Till startsidan
 
 
Skriv ditt skord i fltet nedan.
  
  Hem     Fr en folkets kultur     FiB i landet     Tidningen/arkiv     Studier  

Intervju med Jabbar al-Kubaisi frn irakiska motstndsrrelsen, ledare fr Iraks Patriotiska Allians, en av de grupper som kmpar mot ockupationen. al-Kubaisi kom som medlem i Baathpartiet i konflikt med partiets linje och fngslades i slutet p 1960-talet.

Trots kampen mot Saddam Husseins regim fr politiska frndringar i Irak har Jabbar al-Kubaisi, till skillnad frn mnga andra irakier som i exil, tydligt tagit stllning mot de mrdande ekonomiska sanktionerna, som FN instiftade mot Irak, och mot USA:s anfall och ockupation.
Intervjun utgr ett intressant dokument om utvecklingen idag och i framtiden och publicerades ursprungligen av italienska www.antiimperialista.org 31 januari 2004.

Hur utvecklas motstndet mot ockupationen?
- Jag skall ge ett exempel frn det dagliga livet som skdliggr hur mobiliseringen har genomsyrat folket. ldre kvinnor anses vara ointresserade av politik, men under mina resor genom landet upplever jag ofta situationer dr ldre kvinnor undrar varfr deras sner och sonsner fortfarande r hemma, och inte r ute och kmpar p motstndets sida. Motstndet betraktas inte som en rrelse bestende av ngra radikaler, utan som en integrerad del av folket. Var och en bidrar efter sin frmga.

Men r det inte en vsentlig skillnad mellan shiiterna i sdra Irak och sunniterna i norra?
- Skillnaden r mycket mindre n vad som beskrivs av medierna i vst. Vid senaste Ramadan till exempel, brjade sunniter och shiiter att fasta p samma dag fr frsta gngen sedan ockupationen inleddes. Det r ett ovedersgligt tecken. Skiktet av samarbetsmn - prster, shejker, sjlvutnmnda politiker och det s kallade civila samhllet bestende av intellektuella och konstnrer som tervnt frn vst - r vldigt tunt. Ocks al-Hakims vpnade al-Badr-brigaderna och Talabanis milis, som terroriserade alla dem som sympatiserade med motstndet under frevndning av att de bestraffade baathister, tvingas nu att g under jorden. De har frlorat allt anseende p grund av sitt samrre med ockupationsmakterna, medan anhngarna till motstndet stiger fram i ljuset surfande p den allt strre vgen av folklig vrede.

- Bara under den senaste tiden har massdemonstrationer som drabbat samman med ockupationsstyrkor i de strre stderna i syd, al-Kut, al-Nasiriyya och al-Amara, krvt omkring ett dussintal dda och ett nnu hgre antal skadade. De som intog gatorna var i huvudsak fre detta offentliganstllda som till exempel lrare, universitetsprofessorer, statstjnstemn, prster eller soldater, som avskedats i massomfattning. Ockupanterna anklagar dem fr att vara baathister. Mnga av dem var faktiskt medlemmar av Baathpartiet, vissa mer p grund av sin vertygelse n p grund av sitt yrke. Majoriteten av dem r fr vrigt av shiitisk bakgrund.

- Fr ett halvr sedan, d de proamerikanska styrkorna trngde in tillsammans med fienden och genomfrde en regelrtt hxjakt i McCarthy-anda som resulterade i tusentals och ter tusentals dda, hade sdana protester varit omjliga. I dag har det politiska klimatet ndrats radikalt. Baathpartiets medlemmar och baathismen r accepterade igen, som en del av den irakiska nationella traditionen. Demonstranterna krvde inte bara att f tillbaka sina jobb och att f ut sina lner, utan kombinerade sina sociala krav med ett slut p ockupationen.

- ven antalet militra anfall i syd kar. I alla storstder genomfrs motstndsaktioner. Motstndet har fullstndig kontroll ver vissa platser, som till exempel Baquba i Diala-provinsen dr shiiter och sunniter lever tillsammans. Inom ngra mnader kommer sdra Irak att n samma niv som norra, och kanske till och med vertrffar den. Kom ihg att det r det fattigaste omrdet i landet och att vra nationella umbranden slr hrdast dr.

Var har motstndet sina starkaste fsten?
- Situationen r mycket dynamisk. I dag kanske sdra Irak r i samma utvecklingsskede som exempelvis al-Falluja var i somras. Amerikanarna infr till exempel utegngsfrbud i nstan varje stad. I al-Falluja r det tvrtom, motstndsrrelsen har infrt utegngsfrbud fr amerikanarna. De var tvungna att lmna staden och bygga sina baser utanfr p grund av den ohllbara nivn av anfall. Efter mrkrets inbrott mste de hlla sig utanfr staden. Men det finns ocks andra stder som motstndet kontrollerar helt och hllet.

- Ockupanterna tillgriper kollektiv bestraffning av civilbefolkningen precis som sionisterna gr i Palestina. Srskilt allvarlig r situationen i Tikrit, dr hela byar har frstrts och sprrats av.

Hade det frnedrande gripandet av Saddam Hussein den negativa effekt p motstndet som USA pstod?
- Visserligen var uppvisningen av Saddam Hussein infr media en noggrant planerad propagandaframgng. Men i grund och botten har ingenting frndrats. Tvrtom har motstndets enighet strkts i det stora hela. Mnga baathister, som inte var verens med Saddam Husseins regeringsmetoder och som var motstndare till att han spelade rollen som tminstone en aktningsvrd ledare, engagerar sig nu aktivt i motstndet. De olika Baathist-grupperna har blivit mycket mer flexibla i sina beslut, och samarbetet med de islamiska styrkorna har utkat.

- Saddam hller p att bli en symbol fr motstndet, trots att en stor majoritet inte var verens med hans regeringsmetoder. ven p tv i vst har det visats demonstrationer med bilder p Saddam, och demonstranterna har beskyllts fr att vara Saddam-trogna. Men folket har inget med Saddam att gra. De anvnder honom bara som en symbol fr att utmana ockupanterna, precis som mnga utomkyrkliga kvinnor br sljan som en symbol mot ockupationen.

Varfr har det inte bildats ngon politisk motstndsfront hitintills?
- Det finns ingen anledning att pskynda ngot. Nivn p det militra motstndet r s hg, mellan 45 och 70 anfall per dag, att de orsakar enorma militra, ekonomiska och politiska problem fr USA. I viss mening har motstndet redan haft en terhllsam effekt p dess globala frebyggande krig. P politisk niv har USA visat sig vara helt ofrmget att stabilisera situationen. Dess s kallade Styrande rd blir mer och mer isolerat. Inte bara rdets medlemmar utan ocks samarbetspartierna mste skyddas av ockupanterna, vilket avsljar deras rtta jag.

- Jag skall ge ett exempel frn min hemstad al-Falluja. Efter arresteringen av Saddam intog massorna gatorna - precis som i mnga andra stder - och frstrde kontoren fr fyra samarbetspartier. Som hmnd kom USA i stridsvagnar och frstrde kontoret fr Patriotiska alliansen. Tiden talar allts fr irakierna och mot USA. Motstndets huvuddeltagare har dock redan varit sammankallade, och ett programfrslag diskuteras. Snart kommer allts en front att utropas. Nr USA verlmnar en del av makten till sina marionetter, vilket skall ske i mitten av ret, kanske fronten redan kan fungera som ett alternativ.

Vad innehller den politiska motstndsfrontens program?
1) Alla utlndska trupper mste lmna Irak och ockupationen mste ta slut. Vi str fr ett fullstndigt suvernt, sjlvstndigt och frenat Irak.
2) Alla medel r tilltna fr att bekmpa det imperialistisk-sionistiska ockupationsprojektet.
3) Ockupationen r helt olaglig. Drfr krver vi full ersttning av angriparna.
4) Alla institutioner som skapats av ockupanten r ogiltiga. Vi accepterar dem inte, och motstndsrrelsen betraktar dem som legitima ml ven om de 'irakiseras'.
5) Det befriade Irak som vi kmpar fr, baseras p lika rttigheter fr alla medborgare, p politisk frihet och p en konstitution som folket har beslutat om. Det skyddar Iraks arabisk-islamiska kultur.
6) USA:s ockupation av Irak r ofrnkomligen kopplad till den sionistiska ockupationen av Palestina. Det finns ett gemensamt imperialistiskt-sionistiskt projekt som gr ut p att frtrycka det arabiska folket. Detta mste den arabiska nationen gemensamt besegra.
7) Den politiska fronten r ppen fr alla krafter, ocks de som beslutar sig fr att ansluta sig senare.
8) Anfallet och ockupationen av Irak r bara en del av USA:s totala strategi att upprtta sitt globala imperium. Drfr r vr kamp en integrerad del i att frsvara mnskligheten mot dess strsta fiende, USA.
9) Vi kommer att vidta tgrder fr att bygga en arabisk och en internationell front fr att befria Palestina och Irak, och fr att besegra det amerikanska vrldsherravldet.

Vilka deltar i den politiska motstndsfronten?
- Det finns fyra huvudstrmningar som r spridda ver landet. Det r vi sjlva, Iraks patriotriska allians (Iraqi Patriotic Alliance), som jag i stora drag skulle vilja beskriva som antiimperialistisk och arabnationalistisk, som strvar efter demokrati och social rttvisa och som respekterar och frsvarar vrt islamiska arv. Det r sunnitiska Islamiska kommittn (Islamic Committee), som omfattar de frmsta islamiska ledarna som r absoluta motstndare till Muslimska brdraskapet, vilka samarbetar med fienden. Islamic Committee r beredda att arbeta med alla som gr motstnd, inklusive kristna och kommunister.

- Den tredje kraften r nasseristerna, som hller p att omorganiseras. Den fjrde och sista r de antiimperialistiska kommunisterna i Centrala ledningen (Central Command), som sedan lngt tillbaka r vnner till oss och som vi hoppas att vi kan vertyga. Nr huvudstrmningen i Iraks kommunistiska parti samarbetade och regerade med Saddam p 70-talet, fngslades de antiimperialistiska kommunisterna och vnsterbaathisterna. Drutver finns det flera andra partier och sammanslutningar av regional karaktr, och en lng rad erknda dignitrer.

Vad gller fr de shiitiska representanterna?
- Frst av allt r shiiterna vl representerade i de flesta av de krafter jag nmnt, i vissa har de till och med majoritet. Man mste bort frn den frestllninga som amerikanarna sprider, att shiagruppen r en egen, helt separerad enhet. De flesta av shiiterna betraktar sig sjlva som arabiska irakier, och som sdana deltar de i det politiska livet. ven om de iakttar de traditionella artighetsbetygelserna till prsterna, r det endast en minoritet som rttar sig efter dem politiskt. Den som inte tror det kommer att mrka det framver.

- Den enda mjligheten fr de shiitiska prsterna att bli accepterade r att stdja motstndet. Och det finns ett vxande antal shiitiska prster och shejker som stder vr nya politiska front.

Och Muqtada al-Sadr?
- Han spelar en tvetydig roll. ena sidan utvar hans anhngare frn de fattiga klasserna ett avsevrt tryck p honom att ansluta sig till motstndet. Vi har nra kontakter med mnga ledare i hans rrelse som uppriktigt lovar att samarbeta. andra sidan str han under ett starkt iranskt inflytande, som arbetar fr att f honom t andra hllet. Man mste komma ihg att han bara r 24 r. I ett samhlle dr lderns rtt rknas, verkar han faktiskt splittrad mellan de olika krafterna som drar i honom.

- Hur som helst kommer vi att frska att upprtthlla relationen till honom, men vi kan inte tillta att sdana vacklande krafter talar politiska frontens vgnar. Ena dagen utropar han en motregering och att han ska skapa en arm, nsta dag pstr han att amerikanarna r vnner och att motstndet endast fr anvnda fredliga medel.

Men r inte den troende shiamuslimen bunden till sin religisa ledares ord?
- Underskatta inte den dagliga effekten av ockupationen. Fr att tillfngata en man terroriserar USA:s arm hela kvarter eller byar. Om de inte lyckas arrestera den de sker straffar de hela familjer genom att frstra deras hus och imiterar drmed sionisternas terror mot palestinierna - vi har uppgifter om ver 1.100 privata hus som medvetet frstrts som straff. Dr (dvs i Palestina) drar de upp olivtrd med rtterna, hr brnner de vra palmtrd som de pstr r gmstllen fr vr gerilla. Vid checkpoints har barn under tio r ddats fr att de pekar med plastgevr p inkrktarna. Tre sdana fall har rapporterats under fastan, s frldrar undviker att ge traditionella vapenleksaker till sina pojkar. Om de knner sig hotade trycker de p avtryckaren utan urskiljning.

- Detta sker inte bara i norr utan i hela landet och pverkar alla. S ven shiamuslimerna kommer att flja dem som manar till motstnd. tminstone en del religisa ledare kommer att flja den kande motstndsviljan. Men det finns ocks mnga som anvnder andra religisa ledares tveksamhet som en urskt. Om ayatollorna en gng skulle mana till motstnd skulle de inte lyda. S det r frst och frmst en frga om politik och inte religion. Glm inte att shiabefolkningen har blivit hgst politiserad och att de traditionella sociala och kulturella strukturerna r mycket mindre bevarade n i andra miljer.

Vad tycker du om kravet p en demokratisk konstituerande frsamling?
- Om jag reser runt i Irak och talar med vanliga mnniskor om demokrati kommer de att sl mig med sina skor. Vad betyder demokrati? De vet att embargot emot dem inrttades fr att etablera demokrati, kriget mot dem motiverades med att ge dem demokrati och nu r de ockuperade fr demokratins skull. De anser att demokratin r ett vapen riktat mot vrt folk fr att vi inte vill underordna oss den vsterlndska vrlden.

Men all frihetskamp, alla revolutioner d man strtar en frtryckarregim mste vl grunda sig p folkets std?
- Sjlvklart, men, du mste ha i tanke att vi saknar tradition med folkvalda frsamlingar. Vi kan n mindre g emot de traditionella sociala vanorna och ntverken d de i stor utstrckning gr motstnd mot ockupationen. Vi mste frena dem med den folkliga, politiskt grundade basen fr kampen mot ockupationen. Vi kommer att upprtta nationella frsamlingar som representerar de kmpande arbetarna, de fattiga, studenterna och folk i allmnhet, kombinerat med exempelvis massdemonstrationer. Allt det kommer att avlegitimera det styrande rdet eller en liknande marionettinstitution installerad av USA.

Enligt vilka principer kommer en sdan motmakt att organiseras?
- Det kommer att utg frn irakiska folkets suvernitet, vilket betyder vr egen demokrati som tjnar vrt folks intressen, inte imperialismens. Vi strvar efter en ny demokratisk konstitution beslutad av folket, utvande sin sjlvbestmmandertt. Det kommer att baseras p lika rttigheter fr alla invnare oavsett religion eller nationalitet och p rtten att bilda politiska partier och att vlja dem. Ett fritt Irak kommer att frsvara vr islamisk-arabiska kultur.

Mnga sger att fria val bara kan bara ske under verinseende av FN?
- Hur kan ngon klok mnniska tro att det irakiska folket skulle lita p FN? FN inrttade embargot mot oss som krvt nra tv miljoner liv, och som frrtt ett frut rikt land. FN rttfrdigade aggressionen mot Irak 1991 och vgade inte knysta ett ord om de stndiga brott mot folkrtten som USA och Storbritannien begick. FN r inget annat n en nickedocka t den amerikanska imperialismen. Folkrtten gller tydligen varken fr dem eller oss. De bryter mot den utan konsekvenser och vi nekas den. Sionism till exempel gr inget annat n bryter internationella regler utan straff. Internationell lag har blivit ett dligt skmt.

- Vi kommer inte att tillta att ngot land ockuperar oss, oavsett om det sker med FN eller ngot annat organ som tckmantel. Om vi hller val r vi redo att bjuda in internationella observatrer men vi kommer att utesluta de lnder som deltog i USA:s ockupation.

Det hvdas att utan FN skulle det bli inbrdeskrig?
- Det r ett sdant lge de frsker skapa. De vill f sunnimuslimer att vnda sig mot shiamuslimer, kurder och shiamuslimer mot sunnimuslimer, muslimer mot kristna och s vidare. Vad det r ute efter r att frstra vr arabisk-islamska identitet som frenar oss. Drfr kan bara motstnd ena hela det irakiska folket. Bara enade kan vi gra oss av med ockupationsmakten och du kommer att f se att ven bland kurderna, vars nuvarande ledare Barzani och Talabani har ett intensivt samarbete med USA, kommer motstndet att vxa med islam som den sammanhllande lnken med araberna.

Hur tror du att ni kan vinna mot resten av vrlden som pstr sig st enad i FN?
- Vi kan bara spotta p det s kallade vrldssamfundet och den demokratiska, civiliserade vrld som deltog i varje upptnkligt brott mot vrt folk. Vem stllde sig p vr sida nr vi svltes till dds och bombades oavbrutet? Vi bryr oss inte om vad de pstr, eftersom det endast syftar till att frtrycka oss. Vilken sorts civilisation r det som bara ger oss frstrelse? Drfr r vi fiender till denna imperialistiska vrldsordning. I sjlva verket utgr Irak ett viktigt slagflt vad gller USA-imperiets de. Det irakiska folket kommer att visa vrlden att imperiet r mjligt att besegra, om ett antal faktorer faller p plats.

- Fr det frsta leder motstndet till kade frluster hos ockupanterna inte bara militrt, utan ven politiskt och moraliskt till en niv de inte kommer att klara. Ju lngre tid det tar desto bttre fr motstndet. Dessutom kommer motstndet att sprida sig utanfr Iraks grnser eftersom ockupationen av Irak och Palestina riktar sig mot hela den arabiska och muslimska vrlden och drfr r ngot som angr alla. Alla USA:s marionettregimer kommer att attackeras fr slutmlet att frigra vra lnder frn imperialism och sionism. S det r en kamp fr mnskligheten och vi r drfr beroende av std frn alla rrelser och folk som kmpar fr sin egen frigrelse frn USA-imperialismen.

Hur utvecklas situationen fr vanligt folk?
- Jag har redan beskrivit den brutalitet och otillrknelighet med vilken ockupanterna upprr befolkningen. Mycket mer kan tillggas. Till exempel har ver 2.000 vldtkter begtts av amerikanska soldater och mer n 500 barn har sexuellt utnyttjats. Ingen talar om ockupationens civila offer. Varje dag ddas ungefr 40-50 mnniskor bara i Bagdadoregionen. Doktorer rapporterar att omkring hlften av dem visar upp skador orsakade av ammunition som bara anvnds av de amerikanska styrkorna. Som en fljd av det har det styrande rdet frbjudit alla uppgifter som visar vilken typ av kula som orsakat skadan.

- Drtill kommer de oerhrda stlder som USA och dess irakiska vldsmn begr. Var finns inkomsterna frn de ver tv miljoner fat rolja de sljer varje dag? Det finns fortfarande inte fungerande vattenledningar, elektricitet, telefon och annan basal service medan amerikanske fretag rapporteras gra sig fantastiska rikedomar med vra pengar. De har avskedat miljoner statsanstllda med motiveringen att de r Baathanhngare. Deras arbeten har nu vertagits av inkompetenta samarbetsmn, vars familjer ofta r knda som kollaboratrer redan med britterna som till exempel Chalabi och Pachachi. De tar alla med sig sina slktingar enbart fr att stjla s mycket som mjligt p s kort tid som mjligt.

- Samtidigt har mycket industriell utrustning monterats ned omedelbart efter kriget och frts ver till Iran. Om man idag besker fabriker eller industrianlggningar finner man bara tomma hallar. Till slut har vi blivit helt avindustrialiserade. Vad gller tillgngen till basvaror stoppades FN:s program 'Olja emot mat', men mnga nya kontrakt har blivit frsenade p grund av kriget. S i ytterligare ngra mnader till kommer livsndvndiga varor att finnas tillgngliga men efter det kommer folk att svlta. Dessa lager begrnsar nnu den stigande inflationen. Men sedan kommer den att skjuta i hjden. Redan nu har priset p brnsleprodukter mngdubblats. I ett av de oljerikaste lnderna i vrlden mste folk ka fr brnsle. Fr att inte tala om den totala bristen p allmn skerhet. Folk, och srskilt kvinnor, r rdda att lmna hemmet eftersom amerikanerna inte bryr sig om kriminell aktivitet.

Hur r det med fnglgren?
- Ockupanterna tillstr att det fr nrvarande finns cirka 42.000 irakier som olagligt hlls i fyra srskilt upprttade fngelselger. Vi har anledning att tro att det finns ytterligare 20.000 i fr oss oknda lger. Behandlingen av alla dessa fngar strider mot all internationell lag. Ofta fr de inte ens veta varfr de r fngslade. Det frekommer varken legala procedurer eller ngra rttegngar. Ockupationsmakten anser sig inte ha skyldighet att ge information till slktingar eller advokater. Folk slpps lika godtyckligt som de fngslas, ofta p villkor om samarbete. De fr inte tillrckligt med mat, sanitetsstandarden r under all mnsklig vrdighet, tortyr r vanligt. Hundratals har dtt av vanvrd och nnu fler har ftt bestende men. Det finns till och med ngra hundra barn och kvinnor insprrade. Runt 6.000 har kidnappats; av dessa har runt hlften terfunnits dda.

Men utgr inte frislppandet nyligen av 500 fngar ett steg mot uppmjukning av situationen?
- Nej, det betyder ingenting. Sedan ockupationen inleddes har totalt 182.000 mnniskor hamnat bakom galler av vilka majoriteten har slppts igen. Mot den bakgrunden r den mycket uppblsta frigivningen bara liten rutin.

USA har deklarerat att de upprttat fri press i Irak?
- Det r skrattretande. Bara media som samarbetar med ockupationsmakten tillts. Att tala eller skriva mot ockupationen anses vara ett brott. Alla tidningar som stllt sig p motstndets sida har frbjudits. Den sista stngdes i oktober. Tidningen hette 'al-Raia' (flaggan).

- Vi knner ocks till att USA dessutom lagt restriktioner mot de stora arabiska satellitntverken al-Jazira och al-Arabiya att inte vertrda vissa grnser. En motstndsgrupp snde dem en video med tre tillfngatagna amerikanska officerare men de avstod frn att snda det. Med tanke p erfarenheterna frn Afghanistan, dr de slngts ut av amerikanerna, lgger de sig ett slags sjlvcensur.

Vem utvar det militra motstndet?
- En uppskattning r, att det nu finns mellan 70.000 och 100.000 anslutit sig till motstndet som utfr 45-70 attacker varje dag ver hela landet. Motstndet r varken strikt centraliserat eller kontrollerat av ett ledarskap. Unga mn deltar oavsett om islamiska eller Baathpartiets krafter leder kampen. Samarbetet sker beroende p vilka som r de mest erfarna ledarna - ofta avskedade soldater - i ett visst omrde. I en motstndsgrupp kan man hitta mn som ser sig sjlva som nationalister, Baathanhngare, muslimer och till och med kommunister. Men de har alla det gemensamt att de vill frsvara sitt arabisk-islamiska hemland.

Hur kan man rttfrdiga att attacker p ockupanter medfr ett nnu hgre ddstal i civila offer?
- Det finns mycket propaganda kring denna frga. Vem r intresserad av att pst infr omvrlden att motstndet ddar civila irakier? Sjlvklart r det ockupanterna. S det har skett tskilliga bombexplosioner med mnga civila dda, fr vilka gerillan inte r ansvarig och man kan bara misstnka att amerikansk eller israelisk underrttelsetjnst str bakom dem.

- Man mste ocks inse att USA:s arm med flit anvnder irakiska civila som mnskliga skldar. De frsker alltid ha civila bilar kring sina konvojer och att hlla sig i folksamlingar s att attacker ocks skall skada civila. Under fasteperioden nr alla mnniskor r hemma efter solnedgngen var det ocks mycket frre ockupanter p gatorna. Trots det kunde man hra frihetskmparna attackera fienden i kad omfattning. Motstndet frsker undvika civila offer s mycket det r mjligt.

Kanske ligger wahabbitgrupper som al-Qaida bakom sdana attacker?
- Nej, det r en ljlig tanke! Vststyrda media frsker reducera motstndet till s kallade Saddam-trogna och al-Qaida. Vi har redan frklarat att de flesta r med i motstndsrrelsen trots att de inte stdde hans styre. Det kan finnas vissa med personliga lojaliteter till Saddam. Vad gller wahabbiterna mste man komma ihg att det irakiska folket har sttt i opposition till dem i 200 r. Sunni- och shiamuslimer utkmpade hela krig fr att frsvara Irak mot dem. Varfr skulle irakier nu pltsligt sttta wahabbiterna?

- Det kan finnas enskilda utlndska krigare hr men det finns inget strre irakiskt std fr al-Qaida eller liknande wahabbitgrupper. Folk vill att de utlndska motstndsmnnen ker tillbaka till sina hemlnder och bekmpar USA:s marionettregimer dr.

Visar motstndet redan effekt p ockupationssoldaternas moral?
- Absolut. Fler n 3.000 desertrer r redan knda. De sljer sina vapen och fr 400 amerikanska dollar kper de arabiska klder och fr hjlp att komma undan till Turkiet eller Jordanien. Runt 1700 av dem har frlorat frstndet, mnga skadade sig sjlva fr att f tervnda och 56 sjlvmord har rapporterats. Ockupanterna fruktar motstndet och deras kraft gr t till att skydda sig sjlva.

r det uteslutet att det av USA tillsatta Styrande rdet kan lyckas stabilisera situationen?
- Det r definitivt omjligt. Det blir mer och mer isolerat fr varje dag. De som deltar direkt i Styrande rdet mste skyddas av ockupationsmakten eftersom de utgr mltavlor fr motstndet. Men ven deras partier och de som har samrre med dem utestngs frn den sociala gemenskapen. Fr att ge ett exempel: I Falluja anslr motstndsrrelsen listor offentligt med namnen p samarbetsmn som frklaras laglsa. Mnga av dem uppvaktas av motstndsmn med en kista som de mste ppna framfr sina familjer. I den finns traditionella kvinnoklder och ett lppstift. I ett samhlle dr manlighet betyder mycket, r det den vrsta frdmjukelsen fr en man att bli framstlld som kvinna. Lppstiftet betyder att han prostituerat sig med fienden. Fr en shejk och hans familj vore det mer rofyllt att bli ddade. Inte ens p tre generationer kan hans familj bryta en sdan frdmjukelse.

- Ett annat tecken r att den bevpnade milisen, som i samarbete med USA brukade operera i de sdra och stra delarna, inte lngre visar sig offentligt. Idag kan man sl till en milisman tillhrande al-Hakims al-Badr eller al-Dawa och han skulle inte vga reagera. Om han gr det riskerar han bli ddad. Talabanis kurdiska peshmergakrigare vgar bara visa sig i de arabiska omrdena tillsammans med amerikanerna. Att komma dit ensamma, som de gjorde under ockupationens frsta mnader, skulle vara fr farligt fr dem.

- Men ven det samarbetande Muslimska Brdraskapet och tillhrande partier har stora problem. Och det faktum att vissa religisa ledare, bland dem ngra med hg stllning, ppet talade mot ockupationen visar vilken press de har p sig frn folket.

Men med oljeinkomsterna kan kanske en stor del av de allra fattigaste kpas?
- Fr att lyckas med det behver du sociala ntverk, en social pyramid fr att frdela tillgngarna. Men fr tillfllet verkar amerikanerna helt enkelt stjla vr olja. Det som eventuellt blir kvar gr rakt ner i fickorna p ett smalt skikt av samarbetsmn. Den otroliga girigheten hos bda hjlper andra sidan motstndet eftersom det radikaliserar mnniskor.

Frsker amerikanerna terinstta de jordgande klanledarna i sder som britterna p sin tid gjorde?
- Irak har de senaste decennierna genomgtt oterkalleliga frndringar. Frst och frmst har det blivit kraftigt urbaniserat och jordreformen brt de jordgande klanledarnas makt. Men sjlvklart kommer den extrema marknadsliberala ekonomi som ockupanterna ptvingar landet att f betydelse. Utan statligt skydd kommer bnderna inte att kunna fortstta, s spiralen med skulder och markvertagande kommer ter igng.

- Skerligen kommer frsk att gras att f oss till slavar igen, men jag betvivlar om klanledarna frmr terervra sina gamla positioner och drmed utgra viktiga delar fr en nykolonial regim.

r amerikanerna fortfarande vlkomna i Kurdistan?
- Tyvrr r det sant att de av USA:s allierade som har den starkaste frankringen r de kurdiska ledarna Barzani och Talabani. De utnyttjade situationen fr att f kontroll ver Kirkuk, som r en till majoriteten turkmensk stad, samt andra platser. Mnga araber har blivit utestngda, deras hus konfiskerade och nu bebodda av kurder med urskten att de drabbade r Saddam-lojalister. Men ven dr frndras situationen.

- ena sidan vxer en extremistisk islamistisk rrelse i de kurdiska bergen, som vgrar samrre med USA: Idag hller de fortfarande fast vi ider som att tv-apparater inte br tilltas. Men man kan vara sker p att med tiden, i takt med det vxande stdet de fr, kommer de att bli tvungna att anta mer realistiska sikter. andra sidan vxer ett moderat islamskt parti som ocks innefattar kurder fram i Kirkuk- och Mosul-omrdena, dr befolkningen r blandad bestende av araber, turkmener, kurder, kalder och andra. Vi hoppas att de kommer att samarbeta med den politiska motstndsfronten eller till och med bli en del av den.

Kan du utveckla din uppfattning om situationen i Kirkuk?
- Befolkningen i Kirkuk kommer inte att acceptera ett kurdiskt styre i staden. Den bestr av mnga nationaliteter och de kan bara leva tillsammans som jmlikar i ett fritt Irak som garanterar deras rttigheter. Det r till exempel inte acceptabelt att de flesta skyltar med arabisk text tagits bort, liksom mnga av de turkmenska. Amerikanerna har installerat ett helt oproportionerligt system med 'etnisk representation' som de kallar det, som i verkligheten koncentrerar makten till kurdiska fraktioner. Kurder, araber, turkmener och kalder har lika mnga platser.

- Men hur kan kalderna som bara bestr av tv eller tre procent av befolkningen, ges samma vikt som turkmener med ver 50 procent? Dessutom godtar varken turkmenerna eller araberna de som utsetts till deras representanter. Demonstrationen nyligen mot det amerikansk-kurdiska styret i Kirkuk r bara det frsta tecknet.

Men finns det inte en anledning till deras pro-amerikanska stndpunkt?
- Inget kan rttfrdiga ett sdant samarbete och i lngden kommer kurderna och kommunisterna att f betala ett hgt pris fr det - ven om det r fel att dma ett helt folk. Men mnga araber tnker p det sttet nr de kontrolleras och visiteras av kurdiska soldater under amerikanskt befl. andra sidan r det sant att ven den arabiska sidan har begtt misstag i det frflutna. Vi frmdde inte garantera dem de lika rttigheter som skulle ha gjort att de till fullo skulle kunna identifiera sig med Irak och knna sig som lojala irakier av kurdisk nationalitet.

Vad menar du nr du sger att kommunisterna kommer f betala fr sitt samarbete?
- Du mste komma ihg att Iraks kommunistparti (IKP) var en gng det verlgset starkaste partiet i Irak och formade en stor del av vra bsta nationella traditioner. Under ockupationens frsta mnader ville mnga tervnda till partiet och hade hga frvntningar. De visste inte vilket frfall IKP hade genomgtt under de mnga ren i exil. De hvdade att de var emot ockupationen. Fr de flesta av deras lokala sympatisrer blev det en chock att se dem medverka i Styrande rdet. Ingen kan frneka det. Deras kontor ligger i den grna zonen i Bagdad som skyddas av amerikanerna. Idag r de inget annat n en liten grupp intellektuella som tervnt fr att bygga vad de kallar ett 'civilt samhlle' t ockupanterna. P ett stt r de till och med vrre n ockupanterna.

- Amerikanerna r utlnningar, de frstr inget av vrt samhlle. De luras till och med av dem de betalar. Men kommunisterna har en gng varit irakier, de knner vrt folk och kan nd frrda dem. De ledde den hysteriska kampanjen mot det de kallar Baathpartiet, men kampanjen var egentligen riktad mot hela motstndsrrelsen. P samma stt som de nu frsker utplna motstndet, kommer de senare att utplnas av det segerrika folket. Ingen kommer att grta om en kollaboratr blir ddad ven om han kallar sig kommunist.

Vad r orsaken till sveket?
- Partiet var alltid beroende av Sovjet. De vgade inte ta egna beslut. Under Kassems tid kunde de ha tagit makten inom tv minuter. Men Moskva sa nej s de hll tyst. Nr Saddam tog makten samarbetade de helhjrtat med honom mot de vnsterorienterade Baathanhngarna och de anti-imperialistiska kommunisterna vilka sattes i fngelse eller ddades. De antog den styrande klassens livsstil och reste frn kongress till kongress och hll till p femstjrniga hotell. Det r inte en slump att deras ppna samarbete gr s lngt tillbaka som till 1991, d de stdde USA:s angrepp. S snart Sovjet kollapsat skte de upp den kvarvarande supermakten, USA. De bytte bara KGB mot CIA.

Men det finns oppositionella element inom partiet?
- Ja, men de har vanan att vnta. Sedan 1991 har vi uppmanat dem att agera emot partiet. Men de tror att ett mirakel ska ske och att de ska kunna ta makten ver partiet igen. Vilket ytterligare bevis kan de behva fr att se att partiet definitivt har gtt ver till imperialism? Kan det finnas ngot vrre n att stdja tv krig, embargot och ockupationen? Jag r rdd att de kommer att vnta i evighet.

Hur r det med IKP (centrala ledningen)?
- De r de enda som kan rdda kommunistpartiets stolta tradition. Redan p 60-talet motsatte de sig Moskvas linje att skapa ett socialistiskt enhetsparti med den nasseristiske president Arif enligt egyptisk modell. De tog till vapen 1967 och majoriteten av partimedlemmarna fljde dem, medan Centralkommittns majoritet senare skapade Nationella Fronten tillsammans med Saddam.

- P den tiden trffades vi i fngelserna. Bda grupperna, de anti-imperialistiska kommunisterna och vi vnsterorienterade Baathanhngare frlorade kampen. Men sedan dess uppskattar vi varandra och har haft samma syn i de viktiga frgorna. De frsvarade hemlandet 1991 och 2003, de kmpade mot embargot och nu bekmpar de de amerikanska ockupanterna. Trots att de har frsvagats kommer de snart att vara fler n det officiella IKP. Vi hoppas att de kommer kunna samla de sanna kommunisterna.

Vad tycker du om Arbetarnas Kommunistparti (AKP)?
- De har fullt std av USA och sionisterna. De r inte ett riktigt irakiskt parti. Den hr mrkliga sekten kan bara jmfras med de protestantiska missionrerna som fljer den amerikanska armen. De skymfar totalt vrt kulturella arv. De anser att engelska skulle bli landets officiella sprk. De attackerar och vill frstra folkets historia och kultur i ett lge d islam tjnar som identitet fr att bekmpa en utlndsk angripare. Vsterlnningar mste frst en sak: om irakiska kvinnor i massor tergr till att bra slja r det inte av konservativa eller reaktionra skl.

- Nyligen mtte jag en kvinnlig ingenjr som jag studerade tillsammans med fr fyrtio r sedan och som aldrig bar hijab, men som gjorde det nu. Jag frgade henne varfr och hon svarade att det helt enkelt var ett tecken p motstnd.

- Dessutom verkar AKP ha mycket pengar. De har radiostationer och till och med en lokal tv-station i sdra Irak. Rykten sger att de betalar sina gruppledare och aktivister och ger dem prestigefyllda godelar som satellittelefoner och bilar. Fr dem r motstndsrrelsen huvudfienden. ven om kommunism r en del av vr historia - och inte den smsta delen - s verkar AKP:s uppgift vara att frstra resterna av det hr arvet, tminstone den del som inte nnu kunnat frstras av IKP.

Artikeln r versatt och bearbetad av Proletren


Publicerad p www.fib.se 2004-12-31

Prenumerera p tidningen.

Fr allt material inom FiB/K:s ntutgva gller upphovsrttslagen.

« Tillbaka
  Br Sverige erknna folkmordet?
  Hjlp barnen p Haiti!
  To shoot an elephant
  Protestera mot kade insatser i Afghanistan
  Israel nekar lkare tillstnd att delta i konferens i Gaza
  Valet av Ahtisaari - en skandal
  Vad fr vi sga om Kurdistan?
  TERRORISTJAKTEN och RTTSSKERHETEN
  Sverige - det nya DDR
  Condoleezza Rice is a War Criminal
  Svensk vapenexport
  Nya numret
  Akademiker mot statlig kampanjhistoria
  Justerad FRA-lag kan rstas igenom ikvll!
  Satirarkivet
  Nu gller det Kosovo
  Ls IB-materialet i original
  Den havererade skolpolitiken
  Lambertz vill skrota TF
  Debatt om ktenskapet
  Oljeintressen militrregimens
  Vsterlndska medier frvrnger islambilden
  Jugoslavienkrigen r inte slut
  Stoppa utvisningarna till Afghanistan!
  Vstbodaskolan i graven! (demokratin ocks )
  Vad gr dom med Kambodja?
  Och vad hnde med Tobinskatten?
  Irak, Palestina och Afghanisatan r samma ockupation
  CIA om Kina, Indien och EU?
  Miljpartiet svnger om svenska trupper i Afghanista
  Nu kommer uppropet mot svensk trupp i Afghanistan
  Angreppen p kollektivavtalen
  Avtalet i Mecka
  Imperialistiska klimatfrndringar
  Ska vi dma Hitler efter vsterlandet eller vsterlandet efter Hitler?
  FiB satsar p satirbilder
  SR och SVT vill vara makten till lags
  Framtiden mrknar p Hornet
  A-kassan
  Ellsbergmte
  verilad rfil efter pistolhot skl fr avsked
  Slow Food, julmatens rtter och traditioner
  Hll tassarna borta frn tryckfrihetsfrordningen!
  FiB svarar Malm
  Sionismen r judisk nationalsocialism
  Svenska hjlparbetare brutalt attackerade av israeliska bosttare
  Hur kritisera Ryssland?
  Ngra rd till en utrikesminister frn Sverker strm
  Carl Bildt farligare n sina brudar!
  Tycker du att magdans r ett turkiskt nje?
  Back to basics!
  Grattis Fredrik!
  En annan Annan?
  Imperiets sista strid?
  r man antisemit om man frsvarar de palestinska flyktingarnas rtt att tervnda?
  Var och en som har, t honom skall varda givet
  11:e september ifrgasatt
  Konspirationer finns det gott om
  Lars Drake vs. Cecilia Wikstrm
  Valets icke- frgor
  Lraktiga ungliberaler
  Folkpartiet
  Besviken p Junilistan
  Var gr grnsen fr Israel?
  Pudelns krna
  Istllet fr B-52:ors bombmattor ver Gaza
  ppet brev TV4 Nyheterna och Rolf Porseryd
  Avskaffa skolans vrdegrund
  Kulturfront gav ut boken Kampuchea mellan tv krig
  JO-anmlan
  Malmkonferensen
  Manipulerade av Pol Pots leende
  En bjrntjnst gr ju ingen glad
  Pressmeddelande
  Svenskar och amerikaner under gemensamt befl i Afghanistan
  Den dr natten nr Olof Palme skts
  Fgelinfluensan har drabbat medierna
  M a a nidbilder av profeten Muhammed och yttrandefriheten
  FiB:s Mohamedteckning
  Sverige r med i Nato
  Upprop mot terroristlagarna
  Svenska r inte lagstadgat majoritetsprk
  Frste stupade svensken i USA:s krig
  KAN DET BLI VRRE?
  Hv bannlysningen av Ahmed Yusuf!
  Pinter har talat
  USA erknner anvndning av fosforvapen, men ...
  Nr tnker den svenska regeringen protestera mot USA:s anvndning av frbjudna vapen i Irak?
  Det r Bush som r terroristen
  Sukralos
  Stora journalistpriset till cynikern Skugge
  Ngra sanningens ord
  Drevet mot Pinter gr vidare
  Mutsnacket r en cover-up fr stlden av hela Irak
  Krigsprotester
  UNT om Pinter
  Tal av Harold Pinter
  Fredsmamman arresterad
  Bokmssan 2005
  SYMBOL FR TORTYREN I ABU GHRAIB
  r den italienska rttsapparaten mer oberoende n den svenska?
  Jan Myrdal skriver ppet brev
  Nej i Frankrike
  Sm och stora nyheter 2
  Stora och sm nyheter
  Norrland ska bli vningsomrde fr NATO
  Motstndet berttigat
  Detta r den sista intervjun med mannen som inte fick intervjuas
  Vnstern och den vite mannens brda
  DN tappar ansiktet
  FiB p bokmssan
  Vi borde alla f rsta i USA:s presidentval
  Professorns dmjuka svartmlning
  Jakubowski kackar i eget bo
  Militanta ideologer styr USA
  Krens bsta kvinna ...
  Forum fr diskussioner om samtiden; Bokmssan 2004
  Hur mnga barn har du ddat idag, Bush?
  Riggad debatt om sjukskrivningar
  Villkorat medborgarskap?
  Hemlig specialstyrka frn USA avvisade egyptier
  Sprickan i Ordfronts bestr
  Frbjuder vi lgner frlorar sanningen
  Vem betalar kalaset?
  Coltan
  DN ger mobben handen 11 augusti
  Mooretal
  Vetenskapsman vgrar delta i konferens i USA
  S krossas en kultur
  Till Ordfronts frlagschef
  'Henke' och Zlatan folkets hjltar
  Europas folk r Europafiender
  Nu har vi ftt ett rtt svar
  Efter plugget...
  Iraks frihet och Norges. Eller det styrande intresset
  Nationaldagen 6 juni
  Har Guillou fel om Gestilren?
  Narcoticosaurus Politicus - den utdda dinosaurien
  'FN och Brahimi r ingenting annat n USA:s politiska agenter'
  Rtten att f framfra dumheter
  En helig ko ska slaktas
  ... and stripes
  Utarmat uran Skammens metall
  Terrorns regler
  En gngbar klassiker
  Krv frihet nu, Gran Persson!
  Brev till Gertrud strm
  Allting r relativt. Eller. Vi mste vara tacksamma fr G W Bush
  Front? Visst!
  Historisk front
  Mot den styrda okunnigheten
  Vra sinnens mur
  Sverige talar med kluven tunga
  Kriget mot terrorn kan vinnas enkelt
  'Vi tnker befria Irak och Palestina'
  Vad menas med demokrati?
  ... och den frtalade arbetarklassen
  CNN lyckats filma bombexplosionen i Karbala?
  Hedemoras ledande v-politiker avgr
  Svensk ambassadr till Irak
  Ett upptriktat tack
  Ja till folkstyre. Nej till EU-parlamentet.
  Visst r kiplingepigonerna intressanta!
  Palestinier r ocks mnniskor
  USA-planer p ett uppdelat Irak fr kad kontroll
  Inget avsljande!
  Vilket gng, Persson!
  r du en av de utvalda kalkonerna?
  Demonisering driver vldet
  OM ...
  Vad de inte vill att du skall veta
  Tro inte fr mycket p FN!
  Ur nusvensk ordlista
  Katastrof fr skolan
  Kvinnornas krav mts av mordhot
  En mur skapar bara fler problem
  Drick med Dickens i jul!
  Tillvxt fr hela folket
  Grna fredsstyrka men inte under USA
  Saddam Hussein bakom galler
  Tv stater eller en gemensam?
  Om ockupationsvnster
  Vi vgrar demonisera
  En grundlag som kan ena landet
  Ni sviker vrlden, frfattare!
  Det r bara att huka och hoppas p glmskan
  Mrklig jurdik i Haag
  Tlje Tokar fixar akuten
  Inte en man till USA:s krig
  Allt gr igen
  Muslimer demoniseras precis som judarna
  ATT HYFSA SAMHLLSDEBATTEN. Professor Hagtvet till exempel.
  Grovt felaktigt!
  De har en skruv ls - och nu tar dom makten!
  Om Jan Guillou har rtt
  Stngslet krnker folkrtten
  Ska USA f slja ut hela Irak?
  Fredsljusen har tnts
  LO kvver iddebatt efter kritiska utspel
  Kan dessa frebygga folkmord?
  Befrielsen som blev en en katastrof
  Kollektivtrafiken bolagiseras medan vnsterpartiet ser p
  Vi mste hjlpas t
  Vad r tillvxtens ml?
  Connex anstllde svartarbetare - men sprrvakten som avsljade angrips
  Arabvrldens importerade antisemitism
  Som den feta hinnan p en kallnande soppa
  'Jag bad honom fortstta leva'
  USA ut ur Irak!
  Trtta generaliseringar spr bara p misstron
  Gr rent hus i kyrkan!
  Judisk rasism eller demokrati
  Frbud mot huvudduk i Tyskland
  Olyckskorparna fick rtt
  Fler dda med snkt alkoholskatt
  Ockuperat land i kaos
  Unioner r inte bra
  Engd Ahlmark frskrcker
  I uppror mot maktens perspektiv
  Besken p hemsidan kar!
  Izvestija om svensk omrstning
  Sveriges orttvisa skatteutveckling
  Gllde det demokratin?
  Guillou i SVT Morgon
  Folket sa nej till verheten
  PO Enquist i Expressen 9/9
  EMU kommer att brytas upp
  Frsvara yttrandefriheten
  Jan Guillou och den bistra verkligheten
  Ideologiserad historieundervisning
  Nordirland har blivit fredligare utan Euro
  Folket i Bild sger nej till EMU
  Ett nej r bra fr demokratin
  Nej till idrottsutbyte med ockupationsmakten Israel !
  Finlands erfarenheter av EMU
  Krackelerar EU?
  Persson och EMU
  Avsljande kindpuss
  Ja-sidan bjd senildementa p trta
  Hellre rrlig valuta n rrlig befolkning
  Uppska och frstra - andra etappen i USA:s krig i Irak
  Metall stoppar nej-sidan
  r EU ett fredsprojekt?
  Om Kinas samhllssystem och klassfrhllanden
  Lgner, lgner, lgner
  Lt oss inte glmma Rolf Ekus
  'Nejsgarna sviker global solidaritet'
Kultur allts!
Bildkonst och
Sett, lst, hrt
Krnikor och Bloggar

Denna avdlening rymmer den breda fran i vrt kulturmaterial
Bl a:
Poesi
Litteratur
Bokrecensioner
epost

  

STÖD
LAVAL-
KAMPANJEN!

 

www.bonton.se

 Köp våra märken!

Upprop för att behålla Tryckfrihets-förordningen
i Sverige 
 
 

Köp broschyren!

Kulturtips!
Ta gärna en titt på några andra tidskrifter som kan vara av värde. Exempelvis
Guardian Weekly, Kuba, Manaoch Värmländsk Kultur.

i samarbete med
tidningsbutiken.se