Till startsidan
 
 
Skriv ditt sökord i fältet nedan.
  
  Hem     För en folkets kultur     FiB i landet     Tidningen/arkiv     Studier  

Förord

 

Säpos razzia mot Folke i Bilds redaktion den 22 oktober 1973  

Det har länge behövts en skrift som beskriver Folket i Bild/Kulturfronts historia. Skälet är att de som söker sig till Folket i Bild ska kunna informera sig om varför tidningen startades, vad våra tre paroller står för och vilka skeenden som format tidningen och föreningen. Människor över 40 års ålder frågar ofta förvånat: »Finns ni fortfarande kvar?« De yngre känner inte till oss.
    Det är viktigt att påpeka att den historiska resumé som Tom Carlson skrivit inte är föreningens officiella. En sådan officiell historia, som en tänkt historiekommission inom före-ningen – med omröstningar om innehållet – skulle ta fram, är en omöjlighet. Toms version är hans personliga. Han har deltagit i FiB/K:s arbete sedan början av 1970-¬talet och har bland annat varit föreningens ordförande och tidningens ansvariga utgivare under två perioder, 1979 till 1982 och senast 2000 till 2003. Han har därför goda möjligheter att beskriva Folket i Bilds utveckling.
    FiB/K är en unik tidning som inte tar emot statsbidrag utan står på egna ben. Utan detta oberoende skulle tidningen ha upphört för länge sedan. Genom att förlita oss på medlem-marnas och läsarnas ekonomiska och politiska stöd har vi överlevt och fortsatt spela en roll i den offentliga debatten.
    Ända sedan provnumret hösten 1971 har tidningen varit kontroversiell. Folket i Bild/Kulturfront har haft politisk och kulturell betydelse i vårt land – har gjort skillnad. Inte bara genom avslöjandet av den kanske största skandalen i svensk nutidshistoria – det som kom att kallas IB-affären – utan också genom att med framgång driva kampanjer mot odemokratiska grundlagsförändringar och drogliberalism, gjort äldre arbetarförfattare och radikala författare tillgängliga för nya läsare – och mycket mera.
    I år, 2007, när detta skrives utmärker sig Folket i Bild/Kulturfront bland annat genom vårt skarpa ställningsta-gande mot Förenta Staternas blodiga och kriminella eröv-ringskrig i Irak och Afghanistan. Föreningen har också på årsstämman i våras beslutat att driva en kampanj för att Sverige ska ta hem sina soldater från Afghanistan.

Kenneth Lundgren
Ordförande
Folket i Bild/Kulturfront

_________________________________________
En tidning styrd av medlemmarna
Första numret av Folket i Bild/Kulturfront kom ut 1972. Tidningen hade grundats i spåren av det radikala uppvaknandet och utbildningsexplosionen under 1960-talet. Kritiska filmare och författare angrepps hårt av makthavarna och yttrandefri-heten hade satts under press. Mot den bakgrunden växte planerna på en radikal, oberoende kulturfront fram i början av 1970-talet.

Rekordåren
Efter att ha klarat sig oskatt ur andra världskriget genomgick Sverige en kraftig ekonomisk utveckling under 1950- och 60-talen. Det korporativa samarbetet mellan arbetsgivare och fackföreningsrörelsen (Saltsjöbadsandan) hade inneburit förbättrat välstånd för stora grupper av det svenska folket. Den ekonomiska utvecklingen hade dock sitt pris i form av utarmning av glesbygden, ohämmad tillväxt av några stor-stadsregioner med sikte på en svensk anslutning till EEC (föregångare till EU), förstörelse av stadskärnor, massbilism, kommunsammanslagningar och urholkad demokrati. 
    Internationellt hade en rad självständiga stater sett dagens ljus i Afrika och Asien. Ur koloniernas frigörelse föddes den alliansfria rörelsen. Vietnamkriget ledde till att de tidigare varma sympatierna för USA i vårt land försvagades. Svenska politiker och företag såg nya marknader i den tredje världen.

Sprickorna i Folkhemsfasaden
I Sverige kunde de stora 40-talskullarna av barn gå vidare till en hög—re utbildning som tidigare bara varit förunnat ett fåtal privilegierade. 1968 exploderade protesterna mot en alltmer industrialiserad högskola i den så kallade studentrevolten. Året efter, 1969, gick gruvarbetarna i Malmfälten ut i en långvarig strejk. Att motparten i konflikten var en statlig ar-betsgivare (LKAB) var ett hårt slag mot socialdemokratin och fackföreningsrörelsen. 
    Många intellektuella, som Sara Lidman (Gruva), Sven Lindqvist (Myten om Wu Tao-tzu), Jan Myrdal (Friställde Andersson, Rapport från kinesisk by) och Göran Palm (En orättvis betraktelse, Indoktrineringen i Sverige) spelade en betydelsefull roll i uppvaknandet. Filmer som Myglaren och Rekordåren angreps hårt av makthavarna och yttrandefrihe-ten sattes under press.  
 

Strejkande gruvarbetare på möte i Kiruna 1970  

    Mot den bakgrunden växte planerna på en radikal, obero-ende kulturfront fram i början av 1970-talet. Ur diskussioner-na kring bland annat Folkets Teater väcktes så tanken på en tidning. Till en början var namnet Kulturfront, efter en antifa-scistisk tidning på 1930-talet. Tanken var dock inte att skapa ännu en kulturtidskrift. Sådana — som Ord & Bild och BLM — fanns redan. När det visade sig att namnet var ledigt ansökte därför initiativ¬tagaren Jan Myrdal om utgivningsbevis för Folket i Bild. Föregångaren gamla Folket i Bild — en gång i tiden startad av Karl Kihlbom — hade bjudit på »god läsning« för de breda folklagren i form av reportage, foton och novel-ler med många av Sveriges främsta författare, illustratörer och fotografer. Tidningens ombud på arbetsplatser runtom i landet sålde också böcker ur tidningens litterära bibliotek, FiB:s bokklubb. 1963 såldes tidningen till Bonnierkoncernen som efter en kort tid gjorde om den till FiB/Aktuellt, en av de första »herrtidningarna« i landet. 
    Det första numret av Folket i Bild/Kulturfront, som blev den nya tidning¬ens namn, kom 1972. Tidningen som gavs ut var fjortonde dag innehöll veckopressens vanligaste bestånds¬delar: reportage, noveller, foton, illustrationer, korsord och barnsida. Målet var att skapa en masspridd populärtidning. En anställd redaktion svarade för det dagliga arbetet med tid-ningen. Till skillnad mot andra, ideella tidningar betalades för publicerat material. Därtill fanns anställda för ekonomi, distri-bution och organisation. Tidigare misslyckade försök att starta »oberoende« tid-ningar hade visat att arbetsformerna var viktiga.
    »Det är noggrannhet och omsorg i det organisatoriska uppbygget som garanterar att vi skapar en tidning som inte är beroende av den ena eller andra individen och som inte faller samman inför motgångarna och som inte seglar i väg när det blåser upp.« (»Rapport till konstituerande stämman 6/11-1971«. Jan Myrdal. Skriftställning 4. 1973.) 
 

Ur solidaritetsarbetet med Vietnam växte bl.a Folket i Bild/Kulturfront  

    Lärdomarna från hur gamla Folket i Bild såldes över huvudena på arbetsplatsombuden visade också att tidningen mås-te vara ordentligt förankrad. Folket i Bild/Kulturfront skulle inte vara journaliststyrd utan ägas av en förening, där alla som stödjer dess inriktning kan vara medlemmar och ingå i dess styrelse och redaktionskommitté. Föreningens ordförande är alltsedan starten också tidningens ansvarige utgivare. 
    Föreningen som äger tidningen är uppbyggd av lokalav-delningar och arbetsgrupper. På årsstämman fattar repre-sentanter för dessa de grundläggande besluten för förening och tidning. Alla medlemmar har närvaro- och yttranderätt på stämman. Den representativa organisationsformen garante-rade att besluten är förankrade i föreningen. Eftersom före-ningen förvaltar stora tillgångar åt medlemmar och prenume-ranter har det också varit viktigt att välja en styrelse. Förtro-ende kräver ansvarstagande.   
    Lokalavdelningar och arbetsgrupper, som mest på drygt 100 platser i vårt land, säljer och diskuterar tidningen, ordnar teaterföreställningar, möten och andra kulturevenemang. IB-året 1973 hade tidningen en såld medelupplaga på drygt 42 000 exemplar per nummer, varav drygt 18 000 prenumeran-ter. Antalet prenumeranter nådde som mest 1979 över 19 300. Antalet betalande medlemmar i föreningen pendlade under hela 1970-talet omkring 2 500.

Plattformen
Folket i Bild/Kulturfront är ingen socialistisk tidning. Den politiska plattformen för tidningen och föreningen utgörs av tre paroller:

• Försvar för yttrande- och tryckfriheten
• För en folkets kultur
• Antiimperialism

Försvar för yttrande- och tryckfriheten
Parollen innebär ett försvar för den traditionella tryckfriheten som den uttrycktes i 1949 års Tryckfrihetsförordning, med utgivarens ensamansvar och förbud mot förhandscensur. Men där ryms också ett arbete mot statens och den ekono-miska maktens försök att på olika vägar inskränka den reella yttrandefriheten. Ett reportage i tidningens första nummer handlade således om en arbetsgivares försök att tysta de anställda på en arbetsplats. 
    Försvar för yttrande- och tryckfriheten betyder inte att re-daktionen publicerar allt som skickas in till tidningen. Det vore omöjligt. Men det betyder ett försvar för allas — även, och kanske främst, meningsmotståndarnas — yttrandefrihet. Det senare är en uppgift som vuxit i betydelse under de år som tidningen funnits.

För en folkets kultur
Tanken bakom denna paroll är att alla samhällen, vare sig de kallar sig socialistiska, demokratiska eller islamistiska, präglas av motsättningen mellan styrande och styrda, över-het och underordnade, folket och herrarna. I denna grund-läggande konflikten vill Folket i Bild stå på folkets sida.
    Men det bygger också på övertygelsen att de tankemöns-ter som råder i ett samhälle präglar oss alla och håller oss fast i våra uppfattningar. Arbetet för en folkets kultur är därför en kamp om tänkandet i samhället. Detta har varit tidningens framåtsyftande uppgift, som gett tidningen dess karaktär och existensberättigande.
 

IB-avslöjaren Jan Guillou, Marina Stagh, vid frigivningen ur häktet mars 1974. Foti: Per Björn.  

    Tidningen gjorde tidigt äldre arbetarförfattare och radikala författare tillgängliga för en ny generation läsare. Artikelserien Våra författare liksom annat material ur tidningen gavs även ut i bokform. 
    Vid sidan av det direkta arbetet med tidningen har lokalavdelningarna varit aktiva med författaraftnar, utställning-ar och andra kulturarrangemang.
    En viktig uppgift var tidigt att ge plats för oetablerade skri-benter, fotografer och illustratörer, något som ibland uttryck-tes under mottot att »låta två [etablerade] dra en tredje [oetablerad]«.

Antiimperialism
Den tredje parollen innebär ett ställningstagande för alla staters rätt att själva bestämma sitt öde, mot imperier och stormaktsdominans. När tidningen startade var den viktigas-te uppgiften att USA skulle lämna Vietnam. Under 1980-talet var tidningen och föreningen aktiva i motståndet mot Sovjet-unionens ockupation av Afghanistan. I dag gäller det kam-pen mot USA:s krig i Irak och Afghanistan.

Oberoende
För att säkerställa tidningens oberoende tar Folket i Bild/Kulturfront inte statligt tidskriftsstöd. Tidningen, som grundades med hopsamlade medel, står på egna ben. Till en början avstod tidningen också från annonser, vilket dock ändrades i början av det ekonomiskt kärva 1980-¬talet, när annonser för bland annat bokförlag och antikvariat fick visst utrymme i tidningen.

IB-affären
Tidningens stora eldprov kom under IB-affären 1973. Efter ett omfattande journalistiskt arbete kunde Folket i Bild av-slöja en utomlaglig underrättelsetjänst i vårt land, Informa-tionsbyrån (IB), med förgreningar in i socialdemokratin, fackföreningsrörelsen och militärmakten. Avslöjandena ledde till att tidningens reportrar (Jan Guillou och Peter Bratt) och källa dömdes för spioneri, bl.a. genom att tryckfrihetslagstiftningen kringgicks. IB-affären har
 

Foto: Ann-Kristin Eek  

kastat sin skugga över svensk politik under hela senare delen av 1900-talet. Avslöjandet av IB var just en sån fråga som tidningen bildats för. Men det tog lång tid för tidningen och föreningen att återhämta sig efter den kraftmätningen. 

Konflikter och osäkerhet
Efter USA:s nederlag i Vietnam följde en tid av omfattande diskussioner kring innebörden av den antiimperialistiska parollen. Till tioårsminnet av Sovjetunionens ockupation av Tjeckoslovakien tog så Folket i Bild 1978 initiativ till möten och demonstrationer. Arbetet mot den sovjetiska ockupatio-nen liksom stödet för yttrandefriheten och den oppositionella kulturen i Tjeckoslovakien präglade tidningen och föreningen under flera år.  
 

"Löntagarfonder helknäppt". Företagareförbundets badpatrull, 1982. Foto: Calle Brobäck  

    Det sena 70-talet blev en turbulent tid där Vietnams in-marsch i Kampuchea och Kinas angrepp mot Vietnam ställ-de många begrepp på huvudet för dem som engagerat sig i arbetet mot USA:s krig i Vietnam. Fortsatta konflikter kring tidningens inriktning och arbetsformer ledde fram till en ex-trastämma hösten 1979. Tidningen fick därefter en tydligare inriktning på det antiimperialistiska arbetet. Kampen mot Sovjetunionens ockupation av Afghanistan (1979) blev den viktigaste uppgiften, vilket återspeglades i opinionsbildning och en lång rad reportage i tidningen.

 

Namninsamling mot svenska soldater i Afghanistan 2007. Foto: Eva Wernlid.  

Motoffensiv och nedgång
1970-talet hade, i spåren av den stora gruvstrejken, varit en period av framgångar för det arbetande folket, inte minst inom arbetslivet med en rad lagar som minskade arbetsgi-varnas tidigare oinskränkta makt att leda och fördela arbetet.
    De ekonomiska makthavarna inom SAF (föregångaren till Svenskt Näringsliv) hade inte stillatigande åsett maktför-skjutningen. En motoffensiv inleddes tidigt och kunde skörda stora framgångar under 1980-talet, i linje med en tidsanda som internationellt präglades av Thatchers antifackliga och Reagans nyliberalt ekonomiska politik.
    Det var en satsa-på-dig-själv-mentalitet inför vilken Folket i Bild många gånger stod sig slätt. Nyrekryteringen till föreningen var närmast obefintlig, aktiva troppade av efter hand, många tog del i andra verksamheter, inte minst inom det lokala kulturlivet. De ekonomiska kriserna duggade tätt för tidningen i takt med att upplagan sjönk. Antalet anställda minskade. Konstlotterier, insamlingar och bildandet av ett kommanditbolag gav andrum och behövligt kapital.
    Trots en kvalitativt framgångsrik satsning på fotografi och bildjournalistik under 1980-talets senare hälft fortsatte tillba-kagången för tidningen och efter en misslyckad insamling tvingades det bolag som gett ut tidningen till konkurs hösten 1990. Många medarbetare gick miste om sina honorar. Tid-ningen räddades dock kvar genom att föreningen ägde ut-givningsbeviset. 
    Nedgången fortsatte under 1990-talet, antalet aktiva och lokalavdelningar reducerades till ett minimum. Inför decenni-ets stora politiska fråga, folkomröstningen om en svensk anslutning till EU, valde föreningen att inte ta ställning. Ett beslut som i efterhand har kritiserats. År av ekonomisk och administrativ oreda följde.

Återkomst
Organisationen visade sig dock seglivad. När USA och Nato inledde sina bombningar av Serbien 1999 strömmade gamla och nya aktiva åter till. De föreningsdemokratiska arbetsfor-merna återupprättades och ekonomin bringades i balans. Tidningen tog ställning mot en svensk anslutning till EMU inför folkomröstningen 2003. Efterspelet till attackerna den 11 september förde åter upp den antiimperialistiska kampen på dagordningen. Folket i Bild deltar, både som tidning och organisation, aktivt i arbetet mot USA:s krig i 
 

Miljoner människor världen över demonstrerade den 15 mars 2003 mot USA:s planer på ett krig mot Irak. Närmare 50.000 var ute på Stockholms gator. Foto: Eva Wernlid  

Afghanistan, ockupationen av Irak och övergreppen mot de demokratiska fri- och rättigheterna i spåren av »kampen mot terrorismen«. De ständigt återkommande attackerna på yttrande- och tryckfriheten, senast genom utredningsförslag att avskaffa tryckfrihetsförordningen, har också uppmärksammats.
    Efter att under en period gjorts helt med frivilliga krafter drivs tidningen idag med en deltidsanställd redaktör och stora frivilliga insatser. Tidningen har vitaliserats medan antalet medlemmar och aktiva inte ökat i motsvarande grad.
    År 2007 är det 35 år sedan första numret kom ut.



Publicerad på www.fib.se 2008-03-24

Prenumerera på tidningen.

För allt material inom FiB/K:s nätutgåva gäller upphovsrättslagen.

« Tillbaka
  Natoprovokation i Karlskrona
  Ship to Gaza i Hammarkullen
  Uppsalaavdelningens gamla arkiv återfunnet
  Ny enhet för solidaritet med Palestina
  Demonstration mot Israels övergrepp i Gaza
  Sköld-Peter Matthis om i Irak i Farsta
  Fredsseminarium i Göteborg
  Seminarium om Iraks olja på Uppsala Universitet
  Seminarium om Iraks svarta guld
  Världskulturmuséet öppnade dörrarna
  FIB-Kulturfront har hittat sig själv
  Kamp mot EU-fördraget på Lövmarknaden i Karlskrona
  FiB-försäljning i Stenhagen
  Bra försäljaruppslutning i Stockholm på 1 maj
  Bokbord på Järntorget i Göteborg på 1 maj
  Stämman 2008
  Björn Forsberg drog fullt hus på Café Pilgatan
  Ljusvaka Gbg
  Ljusvaka till försvar av Iraks nationalbibliotek och muséum
  Protester mot USAs ockupation av Irak 15/3
  Protest mot övergreppen i Gaza
  Makten, konsten och propagandan
  Umeåavdelningen
  Årsmöte i Göteborg
  Vietnam var nära i Göteborg
  Årsmöte i Uppsala m m
  Årsmöte i Uppsala referat
  Stockholmsavdelningens årsavslutning
  Yttrandefrihet och religion
  FiB/K på Socialistiskt forum
  Management by stress
  FNL var nära i Borlänge
  Jan Hjärpe i Farsta – ”Faran med det s.k. Kriget mot terrorismen”
  Lyckad mötesserie i Angered
  Tryckfrihetsanförande på Bokmässan 2007
  Vietnam var nära, även i Uppsala
  Mässfall
  FiB-stadga
  Rapport från Urkult
  Fem fibbare i Gnesta
  NATO ut ur Sverige
  Många beredda på motstånd
  FiB/K i årets 1 maj
  FiB-stämma 2007
  1 maj Stockholm
  1 maj i Göteborg
  1 maj i Uppsala
  1 maj i Karlskrona
  1 maj i Örnsköldsvik
  1 maj i Degerfors Myrdaltal
  Göteborgs fredsfestival
  Lyckat FiB-möte i Angered
  Uppsala en vecka senare
  Krigsmotståndet firade fyra år
  Våga tänka nytt om Afghanistan
  Irak, Palestina och Afghanistan är samma ockupation?
  Ett par tusen i Stockholm för USA ut ur Irak
  800 i Göteborg för USA ut ur Irak
  Fler för USA ut ur Irak i Malmö än förra året
  Mycket bra demonstration i Stockholm mot Irakkriget
  Socialistiskt forum i Uppsala
  Årsmöte i Göteborg
  Uppsalas årsmöte
  Uttalande FiB-Stockholm
  Hans-Olof Öberg är död
  För en enad antiimperialistisk rörelse
  Eva Myrdal om FiBforumdebatten
  Politisk diversehandel i Karlskrona
  FiB svarar Andreas Malm
  Media och makten
  Afghanistanmöte i Göteborg
  Socialistiskt forum
  Nytändning i Göteborg
  Demonstrationer 11 nov
  Jan Myrdal i hjärtat av Enskede
  Tidningsdiskussion
  Vem tog bilden?
  Bokmässan 2006
  Folket i Bild och Nej till EU i gemensam valrörelseaktion
  Solidaritet med Västasiens folk
  Fredskämpen ElsaMaria Bergström är död
  Rösta rött i valet manar David Eriksson (krönikör och författare)
  Sommaravslutning i Gnesta Folkets Park
  Libanon Göteborg
  Vakter flyttade Fibbare
  Internets diskussionsgrupper behöver fler aktiva
  Fler demonstrationer i Sverige 22 juli
  Israelprotest i Malmö
  200 i protest mot Israel i Ö-vik
  250 mot Israels övergrepp mitt i semestern i Uppsala
  Ruwaida i ursinnigt angrepp mot Jan Eliasson, utrikesministern för Sverige
  Ta efter Karlskronaavdelningen
  FiB på Klaipedaplatsen i Karlskrona 17 juni
  Appellmöte i Karlstad 17 juni
  Tisdagsklubben
  Blekingeprotest mot Nato-övning
  Rapport från möte om USAs krigspolitik
  1 maj Kiruna
  1 maj Ö-vik
  1 maj Uppsala
  1 maj Göteborg
  1 maj Umeå
  1 maj Malmö
  1 maj Stockholm
  1 maj Blekinge
  FiB-stämma 2006
  Umeåinsändare i VK
  Kultur för fred i Göteborg
  Lyckat seminarium om ockupationsterrorn i Irak
  Treårsdagen av Irakinvasionen Gbg
  Stoppa terroristen Bush!
  Fler platser 18/3
  Klockan 15.00 till 15.30 hos Lars Ohly (mars 2006)
  Lasse mot Stefan
  Kosovokriget en milstolpe i Folkrätten
  Årsmöten ute i landet
  Ordfrontsaffär II
  Illa är det med denna vassa bila
  FiB/K i Stockholm 10:e december
  Och Ohly dök upp i frack och cigarett i handen
  FiB-Blekinge delade ut Pinter-flygblad
  Om Kolonialismens svarta tid
  En blatteförenings längtan
  Soc Forum dag 1
  Soc Forum dag 2
  Afghanistan - ett rövarnäste organiserat av USA
  Fredsaktion i Göteborg 12 november
  Stark musik på blå stället
  Stöd för Irakmotståndet i Uppsala
  Manifestation i Karlskrona 24/9
  Demonstration i Gbg
  FiB Blekinge flygblad
  Studiecirkel Sthlm no
  Hultén i Täby
  USA måste tvingas följa folkrätten!
  Vägra köpa
  Wiehe i Göteborg
  Mc Donalds Blekinge
  Omskakande möte
  Martinsson till GP
  FiB mot Mc Donalds
  Flygblad om Irak
  Irakkommitté i Umeå
Rapporter, notiser
Adresser, tel, pg-nr, m.m.
Föreningsnotiser
Dokument
Lokalavdelningar

Föreningen äger och styr tidningen (och hemsidan). Bli medlem och var med och styr. Vi har riktig föreningsdemokrati med riksstämma varje år. Vi har lokalavdelningar på flera orter. Medlemskap kostar 200 kr per år.
epost

  

STÖD
LAVAL-
KAMPANJEN!

 

www.bonton.se

 Köp våra märken!

Upprop för att behålla Tryckfrihets-förordningen
i Sverige 
 
 

Köp broschyren!

Kulturtips!
Ta gärna en titt på några andra tidskrifter som kan vara av värde. Exempelvis
Guardian Weekly, Kuba, Manaoch Värmländsk Kultur.

i samarbete med
tidningsbutiken.se