al-aqsa martyrbrigader tog avstnd frn ddet och frnekade all inblandning. Jag kunde ju inte sga att det inte var de som utfrde attentatet, det skulle bli allt fr komplicerat fr publiken, men man undrar frstss om inte Israel har ett finger med i spelet med tanke p tidpunkten frklarar han. Det sistnmnda understryker reportern r bara spekulationer, vilket man verkligen inte kan uttrycka. Nej, vissa saker kan man givetvis inte sga, men man kan frsts bara undra varfr medias spekulationer om underrttelsetjnstens inblandning i bombningen av Moskvas hyreshus fre Tjetjenienkriget tillt sig vara s vida.

Att det finns sdant som man i offentliga sammanhang inte kan yttra r ganska sjlvklart. De politiska och sociala tabun som omgrdar oss begrnsar vr mjlighet att uttrycka oss och att tnka kritiskt. Av de utlndska korrespondenterna i Israel/Palestina rknar man med att ca en tredjedel r israeliska medborgare och ytterligare en tredjedel r judar bofasta i Israel. S gott som alla bor i israeliska stder. Deras sikter och begrnsningar i urval av perspektiv behver inte ndvndigtvis pverkas av deras bakgrund, sprkkunskaper eller personliga anknytningar. Men vissa begrnsningar r lngtifrn journalistens egna val.

***

Vid vgposteringen till Nablus str FOX televisions uppgivna arbetslag. Den brokiga vgen till Neapels palestinske systerstad har kantats av missden. I regn och lera har de vntat i timmar p att militrmakten ska ge dem tilltrde att se hur palestinier lever.
-De ger oss egentligen ingen anledning, de pstr att vi behver tillstnd fr att ta oss in. Vi har tillstnd.

En beskedlig tid fre arbetslagets avresa presenterar sig tv-stationen fr den lokala israeliska ambassaden, man frklarar vad man ska gra och vilket syfte man har med att skicka korrespondenter. Vl i landet ansker man om ackreditering frn det israeliska pressministeriet som i sin tur gr en samkrning med den berrda ambassaden och underrttelsetjnstens arkiv. Ambassaden kontrollerar vad journalisterna tidigare producerat, medan underrttelsetjnsten undersker vad man har fr politiskt samrre. Efter det potentiella beviljandet utfrdas israeliskt presskort. Nsta steg r tilltrdet. Grna med en dags varsel br militren kontaktas fr skriftligt tillstnd att ka in i den specifika staden. Vid vgposteringen fr man visa upp presskort och tillstnd. Och vnta. Om soldaternas humr tillter, begr de bekrftelse p tillstndet.
- Journalister fr inte komma in ryter kaptenen, det pgr militra operationer i omrdet. Jag stoppar undan det vrdelsa plastkortet som utfrdats veckan innan och gr fram till en man som vinkar tio meter bort. Vill du komma frbi? Frgar han. Varfr gr du inte som alla andra? Mannen pekar ned mot bergssluttningen dr hundratals palestinier gr runt posteringen till de vntande gula taxibilarna. Med betongen p plats blir detta en allt svrare bravad.

ven om journalister allt som oftast fr tilltrde till palestinska omrden r det alltid Israel som har det sista ordet i nr, hur och var de fr arbeta. Israels hllning till mten med palestinier r enkel; endast med fientliga avsikter fr man befinna sig p palestinsk mark. De som inte r soldater eller bosttare mste f militrens tilltelse att kpa de samariska bergens ljusgrna olivolja, eller dricka kaffe och spela backgammon i Ramallahs flotta kafer. Utan tillstnd riskerar den trotsige fngelse eller utvisning.

***

D journalister ofta inte fr tilltrde till specifika omrden tvingas de frlita sig p andrahandskllor fr att f tillgng till information.
- Palestinier mste lra sig att vara objektiva, det r ju sjlvklart att om man levt under 250 dagars utegngsfrbud i Nablus kommer man att vara vinklad sger Washington Posts korrespondent John Andersson sjlvskert. Han fick jobbet efter att pressministeriet enligt egna utsagor bojkottat hans fregngare Lee Hockstader fr antiisraelisk rapportering. Trots att tusentals palestinska journalister utexamineras varje r, och journalistttheten r bland den hgsta i vrlden arbetar s gott som ingen som reporter fr utlndsk eller israelisk media, de har reducerats till stringers.

En stringer i Palestina r i regel en person som fullfljt den Sidafinansierade treriga journalistikutbildningen p Birzeits medieinstitut. Efter att ha studerat dagspressproduktion, grvande journalistik och troligtvis engelska och hebreiska, fr man fr 50 dollar i mnaden per telefon bertta fr Washington Posts korrespondent att militren invaderar. De r medarbetare s att sga, jag kan ju inte ta deras utsagor som fakta, s ofta intervjuar vi dem frklarar Andersson. Resultatet: sedvanligt. Enligt palestinska kllor ddades idag tre palestinier i Gaza, enligt militrens talesman var de terrorister som planerade ett terrorattentat. Vid udda fall nmner man att de palestinska kllorna hvdar att de ddade var civila.

Eftersom att palestinska journalister saknar trovrdighet och professionalitet i medias gon har den i srklass strsta andrahandskllan blivit Haaretz. Den israeliska dagstidningens engelsk utgva r alla morgontrtta utlndska journalisters vta drm. Genom att lsa morgontidningen, kan man utan att rra sig frn hotellbaren i American Colony enkelt terbertta nyheterna fr hemmapubliken. Haaretz r inte dummare dom, materialet hmtas frn de israeliska radiostationerna Galats (vgor) och Galgalats (hjul), som i sin tur gs och styrs av militren. Cirkeln sluts. Muren sluts. Palestiniernas rst blir allt tystare p den andra sidan.

***

I de blindes vrld r den engde mannen kung. Nej, i de blindes vrld r den engde mannen sannerligen inget annat n en hallucinerande galning. Foucault uttryckte det elegantare p sin tid: man kan tala sanning i ensamhetens vildmark, men det rtta sger du endast om du fogar dig fr den diskursiva politikens regler.
- Ockupationen i Hebron r i srklass det hemskaste jag sett. Nr man ser det fylls man med knslor och intryck, men det gller att hlla huvudet kallt och skriva balanserat frklarar DNs korrespondent.

Hon har av vnner och kolleger varnats fr den sionistiska lobbyn. TTs frra korrespondent instmmer i att starka judiska grupperingar gr att man fr vara frsiktig i sin rapportering. Vi r inte intresserade av sdan material, skriv inget snt svarade redaktren p den ryska korrespondenten Konstantins reportage frn Gaza. Skriv inget antiisraeliskt fick den irlndska journalisten Mary hra av arbetsgivaren, uppgivet svarade hon att det inte gr. Vi ska se till att f dig svartlistad fick den Italienska reportern hra frn israeliska ambassadens talesman. Listan p tystade kan gras ondlig. Sannolikt har ingen utlndsk journalist undgtt knslan av att man fr passa sig i sin rapportering s att man inte blir stmplad antiisraelisk eller antisemitisk. Vad r d denna antiisraelism eller antisemitism som journalister s ofta anklagas fr?

I februari 2003 hamnar jag p en konferens i Jerusalems universitet. mnet r antisemitism och frdomar i nutida media, journalister, forskare och politiker frn vrldens alla hrn medverkar, frklarar och planlgger strategier i tre dygn. Antisemitism frklarar Henrik Bachner forskaren frn Lund r att pst att det finns en sionistisk lobby som tystar journalister. Publiken nickar. Att pst att israels ageranden har ngot att gra med islamisk terror r antisemitism fortstter han. Att jmfra israels ageranden med nazisternas r ocks antisemitism instmmer Leon Volovici. Ja, att hvda att israel r Goliat, den starke i parten, r antisemitism tillgger Judith Elizur. Jag sprrar upp gonen och undrar fr mig sjlv om dessa tnkare ngonsin har sett den verklighet de beskriver.

Simcha Epstein, en fransk judisk akademiker, fr ordet. Han frklarar hur man frr i vrlden bekmpat denna antisemitism. Under 1930-talet bildades underjordiska judiska organisationer vars frmsta ml var att kpa upp och frndra fransk press. Epstein frklarar att det specifikt rrde sig om de betydelsefulla tidningarna Les Droits de lHomme och LHumanit som blev pro Dreyfus s att sga. Strategin var ett sjlvfrsvar av en utsatt grupp och anvnds n idag men betydligt mer medvetet menar han. Detta frklarar han r givetvis ett dilemma fr det betyder att judar organiserade sig och i hemlighet finansierade fransk press, vilket var precis vad antisemiterna hvdade. Storhetsvansinne, tnker jag frtvivlat, men frundras av att han vgar sga det med sn stolthet.

Epstein fr vatten p sin kvarn av Anti Defamation Leagues direktr Kenneth Jacobson. Vrldens enda supermakt, frklarar han, intar en mycket, mycket pro-israelisk position, vilket beror p att judar r mycket prominenta i elitmedia. Detta r ngot vi kan vara mycket stolta ver. Men, tillgger han, ven i USA frekommer antisemitism, och det grundar sig just i att judar psts ha stor makt ver media. Logiken r slende.

Mannen bakom konferensen r en av vr tids strsta frintelseforskare och chefen fr frintelsemuseet i Jerusalem, Yehuda Bauer. Han sammanfattar de tre dygnen och frklarar vad antisemitism egentligen r. Judendom r inte en ras. Vi r ungefr lika renrasiga som en Jerusalempudel. Det r inte heller en religion. Nej judendom, frtydligar Bauer, r en civilisation. Det r just denna civilisation, inte specifikt Israel eller judar, som s starkt hotas av antisemitism och Islam. I dagslget r den judiska civilisationen centrerad i Israel och USA, den r globalistisk och kapitalistisk, och har en specifik strvan menar han. Antisemitism, frklarar han, r motstndet mot denna civilisation och dess intressen.

Utmattad lmnar jag de tre dygnen bakom mig, deras sikter kan vl nd inte ha srskilt stort inflytande tnker jag fr mig sjlv. Ett r senare slr jag p TV:n.

***

En grlockig kortvxt figur tar sin plats vid talarpodiet i Stockholms folkmordskonferens. Han r nummer tre p talarlistan, fre kommer endast Statsministern och FNs Generalsekreterare. Budskapet levererar han passionerat och koncist.
- Det strsta hotet mot all civilisation r radikal islam. Den uppmanar uttryckligen till massmord och utplning, frst och frmst av alla icke-radikala muslimer och deras regeringar, till upphvandet av nationalstater, till mord p judar, kristna och hinduer, till vpnad vrldsdominans. Mannen tar en konstpaus och frklarar vidare att ven i Vst gror antisemitismen, den mste bekmpas med upprttandet av en internationell konvention som frdmer och frhindrar dessa hatiska uttalanden.

Mannen p talarpodiet r regeringens vetenskaplige rdgivare i folkmordsfrgor, ingen annan n den ovannmnda Yehuda Bauer.

***

Optimistens strsta svaghet r vetskapen om att det alltid kan bli smre.

Om det nu r sant att palestinier frstummas bakom en mur av tystnad, hur kommer det sig att vissa tidningar, kanaler och journalister trots allt anses och anser sig sjlva vara pro-palestinska? Hur kommer det sig att vi trots allt kan urskilja en skala av perspektiv? Vem bedmer vad som kallas pro-palestinsk rapportering?

Sommaren 2002 ljuder sirenerna i den israeliska tankepolisens kontor. Ted Turner, CNNs grundare frgar sig i en intervju till The Guardian om inte israeler och palestinier trots allt terroriserar varandra. Det samlade motangreppet riktas mot kronjuvelen, kanalen r antiisraelisk och antisemitisk heter det. Israels strsta kabelleverantr YES hotar med att byta ut CNN mot Rupert Murdochs mer instllsamma FOX. Kanalens chefer samlas till krismte och frnekar gemensamt att de skulle vara pro-palestinska, snarare tvrt om sger de. Man bugar sig, lovar bttring och snder tio avsnitt om efterlevare av sjlvmordsattacker.

Som en riddare p sin vita hst ger sig Gush Shalom, en av israels mest progressiva fredsorganisationer, in i striden som palestiniernas och det fria ordets trogna vapendragare. P hemsidan uppmanas man att rdda CNN. Mina fienders fiende r min vn resonerar Adam Keller, organisationens talesman. YES gav med sig men lade till FOX i kabelutbudet. I allmnhetens gon blev CNN genom israels angrepp och Palestinavnnernas frsvar, en pro-palestinsk kanal.

Nr jag frgar Svenska Dagbladets korrespondent Cordelia Edvardson varfr hon anser sig skriva pro-palestinskt, frklarar hon att hon fr hundratals arga brev frn Israelvnner varje dag. I avsaknaden av en palestinsk rst kan journalister endast bedma sina perspektiv utifrn vad Israel, Haaretz, Yehuda Bauer och Henrik Bachner tycker. Muren r snart fullndad, betongen r bara kronan p verket.

***

Frn takterrasserna i Qalkiliya p den andra sidan om muren och motorleden pminner Tel avivs skyskrapor om en svunnen tid. P helgerna slingrade sig bilker och konsumenter genom stadens alla shoppingaller; ekonomin blomstrade, bensinmackarna frkade sig, likas bankerna och flervningsvillorna med tillhrande trdgrdar. Innan intifadan brt ut var detta ett populrt resml fr reaskande israeler. Nu r gatorna tomma. Mdrar behver inte oroa sig fr att deras barn sprungit lngt bort i det fem kilometer breda taggtrdsomgrdade ghettot. Israeler i Tel Aviv har sedan lnge glmt dess existens.

Utfarten ur staden blockeras och kontrolleras av militren. Hundratals mn kar hr varje dag i hopp om att kunna ta sig ut och arbeta. Frustrationen kulminerar i konfrontation som bryskt besvaras av armn. Tv kvinnliga soldater muddrar de tursamma kvinnor som ftt passera.
- De r som djur de dr araberna, titta p dem som de trngs och beter sig. Vi frsker vara trevliga mot dem, och de stller bara till med brk.
Soldaterna vet inte att de vaktar den enda utfarten ur staden. Staketet som lper t varsitt hll frn avsprrningen har de aldrig fljt. I Warszawa sprrade man in folk p liknande stt.
- Warszawa? r det lngt hrifrn?

Foto; Johannes WahlstrmVisdom utan kunskap r slseri medan kunskap utan visdom r livsfarligt. S lyder ordsprket. Men avsaknaden av kunskap visar sig vara minst lika livsfarligt. Kontrollen ver information har i konflikten drivit vansinnet till sitt yttersta. Fr att frnekelsen ska kunna upprtthllas mst palestinier med alla medel hllas osynliga. Frst i pressen, sen p marken. Och medan israeler vaggas till ro bakom sin kinesiska mur och fortgr med sina vanliga liv kan man bara frga sig hur lnge? Hur lnge kan man hlla ett folk bakom ls och bom? Hur lnge kan man frtiga det? Och hur lnge kan sinnets mur st orubbad nr det enda som behvs r en liten glimt av verkligheten fr att rasera allt?


Publicerad p www.fib.se 2004-12-31

Prenumerera p tidningen.

Fr allt material inom FiB/K:s ntutgva gller upphovsrttslagen.

« Tillbaka
  Br Sverige erknna folkmordet?
  Hjlp barnen p Haiti!
  To shoot an elephant
  Protestera mot kade insatser i Afghanistan
  Israel nekar lkare tillstnd att delta i konferens i Gaza
  Valet av Ahtisaari - en skandal
  Vad fr vi sga om Kurdistan?
  TERRORISTJAKTEN och RTTSSKERHETEN
  Sverige - det nya DDR
  Condoleezza Rice is a War Criminal
  Svensk vapenexport
  Nya numret
  Akademiker mot statlig kampanjhistoria
  Justerad FRA-lag kan rstas igenom ikvll!
  Satirarkivet
  Nu gller det Kosovo
  Ls IB-materialet i original
  Den havererade skolpolitiken
  Lambertz vill skrota TF
  Debatt om ktenskapet
  Oljeintressen militrregimens
  Vsterlndska medier frvrnger islambilden
  Jugoslavienkrigen r inte slut
  Stoppa utvisningarna till Afghanistan!
  Vstbodaskolan i graven! (demokratin ocks )
  Vad gr dom med Kambodja?
  Och vad hnde med Tobinskatten?
  Irak, Palestina och Afghanisatan r samma ockupation
  CIA om Kina, Indien och EU?
  Miljpartiet svnger om svenska trupper i Afghanista
  Nu kommer uppropet mot svensk trupp i Afghanistan
  Angreppen p kollektivavtalen
  Avtalet i Mecka
  Imperialistiska klimatfrndringar
  Ska vi dma Hitler efter vsterlandet eller vsterlandet efter Hitler?
  FiB satsar p satirbilder
  SR och SVT vill vara makten till lags
  Framtiden mrknar p Hornet
  A-kassan
  Ellsbergmte
  verilad rfil efter pistolhot skl fr avsked
  Slow Food, julmatens rtter och traditioner
  Hll tassarna borta frn tryckfrihetsfrordningen!
  FiB svarar Malm
  Sionismen r judisk nationalsocialism
  Svenska hjlparbetare brutalt attackerade av israeliska bosttare
  Hur kritisera Ryssland?
  Ngra rd till en utrikesminister frn Sverker strm
  Carl Bildt farligare n sina brudar!
  Tycker du att magdans r ett turkiskt nje?
  Back to basics!
  Grattis Fredrik!
  En annan Annan?
  Imperiets sista strid?
  r man antisemit om man frsvarar de palestinska flyktingarnas rtt att tervnda?
  Var och en som har, t honom skall varda givet
  11:e september ifrgasatt
  Konspirationer finns det gott om
  Lars Drake vs. Cecilia Wikstrm
  Valets icke- frgor
  Lraktiga ungliberaler
  Folkpartiet
  Besviken p Junilistan
  Var gr grnsen fr Israel?
  Pudelns krna
  Istllet fr B-52:ors bombmattor ver Gaza
  ppet brev TV4 Nyheterna och Rolf Porseryd
  Avskaffa skolans vrdegrund
  Kulturfront gav ut boken Kampuchea mellan tv krig
  JO-anmlan
  Malmkonferensen
  Manipulerade av Pol Pots leende
  En bjrntjnst gr ju ingen glad
  Pressmeddelande
  Svenskar och amerikaner under gemensamt befl i Afghanistan
  Den dr natten nr Olof Palme skts
  Fgelinfluensan har drabbat medierna
  M a a nidbilder av profeten Muhammed och yttrandefriheten
  FiB:s Mohamedteckning
  Sverige r med i Nato
  Upprop mot terroristlagarna
  Svenska r inte lagstadgat majoritetsprk
  Frste stupade svensken i USA:s krig
  KAN DET BLI VRRE?
  Hv bannlysningen av Ahmed Yusuf!
  Pinter har talat
  USA erknner anvndning av fosforvapen, men ...
  Nr tnker den svenska regeringen protestera mot USA:s anvndning av frbjudna vapen i Irak?
  Det r Bush som r terroristen
  Sukralos
  Stora journalistpriset till cynikern Skugge
  Ngra sanningens ord
  Drevet mot Pinter gr vidare
  Mutsnacket r en cover-up fr stlden av hela Irak
  Krigsprotester
  UNT om Pinter
  Tal av Harold Pinter
  Fredsmamman arresterad
  Bokmssan 2005
  SYMBOL FR TORTYREN I ABU GHRAIB
  r den italienska rttsapparaten mer oberoende n den svenska?
  Jan Myrdal skriver ppet brev
  Nej i Frankrike
  Sm och stora nyheter 2
  Stora och sm nyheter
  Norrland ska bli vningsomrde fr NATO
  Motstndet berttigat
  Detta r den sista intervjun med mannen som inte fick intervjuas
  Vnstern och den vite mannens brda
  DN tappar ansiktet
  FiB p bokmssan
  Vi borde alla f rsta i USA:s presidentval
  Professorns dmjuka svartmlning
  Jakubowski kackar i eget bo
  Militanta ideologer styr USA
  Krens bsta kvinna ...
  Forum fr diskussioner om samtiden; Bokmssan 2004
  Hur mnga barn har du ddat idag, Bush?
  Riggad debatt om sjukskrivningar
  Villkorat medborgarskap?
  Hemlig specialstyrka frn USA avvisade egyptier
  Sprickan i Ordfronts bestr
  Frbjuder vi lgner frlorar sanningen
  Vem betalar kalaset?
  Coltan
  DN ger mobben handen 11 augusti
  Mooretal
  Vetenskapsman vgrar delta i konferens i USA
  S krossas en kultur
  Till Ordfronts frlagschef
  'Henke' och Zlatan folkets hjltar
  Europas folk r Europafiender
  Nu har vi ftt ett rtt svar
  Efter plugget...
  Iraks frihet och Norges. Eller det styrande intresset
  Nationaldagen 6 juni
  Har Guillou fel om Gestilren?
  Narcoticosaurus Politicus - den utdda dinosaurien
  'FN och Brahimi r ingenting annat n USA:s politiska agenter'
  Rtten att f framfra dumheter
  En helig ko ska slaktas
  ... and stripes
  Utarmat uran Skammens metall
  Terrorns regler
  En gngbar klassiker
  Krv frihet nu, Gran Persson!
  Brev till Gertrud strm
  Allting r relativt. Eller. Vi mste vara tacksamma fr G W Bush
  Front? Visst!
  Historisk front
  Mot den styrda okunnigheten
  Vra sinnens mur
  Sverige talar med kluven tunga
  Kriget mot terrorn kan vinnas enkelt
  'Vi tnker befria Irak och Palestina'
  Vad menas med demokrati?
  ... och den frtalade arbetarklassen
  CNN lyckats filma bombexplosionen i Karbala?
  Hedemoras ledande v-politiker avgr
  Svensk ambassadr till Irak
  Ett upptriktat tack
  Ja till folkstyre. Nej till EU-parlamentet.
  Visst r kiplingepigonerna intressanta!
  Palestinier r ocks mnniskor
  USA-planer p ett uppdelat Irak fr kad kontroll
  Inget avsljande!
  Vilket gng, Persson!
  r du en av de utvalda kalkonerna?
  Demonisering driver vldet
  OM ...
  Vad de inte vill att du skall veta
  Tro inte fr mycket p FN!
  Ur nusvensk ordlista
  Katastrof fr skolan
  Kvinnornas krav mts av mordhot
  En mur skapar bara fler problem
  Drick med Dickens i jul!
  Tillvxt fr hela folket
  Grna fredsstyrka men inte under USA
  Saddam Hussein bakom galler
  Tv stater eller en gemensam?
  Om ockupationsvnster
  Vi vgrar demonisera
  En grundlag som kan ena landet
  Ni sviker vrlden, frfattare!
  Det r bara att huka och hoppas p glmskan
  Mrklig jurdik i Haag
  Tlje Tokar fixar akuten
  Inte en man till USA:s krig
  Allt gr igen
  Muslimer demoniseras precis som judarna
  ATT HYFSA SAMHLLSDEBATTEN. Professor Hagtvet till exempel.
  Grovt felaktigt!
  De har en skruv ls - och nu tar dom makten!
  Om Jan Guillou har rtt
  Stngslet krnker folkrtten
  Ska USA f slja ut hela Irak?
  Fredsljusen har tnts
  LO kvver iddebatt efter kritiska utspel
  Kan dessa frebygga folkmord?
  Befrielsen som blev en en katastrof
  Kollektivtrafiken bolagiseras medan vnsterpartiet ser p
  Vi mste hjlpas t
  Vad r tillvxtens ml?
  Connex anstllde svartarbetare - men sprrvakten som avsljade angrips
  Arabvrldens importerade antisemitism
  Som den feta hinnan p en kallnande soppa
  'Jag bad honom fortstta leva'
  USA ut ur Irak!
  Trtta generaliseringar spr bara p misstron
  Gr rent hus i kyrkan!
  Judisk rasism eller demokrati
  Frbud mot huvudduk i Tyskland
  Olyckskorparna fick rtt
  Fler dda med snkt alkoholskatt
  Ockuperat land i kaos
  Unioner r inte bra
  Engd Ahlmark frskrcker
  I uppror mot maktens perspektiv
  Besken p hemsidan kar!
  Izvestija om svensk omrstning
  Sveriges orttvisa skatteutveckling
  Gllde det demokratin?
  Guillou i SVT Morgon
  Folket sa nej till verheten
  PO Enquist i Expressen 9/9
  EMU kommer att brytas upp
  Frsvara yttrandefriheten
  Jan Guillou och den bistra verkligheten
  Ideologiserad historieundervisning
  Nordirland har blivit fredligare utan Euro
  Folket i Bild sger nej till EMU
  Ett nej r bra fr demokratin
  Nej till idrottsutbyte med ockupationsmakten Israel !
  Finlands erfarenheter av EMU
  Krackelerar EU?
  Persson och EMU
  Avsljande kindpuss
  Ja-sidan bjd senildementa p trta
  Hellre rrlig valuta n rrlig befolkning
  Uppska och frstra - andra etappen i USA:s krig i Irak
  Metall stoppar nej-sidan
  r EU ett fredsprojekt?
  Om Kinas samhllssystem och klassfrhllanden
  Lgner, lgner, lgner
  Lt oss inte glmma Rolf Ekus
  'Nejsgarna sviker global solidaritet'
Kultur allts!
Bildkonst och
Sett, lst, hrt
Krnikor och Bloggar

Denna avdlening rymmer den breda fran i vrt kulturmaterial
Bl a:
Poesi
Litteratur
Bokrecensioner
epost

  

STÖD
LAVAL-
KAMPANJEN!

 

www.bonton.se

 Köp våra märken!

Upprop för att behålla Tryckfrihets-förordningen
i Sverige 
 
 

Köp broschyren!

Kulturtips!
Ta gärna en titt på några andra tidskrifter som kan vara av värde. Exempelvis
Guardian Weekly, Kuba, Manaoch Värmländsk Kultur.

i samarbete med
tidningsbutiken.se