Till startsidan
 
 
Skriv ditt s÷kord i fńltet nedan.
  
  Hem     F÷r en folkets kultur     FiB i landet     Tidningen/arkiv     Studier  

Nicolaus Lundius — en samisk 1600-talsintellektuell

Av OLOF RYDSTRÖM

Till de moderna myterna om samerna hör påståendet att de inte skulle ha någon skriven historia. Det är inte sant. Det har funnits skrivande samiska intellektuella i över 350 år. Redan 1619 grundades den första samiska skolan. Samma år gavs de första böckerna ut på samiska språket. Den samiska kulturen är rik på bra författare som visar att en folklig kultur och författande inte är någon motsättning.
    Nicolaus Lundius växte upp i ett samiskt akademikerhem under mitten av 1600-talet. Hans far, Andreas Petri Lundius, blev pastor i Arvidsjaur 1640. Den förste samiske prästen. Fadern lär dock ha avskedats från tjänsten, anklagad för att ha begått hor. Denne flyttade sedan till Nasafjäll och den nyupptäckta silverfyndigheten. Han försörjde sig bl a som tolk i Lule lappmark. Det var om denna silverbrytning som riksrådet Carl Bonde år 1635 skrev till Axel Oxenstierna att han hyste stora förhoppningar. Carl Bonde jämförde Sameland med andra länders kolonier:

"… enn sådann ymnighet aff mallm, som seies varra några mill lånngt, och slät inngenn skogh på 6 Lappiske millar; enndock malmen låtter sigh brytta uthann eldh iblandh /…/ Mann hoppas här, näst Gudz tillhiälp så skall dät blifua dee Svänskas Wästindienn…" 1)

Nicolaus Lundius föddes troligen i Nasafjäll. I brytningen mellan det traditionella och det nya samiska levnadsmönstret. I gränslandet mellan akademikerfamilj och arbetarklass och med kunskaper om både samiska och svenska förhållanden. Lundius kom till Uppsala 1674 och gav då professor Johannes Schefferus en beskrivning av sin uppväxtmiljö kallad "Descriptio Lapponiae" — "Beskrivning av Sameland" 2. Schefferus hade året innan gett ut den klassiska sameskildringen "Lapponia" och blev nu mycket imponerad.
    Texten är skriven på svenska, men innehåller även uttryck på både samiska och latin. Lundius skämdes inte för sin samiska bakgrund och var stolt över sin bildning. Professor Schefferus tillmätte beskrivningen så stort värde att han gjorde marginalanteckningar som tillägg i sin redan färdiga bok. Dessa anteckningar brukar tas med när moderna utgåvor av "Lapponia" trycks. Lundius text är både spännande och rolig, men tyvärr nästan helt okänd utanför forskarkretsar.

Historien ur ett samiskt perspektiv
Lundius bok "Beskrivning av Sameland" tillhör guldklimparna i den samiska litteraturen. Den ska vara en beskrivning över förhållanden i Sameland. Men texten rymmer mycket mer. När t ex Lundius råkar läsa en författare som skrivit något nedsättande om samer; blir han skitsur: 

"Emedan jag eij finner wara beskrifuin om lapparnes öron så hafwa de stora öron wuxsen långd ifrån huuudet swart aff rök men i det at Johannes Torneus beskrifwer alla lappar wara skorffuot det ähr conta rerum och kan eij wara bewiserlig, eij heller hafwa de mycket löss i sinne huuod utan i kledher, besynnerligh gångh kläder men dåck utletta de eij som åftast löss af sine kläder; Och om winteren lägga de sina kläder på marcken när som kalt är att ihiäl frysa." 3)

Särskilt underbar är skildringen av den samiska skolan och därmed en av de första intellektuella samiska miljöerna. Ibland kunde det hända olyckor av det mer ovanliga slaget. Nicolaus Lundius ger en mycket målande bild av förloppet:

"Det var en lappdiäken i Uhmå lappSchola, effter han där ifrån kommit hafwer åt af samma rot blef han straxt tokoker /…/ och låpp så i skogen ifrån första böndagan till den sidsta och icke förtärde det ringesta, utan i medlertid kom han till ett ställe som lapparna hade tårr fisk, blifwer han frälst, och och begynte så besinna sig: när han blef god sade han sig hafwa kommit öfwer 9 älfwor och icke wiste huru han öfwer dem kommit hafwer:" 4)

Jag tillåter mig en personlig reflektion: Vissa författare betyder mer än andra. De ändrar hela ens sätt att se på verkligheten. En sådan författare är just Nicolaus Lundius. Låt mig illustrera detta genom ett konkret exempel: Hur ser vi på Sameland och den samiska kulturen? I mitten av 1600-talet hade Sverige varit protestantiskt under mer än hundra år. Men ändå pågick en katolsk mission genom Jesuiten Johan Ferdinand Körnigh, vilken så sent som 1659-60 omvände samer till Katolicismen. 5) 
    Men var inte den katolska missionen ett tafatt och misslyckat försök av en desperat Katolsk Kyrka? Var det en liten grupp katolska entusiaster; vars resultat rann ut i sanden? Nej, en välutbildad protestantisk same som Nicolaus Lundius kände förhållandet bättre än någon annan. Han skriver:

"Lapparna de tillbedia också Maria som jag och det hördt hafwer med mine egna öron, att om de falla säja de hielp Maria, eller när som de undra på något ting då korssa de sig och säja hielp Maria, (: heter på deras tungomål wecket Maria) så mycket sagdt hielp Maria:" 6)

När Sverige började sin protestantiska mission i Sameland hade således många samer redan konverterat till Katolicismen. Bilden av att Sverige kristnade det samiska hednafolket bryts sönder. Genom att läsa Lundius kan man få ett helt nytt perspektiv på Sveriges historia.

Varför okänd?
Men hur kommer det sig att Lundius är nästan helt okänd utanför forskarkretsar? För att kunna besvara den frågan måste man ha klart för sig dels hur Lundius har beskrivits historiskt och dels vilket intellektuellt klimat som rått i Sverige. 1905 kunde K B Wiklund beskriva Lundius text:

"… författarens stil är så oredig ock oodlad, att det ofta visat sig svårt att sammanföra hans satser till ordnade meningar ock utsätta punkter…" 7)

Den nästan 100 år gamla kommentaren blir närmast komisk idag, när hans egen stavning framstår som gammalmodig. Visa mig den 1600-talsförfattare som skrev perfekt modern svenska…
    Men av ännu större betydelse för att Lundius blivit okänd är det kulturklimat som dominerat den svenska debatten. Det anses inte höra till allmänbildningen att känna till samiska författare. En statlig utredning om samernas kultur lyckades t o m blanda ihop Nicolaus Lundius med en annan samisk 1600-talsförfattare 8). Det är i denna torftiga intellektuella svenska miljö som Lundius förblivit bortglömd under mer än 300 år. Detta exempel visar att det inte räcker med välvilja. Det räcker inte ens med insikten om att en folkgrupp förtrycks. Man måste veta vad man skriver om och vara uppriktigt intresserad.
    Men hur gick det då för Nicolaus Lundius och hand färgstarke pappa? Enligt de knappa uppgifterna blev Nicolaus Lundius far, Andreas Petri Lundius, slutligen predikant i Jokkmokk och dog 1665. Nicolaus Lundius blev klockare, också det i Jokkmokk 9).
    Det är naturligtvis en skandal att Nicolaus Lundius bok Beskrivning av Sameland inte finns utgiven annat än i små forskarutgåvor och som spridda citat i nyutgåvor av Schefferus bok Lapponia 10). Visst kan det vara litet jobbigt med 1600-talssvenskan i början, men det brukar lossna efter någon sida. Och Lundius sköna formuleringskonst och syrliga kommentarer gör det mödan värt.
_______________________
Referenser:

(1) Carl Bondes brev till Axel Oxenstierna 1635 ur Sverker Sörlin "Framtidslandet", 1988, sid 30.

(2) Många tror att namnet Sameland är en modern konstruktion, men så är inte fallet. När Abraham Hülphers på 1780-talet skrev bokverket "Beskrifning öfwer Norrland", så visste han vad området egentligen hette: "Lapparna hafwa från urminnes tid wistats I de närmast fjällen belägne trakter, hwilka under namn af Lappmarker fått 7 särskilde fördelningar /…/ som af detta folkslag, på deras språk kallas Sameland eller Sameladde; och är blifwit brakte under Sweriges Crono i 13 saeculo." Citatet är hämtat ur Abraham Hülphers "Samlingar till en Beskrifning öfwer Norrland — Medelpad 1771 — Ångermanland 1780", nyutgåva 1985, sid 322.

(3) Nicolaus Lundius "Descriptio Lapponiae", sid 26, ur Phebe Fjellströms (företal) och Israel Ruongs (efterskrift) forskarsamling av texter: "Berättelser om samerna i 1600-talets Sverige", 1983. (Sidnumreringen är individuell för varje text i textsamlingen)

(4) A a sid 28

(5) Bo Lundmark "Samernas förkristna religion och samemissionen" ur Lars Svonni (red) "Samerna — ett folk i fyra länder", 1974, sid 80.

(6) A a sid 15

(7) K B Wiklunds förord från 1905 till A a

(8) Den statliga utredningen SOU 1975:99 "Samerna i Sverige — stöd åt språk och kultur", sid 45: Nicolaus Lundius var student och Olof Sirma var präst — inte tvärtom.

(9) Sten Henrysson "Lappmarkens präster, ursprung, arbetsuppgifter och levnadsvillkor" ur Sten Henrysson (red och huvudförf) "Samer, präster och skolmästare — Ett kulturellt perspektiv på samernas och övre Norrlands historia", Centrum för arktisk forskning , Umeå universitet, Rapport nr 23, 1993, sid 86 (enligt Bygdéns Herdaminne).

(10) Jämför Johannes Schefferus "Lappland", nyutgåva 1956, sid 154.



Publicerad pň www.fib.se 2007-02-24

Prenumerera pň tidningen.

F÷r allt material inom FiB/K:s nńtutgňva gńller upphovsrńttslagen.

« Tillbaka
  Sńllskap f÷r ungersk litteratur i Sverige
  LO:s kulturpris 2008 till David Eriksson
  Hans namn ńr Mats Odell
  Vass viskvńll med Wiehe
  Enander 2007-09-06
  Enander 2007-03-19
  Enander 2007-03-12
  Enander 2007-03-07
  Enander 2007-02-22
  Konsten berńttar ingenting
  Enander 2007-02-03
  Cissi och Erika till Memphis
  Arbetarlitteraturen i Eskilstuna
  Enander 2007-01-31
  Bekńmpa elitdesignen!
  Mediakritisk jńttekonferens i Memphis
  Malms tjńnande ohederlighet
  Israel Shamir svarar Malm
  Kjell Berglund d÷d
  Vilka fňr vara med i Sverige idag?
  Hederbergs eller Myrdals heder?
  Du mň icke skratta, icke lńsa, icke visa dig pň den styva linan
  Per Svensson i Expressen
  Lasse Wilhelmssons svar till Andreas Malm
  Lńnge leve Arbetaren!
  Vňr kultur - en folkets kultur
  Klassperspektivet pň vńg tillbaka i litteraturen
  Flamman fyller 100
  Enander 2006-10-29
  Enander 2006-10-27
  Enander 2006-10-21
  Rune skaldar
  Ali Roos (smakprov)
  Norrlńndska f÷rfattarsńllskapet byter namn
  Enander 2006-10-18
  Enander 2006-10-10
  Enander 2006-10-07
  Enander 2006-9-10
  Enander 2006-08-27
  Enander 2006-08-16
  Enander 2006-07-05
  Enander 2006-07-01
  Enander 2006-06-28
  Enander 2006-06-21
  Enander 2006-06-19
  Enander 2006-06-18
  Omvńnd Fńlldinare?
  Sparvh÷kar och svarta antiloper
  Enander 2006-06-05
  Enander 2006-05-31
  Enander 2006-05-28
  Enander 2006-05-23
  Enander 2006-05-18
  Enander 2006-05-16
  Bland tattare och rasbiologer
  I patriarkens undermedvetna
  Tjernobyl I-III
  Heml÷s familj
  Enander 2006-04-11
  Enander 2006-03-01
  Enander 2006-04-06
  Enander 2006-04-05
  Fredsvńnner och fridst÷rare
  Minaret
  Olaglig mur
  Kvasivetenskaplig renńssans
  Norge 9 april
  Kamp mot terrorismen och mot fňgelinfluensan!
  Tvň vńdjanden om hjńlp att komma vidare
  Enander 2006-02-28
  Enander 2006-02-27
  Tlaxcala har f÷tts!
  Enander 2006-02-19
  Aleida Guevara bes÷kte G÷teborg
  Enander 2006-02-06
  Fler dikter om Bj÷rn Afzelius
  Barnrikehusen Myrdalsungarna s÷der om s÷der
  Enander 2006-01-18
  Minnesord ÷ver f÷rlńggaren Kalle Hńgglund
  Frňn Kalle Hńgglunds begravning
  Ordfrontsaffńr II
  Vem vňgar tńmja vargar?
  Enander 2005-12-16
  Enander 2005-12-15
  Enander 2005-12-14
  Enander 2005-12-13
  Talande stńrkkragens mest framtrńdande r÷ster ...
  Kjell Eriksson fňr LundeQ:s litteraturpris 2005
  Enander 2005-12-05
  De Nios julpengar till Omar
  Herrskap och tjńnstefolk
  Brun s÷rja
  En spelmans jordafńrd
  A som i Ahmed, ADHD och Attention
  Karl Ístman - tal okt 2003
  H÷gre forskning fram÷ver
  Du talar till oss Omar
  KvastHilda
Kultur alltsň!
Bildkonst och
Sett, lńst, h÷rt
Kr÷nikor och Bloggar

Denna avdlening rymmer den breda fňran i vňrt kulturmaterial
Bl a:
Poesi
Litteratur
Bokrecensioner
epost

  

STÖD
LAVAL-
KAMPANJEN!

 

www.bonton.se

 Köp våra märken!

Upprop för att behålla Tryckfrihets-förordningen
i Sverige 
 
 

Köp broschyren!

Kulturtips!
Ta gärna en titt på några andra tidskrifter som kan vara av värde. Exempelvis
Guardian Weekly, Kuba, Manaoch Värmländsk Kultur.

i samarbete med
tidningsbutiken.se